Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två stora företag i Gävleborgslän, med betydande del av sin verksamhet på export, hanterar de valutarisker som uppstår. Företagen som vi valt att granska är Sandvik och Korsnäs som båda är tillverkande företag inom industrin. Vi kommer sedan att jämföra hur respektive företag har valt att hantera sina risker och belysa de skillnader och likheter som dessa två företag har i sitt arbete med valutarisker. Slutligen ämnar vi jämföra det empiriskt insamlade materialet med den teoretiska referensram som finns inom det valda ämnet. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod när vi insamlat data. Insamlingen har främst skett via samtalsintervjuer på respektive företags huvudkontor. Kompletterande information har insamlats via mejlkontakt med våra respondenter. De teorier vi har använt behandlar främst valutarisker och metoder för valutarisker. Resultat & slutsats: Slutsatsen från vårt arbete visar att de företag vi studerat har insett betydelsen av valutaexponering men bara ett av företagen har valt att aktivt arbeta med riskhanteringen. Vi vill dock poängtera att båda företagen tagit ställning till hur arbetet med risker ska hanteras. Förslag till fortsattforskning: I vårt arbete visar vi en bild av hur två företag hanterar sina valutarisker och exponeringar. Det kan vara intressant att undersöka detta ur ett större perspektiv. En djupare studie med fler företag kan göras. I vår studie sker jämförelsen mellan två industriföretag. Att göra jämförelsen med ett företag inom ett annat segment, t ex dagligvaruhandeln eller telekombranschen, finner vi intressant. Valutariskhantering: en omotiverad kostnad eller ett vardagligt behov? Uppsatsens bidrag: Vårt arbete ger ett bidrag till exporterande företag för att få en uppfattning om olika sätt att hantera sina valutarisker. Uppsatsen kan även användas av Sandvik och Korsnäs för att få reda på hur två studenter anser om deras arbete med valutasäkring. Nyckelord: Valutarisk, valutasäkring, valutaexponering, valutahantering, derivatinstrument, terminskontrakt, optioner.

I takt med att stora svenska bolag expanderar verksamheter på en global marknad, medför detta till att bolag utsätts för allt högre exponeringar i diverse valutor. Således ökar kraven på att centrala treasuryfunktioner kan säkerhetsställa affärer och implementera strategier för att minimera valutariskerna. Empiriska studier påvisar fördelarna av att implementera interna och externa valutasäkringsmetoder, som leder till värdeskapande effekter på lång sikt. Tidigare forskning hävdar att stora företag valutasäkrar kassaflöden i större utsträckning än mindre bolag, vilket beror på kompetens och resurser. I denna studie kommer dock stora svenska företag vara i fokus där strategier, metoder och diverse valutaexponeringar undersöks. I samråd med studiens centrala uppdragsgivare BAE Systems Hägglunds, har bolaget identifierat ett behov av att se över möjligheterna för att förbättra deras befintliga valutahantering. För att möjliggöra detta har vi valt att utforma en komparativ studie där stora svenska bolag inom varierande branscher kommer ingå. En centraliserad treasury bidrar till stordriftsfördelar och förbättrade villkor mot banker, där det dock finns ett tydligt forskningsgap på nackdelar som uppstår av att centralisera treasury. Syftet med studien är att undersöka hur stora svenska bolag inom olika branscher arbetar med sin valutahantering. Vår intention med studien är att inbringa ny kunskap och förståelse kring hur stora svenska bolag implementerar valutasäkringsmetoder och hanterar existerande valutarisker. För att möjliggöra ny kunskap och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie utformats. Det ökar möjligheterna till att identifiera nya infallsvinklar och ny kunskap till stora svenska bolag med hög valutaexponering. Studiens resultat visade på att centralisering av treasury leder till positiva stordriftsfördelar för stora svenska bolag. Slutsatsen tyder på att företag får en bättre kostnadskontroll och kan med hjälp av interna och externa derivat effektivisera hanteringen av exponeringar som uppstår i samband med internationell handel. Däremot indikerar vår studie också på potentiellt negativa påföljder som orsakas av centraliserade beslut, i de fall där koncerner omfattas av komplexa organisationsstrukturer över geografiska gränser. Det empiriska resultatet som framställts från studien visar på nackdelar med att valutasäkra sig över en lång tidsperiod, eftersom detta leder till höga kostnader och komplexiteten att optimera prognoser för valutakursfluktuationer. Ytterligare intressanta slutsatser som studien bidragit till är möjligheterna att välja optioner framför terminskontrakt vid osäkra kassaflöden. Fortsättningsvis bör optioner kunna implementeras i högre uträckning i de fall där bolag karaktäriseras av långa offert och kontraktstider, vilket innebär en större osäkerhet i kassaflödena.

I takt med den alltmer ökade globaliseringen och svenska företag som intar internationella marknader har även riskerna för valutaexponeringar ökat. Företag som har in- och utgående transaktioner i utländsk valuta utsätts för transaktionsexponeringar då växelkurserna kan fluktuera i ogynnsam riktning mellan tidpunkten avtalet ingås tills att det ska regleras. Detta har lett till ett ökat behov av att använda sig av olika typer av valutaderivat för att skydda sig mot dessa fluktuationer. Däremot kan användningen av derivat leda till en valutakursvinst- eller förlust, då den låsta kursen kan vara högre eller lägre än den faktiska kursen.    Denna studie undersöker huruvida det lönar sig för svenska internationella företag att använda sig av valutaderivat i form av valutaterminer, det vill säga att terminssäkringen genererar en valutakursvinst. Vidare undersöker studien om det finns stadier i det makroekonomiska klimatet där behovet av att valutasäkra är större, för att på så vis kunna ge vägledning till de företag med begränsade kunskaper kring ämnet. De makrofaktorer som har inkluderats i studien är Sveriges BNP, inflation och konjunkturcykel. Då riskexponeringen mot olika typer av valutor skiljer sig åt har även transaktionsspecifika egenskaper inkluderats i studien för att på så vis undersöka huruvida olika typer av transaktioner har ett större behov av att säkras än andra. Vår intention med studien är således att bidra med kunskap till svenska internationella företag kring när och hur en valutasäkring anses nödvändig för att undvika förluster i framtida kassaflöden på grund av valutakursförluster. Då tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar effektiviteten hos derivaten kan anses som bristfällig anser vi att studiens resultat öppnar upp för ytterligare forskning kring ämnet.    Valutaterminerna testades i samband med historisk data på växelkurser och makrofaktorer under åren 2002-2022. Sammanlagt testades 729 transaktioner vilket inkluderade terminer på valutorna euro, brittiska pund och US dollar, med löptiderna tre, sex och 12 månader. Studiens empiriska resultat indikerar att det generellt sett lönar sig för svenska företag att använda sig av valutaterminer på utgående transaktioner i utländsk valuta och att sannolikheten för att terminerna visar sig lönsamma har ett visst samband med i vilket stadie konjunkturen befinner sig i. Vidare fann studiens resultat att behovet av valutasäkringar mot valutorna euro och brittiska pund är större än mot US dollar.    Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens makromiljö påverkar effektiviteten hos valutaderivaten. Eftersom makromiljön är något som påverkar företagens förutsättningar på kort och lång sikt är det av vikt att ha insikt kring vilka faktorer som påverkar vad, så att företagen kan agera utefter det. Tidigare forskning har primärt fokuserat på företagsspecifika faktorer kring användandet av valutaderivat, varpå vi anser att vår studie öppnar upp för en ny infallsvinkel till forskningsområdet.

The world is getting more and more globalized and more countries choose to make business abroad today compared to only ten years ago. To establish abroad involves a lot of risks for a company and one important risk a company need to pay attention to is thecurrency risk. A corporation can be exposed to different kinds of currency risks and there is a lot of derivates to use when hedging against those risks. Which strategy or method a company uses is regulated in its financial policy, which constitutes an important part in the work against currency exposure. The main purpose of this dissertation is to investigate which currency hedging methods and derivates Swedish export companies are using when trading on the international market. Another part of the purpose is to explore if there is a difference between large and small companies when it comes to currency hedging and if there is, why there is a difference. To get the answers of the purpose a qualitative study were used and three intervjues with three companies of different sizes in the energy industry were made. The study also included one interview with an expert in the area of currency hedging. Together with theory and earlier studies the dissertation came to a conclusion. The conclusion of this study was that companies are using different derivates to protect themselves against currency risks and there is a difference between small and large companies in the hedging, mainly in the number of different derivates. Another conclusion that can be drawn was that warrants and futures is the most common derivates among swedish export companies which also is supported by theory and earlier studies. / Världen blir allt mer globaliserad och fler och fler länder väljer att röra sig utanför de nationella gränserna och göra affärer internationellt. Att etablera sig utomlands innebär många risker för ett företag och en viktig risk ett företag måste beakta vid handel internationellt är valutarisken. Ett företag kan bli exponerade mot olika typer av valutarisker och det finns flera instrument att använda sig av för att skydda sig mot dessa. Vilken metod ett företag använder sig av finns reglerat i företagens finanspolicy, vilken utgör en viktig del i arbetet mot valutaexponering. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka valutasäkringsmetoder och instrument svenska exportföretag använder sig av vidinternationell handel för att säkra sig mot valutarisker, samt undersöka om det skiljer sig i hur företag av olika storlek hanterar dessa risker. För att besvara vår frågeställning genomfördes forskningen genom en kvalitativ studie där tre stycken energiföretaget av olika storlek intervjuades. I studien intervjuades även en expert inom området och genom en jämförelse av empirin samt tidigare forskning kunde det dras en slutsats. Undersökningens slutsats var att företagen använder sig av flera olika metoder och instrument vid hanteringen av valutarisker. Den typ avvalutarisk de främst är utsatta för är transaktionsexponeringar på samtliga företag. Studien visade också att det skiljde sig i hur företagen av olika storlek hanterar dessa risker, främst i form av antalet instrument företagen använde sig av. En annan slutsats som kunde göras med en jämförelse av tidigare teori är att swappar och terminer är vanliga instrument medan optioner är ett mindre använt instrument för företag vid valutasäkring.

Företag som agerar på en internationell marknad står inför olika risker men också möjligheter vid en valutafluktuation. Företag som hanterar ett pengaflöde i någon form av utländsk valuta står inför valutaexponering när valutakursen fluktuerar. För att minska valutarisken kan företagen använda sig av olika valutastrategier. Enligt tidigare studier är det vanligare bland större företag att använda valutastrategier medan ’small medium sized enterprises’ (SME) har bristande kunskaper inom ämnet och känner en oro för att använda sig av de verktyg som finns. Eftersom SME-företagen står inför olika valutarisker som hanteras fragmentariskt ämnar denna uppsats att undersöka och analysera svenska SME-företags valutarisker och hur valutaexponeringen reduceras genom valutastrategier. För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats baserad på företagens erfarenhet av ett ämne. Semistrukturerande intervjuer har genomförts med fyra svenska SME-företag som hanterar direkt import och/eller export och därmed påverkas av valutarisker och valutafluktuationer. Resultatet från uppsatsen indikerar på att svenska SME-företags valutarisker har ett signifikant samband mellan verksamhetsstruktur och valutaexponering. Resultatet visar på att valutaexponeringen påverkas beroende på hur företaget hanterar internationell handel vilket stödjer tidigare studier. Det har även visat sig att svenska SME-företag använder sig av valutastrategier genom hedging metoder. Det kan dock konstateras att majoriteten av de analyserade SME-företagen har bristande kunskap vilket stödjer tidigare studier. / Businesses that are internationally based are faced with currency risks but also possibilities. The businesses that are internationally based are faced with currency exposure due to fluctuation. To limit the currency risks businesses can utilize different currency strategies. According to previous studies, larger businesses are more likely to utilize these currency strategies, while small medium sized enterprises (SME) lack the knowledge about currency strategies and thus feel a disquiet about utilizing them. Since SME face a currency risk that is handled in a fragmented way, this paper aims to investigate and analyze Swedish SME currency risks and how they manage currency exposure through currency strategies.   The method used in this study was to implement a qualitative research method with a deductive approach based on the businesses experience of a subject. Semi-structured interviews have been conducted with four Swedish SME that handle import and/or export. Thus, being affected by currency risks and currency fluctuations.  The conclusion drawn from the result of this study indicate that Swedish SME currency risks have a significant relationship between businesses structures and currency exposure. The conclusion supports previous studies that currency exposure is affected depending on how the businesses manage their export and import. The study has also shown that Swedish SME utilize currency strategies through hedging derivatives. Although the majority of the analysed SME have insufficient knowledge about these derivatives which supports previous studies.

This thesis sets out to examine if and how private equity funds should hedge foreign exchange exposure. To our knowledge the field of foreign exchange hedging within private equity, from the private equity firms’ point of view, is vastly unexplored scientifically. The subject is important since foreign ex-change risk has a larger impact on private equity returns now than historically due to increased competition, cross-boarder investments and foreign exchange volatility. In order to answer the research question a simulation model is constructed and implemented under different scenarios. Foreign exchange rates are simulated and theoretical private equity funds are investigated and com-pared under different performance measures. The underlying mathematical theory originates from the work of Black and Scholes. The main result of this thesis is that private equity funds cannot achieve a higher internal rate of return on average through hedging of foreign exchange exposure independent of the slope of the foreign exchange forward curve. However, hedging strategies yielding the same mean internal rate of return but performing better in terms of performance measures accounting for volatility of returns have been found. Furthermore, we found that the conclusions are independent of whether the current or forward foreign exchange rate is a better approximation for the future foreign exchange rate. / Uppsatsens syfte är att undersöka om och i sådana fall hur private equity fonder ska hedgea valutaexponering. Ämnet är såvitt vi vet ej tidigare undersökt inom vetenskaplig forskning ur private equity företagens synvinkel. Ämnet är viktigt eftersom valutarisk har fått en större påverkan på private equity företagens avkastning jämfört med hur det har sett ut historiskt på grund av högre konkurrens, mer internationella investeringar samt ökad volatilitet i valutakurser. En simuleringsmodell har konstruerats och implementerats under olika scenarier för att besvara forskningsfrågan. Valutakurser simuleras och teoretiska private equity fonder undersöks samt jämförs utefter olika nyckeltal. Den underliggande matematiska modelleringen härstammar från Black och Scholes forskning. Uppsatsens viktigaste resultat är att private equity fonder inte kan uppnå en högre avkastning genom att hedgea valutaexponering oavsett lutningen av den förväntade valutautvecklingskurvan. Vi har dock funnit att det existerar hedgingstrategier som ger samma avkastning med lägre volatilitet. Vidare är slutsatserna oberoende av om nuvarande eller förväntad framtida valutakurs är den bästa approximationen av den framtida valutakursen.