Framväxten av flertalet detaljhandelsalternativ har resulterat i att modemarknaden blivit allt mer konkurrensutsatt vilket lämnar konsumenten till oändligt många valmöjligheter. Den föränderliga lojaliteten gentemot varumärken innebär flertalet utmaningar för företag att särskilja sig från mängden och erbjuda konsumenten värde för att därmed ha möjlighet till att upprätthålla en långvarig relation med konsumenten. Under senare tid har det blivit allt mer intressant att undersöka konsumenters ”kärlek” till varumärken och med tiden har begreppet varumärkeskärlek uppstått i forskningssammanhang. Varumärkeskärlek innefattar den grad av passionerad, känslomässig anknytning som en nöjd konsument har för ett visst varumärke. I studien presenteras teorierna Customer-Based Brand Equity (CBBE), 11 Dimensions of Love Toward a Brand och The Brand Love prototype som behandlar varumärkeslojalitet och varumärkeskärlek. Utefter förutnämnda teorier har författarna sedan utformat ett nytt teoretisk ramverk med sex stycken faktorer som förutsätts för att uppnå varumärkeskärlek. Studiens syfte är att ur ett konsumentperspektiv utforska vilka faktorer som skapar varumärkeskärlek samt hur varumärkesägande företag utefter detta skapar varumärkeslojala konsumenter. Resultatet från de kvalitativa, semistrukturerade intervjuerna och enkätundersökningen visar på att fyra faktorer var starkt kopplade till varumärkeskärlek: Förtroende, Identitetsskapande, Kärleksrelationer samt Upplevd och förväntad kvalité. / The fast evolvement of retail alternatives has resulted in an increasing competition in the fashion market which leaves the customer with a number of options to choose from. The change in loyalty toward brands means that companies have to face many challenges which involves distinguishing themselves from other companies. They have to offer the consumer value and thereby create an opportunity to maintain a long-term relationship with the consumer. In recent times it has become interesting to study consumers “love” towards brands and over time the concepts of brand love has emerged in research contexts. Brand love includes the level of passionate, emotional attachment that a satisfied consumer has for a particular brand. The study presents following theories: Customer-Based Brand Equity (CBBE), 11 Dimensions of Love Toward a Brand and The Brand Love prototype which manage brand loyalty and brand love. The authors has then used the earlier mentioned theories to create a new theoretical framework with six factors predicted for achieving brand love. The aim of the study is to examine in a consumer perspective which factors that create brand love and how brand-owned companies can create loyal consumers. Through qualitative, semi structured interviews and surveys the results indicates that four factors had a strong connection to brand love: Brand trust, Brand identification, Love relationship and Perceived and expected quality.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.</p><p>Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.</p><p>Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta.</p><p>Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Sammanfattning För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig. Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner. Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta. Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.

Frågeställning:     1. Hur inflytelserika är de fyra oberoende variablerna: socialt inflytande, varumärkestillit, varumärkeslojalitet och priskänslighet i studenters köpbeslut av laptop?2. Finns det skillnad i sambanden mellan studenters köpbeslut av Apple respektive PC laptops?  Syfte:   Syftet med studien är att analysera sambandet mellan köpbeslutet och varumärkeslojalitet, varumärkestillit, socialt inflytande samt priskänslighet i kontext till laptops hos studenter inom akademin för ekonomi, samhälle och teknik hos Mälardalens universitet.  Metod:                       Denna studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via en digital enkätundersökning. Detta resulterade i att 285 medverkade i undersökningen. En teorimodell utformades tillsammans med tillhörande hypoteser. Resultatet undersöktes med multipel linjär regressionsanalys i IBM SPSS statistics.  Slutsats:                     Resultatet visade att varumärkeslojalitet är den mest avgörande variabeln bland studenternas köpbeslut av laptops, särskilt bland Apple användare. Varumärkestillit är samtidigt en viktig variabel för studenternas köpbeslut, främst hos PC användare där resultatet visar att varumärkestillit är viktigare hos dem än för Apple användare. Utöver detta visade resultatet att priskänslighet har ett negativt inflytande hos Apple-användare. Inga slutsatser kan dras om socialt inflytandes påverkan över studenternas köpbeslut för vare sig PC eller Apple användare. / Research questions: 1. How influential are the four independent variables social influence: brand trust, brand loyalty and price sensitivity in students' decision to buy a laptop? 2. Is there a difference in the relationship between students' purchase decisions of Apple and PC laptops? Purpose:                     The purpose of the study is to analyze the connection between the purchase decision and brand loyalty, brand trust, social influence and price sensitivity in the context of laptops among students in the Academy of Economics, Society and Engineering at Mälardalen University. Method:                     This study has been based on a quantitative research method where data was collected via a digital survey. This resulted in 285 participated in the survey. A theoretical model was designed together with associated hypotheses. The results were examined with a correlation analysis and multiple regression analysis in the system IBM SPSS statistics. Conclusion:             The results showed that brand loyalty is the most crucial variable among students' purchasing decisions of laptops, especially for Apple users. At the same time, brandtrust is an important variable for students' purchasing decisions, mainly among PC users, where the results show that brandtrust is more important than for Apple users. In addition to this result, price sensitivity was shown to have a negative impact on Apple users. No conclusions can be drawn if social influence is affected by students' purchasing decisions for either PC or Apple users.

Brand Trust is the trust consumers have in brands and have been previously proven to be affected negatively by dark patterns (i.e. design patterns used in websites to deceive their customers). This study is aimed to find out if Brand Trust is affected negatively by dark patterns when used for charity. The study is a between-group to determine Brand Trust based on six different scenarios (three using dark patterns for profit, three using dark patterns for charity) using the Brand Trust Scale that is divided into two dimensions, Fiability and Intentionality. This was measured in the form of two questionnaires. There were two groups that completed the questionnaires, one group that watched the scenarios for profit (for profit) and one that watched the scenarios for charity (for charity). The study consisted of 69 participants in total (37 completed the for-profit questionnaire; 32 completed the for-charity questionnaire). The hypothesis was that the group for-charity would have a higher value of Brand Trust. The results showed no significant difference between the two groups to support the hypothesis, however, an exploration of the results indicated that men have a higher Brand Trust in the dimension Intentionality and that the participants who valued themselves as really good at being source critical had a higher Brand Trust in the dimension Fiability. / Det förtroende konsumenter har för varumärken kallas varumärkesförtroende och har tidigare visat sig påverkas negativt av dark patterns som är designmönster som webbsidor använder för att lura sina kunder. Denna studie syftar till att ta reda på om varumärkesförtroendet fortfarande kommer att påverkas negativt om dark patterns används för välgörenhet. Studien är en mellangruppsstudie för att fastställa Brand Trust baserat på sex olika scenarier (tre använder dark patterns för vinst, tre använder dark patterns för välgörenhet) med hjälp av Brand Trust Scale som är uppdelad i två dimensioner, Fiability och Intentionality. Detta mättes i form av två frågeformulär. Det var två grupper som fyllde i frågeformulären, en grupp som tittade på scenarierna för vinst (för vinst) och en som tittade på scenarierna för välgörenhet (för välgörenhet). Studien bestod av totalt 69 deltagare (37 fyllde i frågeformuläret för vinst; 32 fyllde i frågeformuläret för välgörenhet). Hypotesen var att gruppen för välgörenhet skulle ha ett högre värde av Brand Trust. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna för att stödja hypotesen, dock indikerade en utforskning av resultaten att män har ett högre varumärkesförtroende i dimensionen Intentionality och att deltagarna som värderade sig själva som riktigt bra på att vara källkritiska hade en högre Brand Trust i dimensionen Fiability.

Syftet med studien är att undersöka konsumenters förtroende för modevarumärken och hur deras köpbeslut påverkas av varumärken som tillämpar virtuella influencers (VIs) i sin marknadsföring på sociala medier i Sverige. En kvantitativ metod med deduktiv ansats har tillämpats, där en webbenkät distribuerades till svenska studenter vid Textilhögskolan i Borås i åldrarna 20–35 år och användes för att samla in data. Den virtuella influencern Lil Miquela användes som en fallstudie i enkäten med syfte att fördjupa sig i fenomenet och bedöma dess påverkan på konsumentbeteende och förtroende. Studien visar att VIs har en påverkan på konsumenters förtroende för varumärken. Viktiga fynd tyder på att VIs, särskilt exemplifierat av Lil Miquela, påverkar konsumenters förtroende när upplevd autenticitet, mänskliga egenskaper och känslomässig koppling ökar. Varumärken bör därför fokusera på att göra sina VIs mer mänskliga för att öka förtroendet och potentiellt lojaliteten. Studien visar även att VIs påverkar konsumenters köpbeslut, men för en positiv påverkan krävs en känslomässig koppling, mänskliga attribut, samt varumärkesförtroende hos VIs. Dessa insikter betonar potentialen hos VIs att påverka konsumenters uppfattningar och förtroende, vilket ger värdefulla implikationer för marknadsföringsstrategier som involverar VIs. / The purpose of the study is to investigate consumers’ trust in fashion brands and how their purchase decisions are influenced by brands that apply virtual influencers (VI) in their marketing on social media in Sweden. A quantitative method with a deductive approach has been applied, where an online survey was distributed to Swedish students at the University of Textiles in Borås aged 20-35 and used to collect data. The VI Lil Miquela was used as a case study in the survey with the aim of delving into the phenomenon and assessing its impact on consumer behavior and trust. The study shows that VIs has an impact on consumers’ trust in brands. Key findings suggest that VIs, particularly exemplified by Lil Miquela, influence consumer trust as perceived authenticity, human characteristics, and emotional connection increase. Brands should therefore focus on making their VIs more human to increase trust and potentially loyalty. The study also shows that VIs influence consumers’ purchase decisions, however for a positive influence an emotional connection, human attributes, and brand trust with VIs is required. These insights emphasize the potential of virtual influencers to influence consumer perceptions and trust, providing valuable implications for marketing strategies involving VIs.

Företag blir idag mer exponerade för negativ publicitet än tidigare i och med digitaliseringens framfart. Det är därför viktigt för företag att veta hur de ska hantera den negativa publiciteten som mottages för att sedan kunna förebygga en kris och sitt företagsrykte genom väl genomtänkta strategier. Tidigare forskning jämför hur företag inom samma bransch förebygger och hanterar en företagskris. Däremot, att undersöka hur företag i olika branscher förebygger en kris är outforskat och det behövs vidare forskning kring detta ämne. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag i olika branscher arbetar med för att förebygga en företagskris för att se huruvida olika branscher använder sig av samma strategier.  Studien har använt sig av en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med sex fallföretag varav två företag är verksamma inom samma bransch: bank-, el- och telekommunikationsbranschen.  Resultatet visar att företagen strävar efter samma mål genom samma strategier men utförandet kan skilja sig åt efterom de har olika förutsättningar beroende på bransch. Genom studien har en analysmodell skapats för att visa företag de olika strategier som kan appliceras vid förebyggandet av en kris och sambandet mellan att arbeta proaktivt och reaktivt med varumärket, kundlojalitet och krishantering. Studien bidrar till att ge företag oavsett bransch praktiska lösningar som kan tillämpas i praktiken då företagen i de olika branscherna använder sig av samma strategier vid förebyggandet och under en kris. / Companies today are more exposed to negative publicity than ever before due to digitalization. It is important for companies to know how to manage the negative publicity that is received in order to be able to prevent a crisis and reputation through well-thought-out strategies. Previous research shows how companies within the same industry prevent and manage a crisis. However, investigating how companies in different industries prevent a crisis is unexplored and further research is needed on this topic. This study aims to highlight which strategies companies in different industries use to prevent a corporate crisis to see whether different industries use the same strategies.  The study has used a qualitative study where the primary data has been collected through semi-structured interviews with six case companies, two of which are active in the same industry: banking, electrical and telecommunications industry. The result shows that the companies strive for the same goals through the same strategies, but the execution may differ because they have different conditions depending on the industry. Through the study, an analysis model has been created to show how companies the different strategies that can be applied in order to prevent a crisis as well as the connection between working proactive and reactive with the brand, customer loyalty and crisis management which contributes to providing companies, regardless of industry, with practical solutions that can be applied in practice.