Currently many organizations are transitioning from the traditional approach to the agile approach regarding systems development methods. It is evident that research has mainly focused on smaller organizations transitioning, whilst less focus has been given t0 larger organizations. We find this interesting and the purpose of this study is to gain a deeper and broader knowledge concerning the following research question: How is system development work affected by a change from traditional system development methods to Scrum in large global organizations. We also investigate how Scrum can be adapted to complex projects with an internal client. The study is based on a case study, which takes a qualitative approach with semi-structured interviews for information gathering and was conducted on a major Swedish telecom company. The company initiated the transition process approximately two years ago, with the transition still ongoing. The study indicates that the main reason for adopting the agile way of working was to optimize the development process by enhancing the effectiveness. Furthermore additional effects that were gained due to the change, for example a higher grade of team spirit and a more transparent development process. Furthermore we identified where the organization had made changes on the method, Scrum, this due to different reasons such as company size and the complex nature of the projects. Finally, the study showed that even though an organization choose to embrace agile methods, the practical context in which it is introduced can lead to it being adapted to the point where it deviates from its most central theoretical underpinnings.

No description available.

No description available.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras. Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion. Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda. Det kan bland annat handla om vilken vattennivå som KAS ska aktiveras eller stängas för och om olika luckor ska ha olika aktiveringsnivåer. Vanligtvis beror dessa parametrar på varandra. Eftersom systemet är helt automatiskt måste man vid inställningen av parametrarna ta hänsyn till alla de driftsituationer och felhändelser som kan tänkas inträffa. Detta är särskilt utmanande för system av dammar som ligger geografiskt nära varandra. Det korta avståndet leder till att dammarnas magasinstorlek är liten vilket innebär att stignings- och sänkningsförlopp kan bli väldigt snabba. Det innebär dessutom att om dammluckorna öppnas vid en damm så kommer också åtgärder vid de intilliggande dammarna behöva göras inom kort tid och därför kan kommunikation mellan dammarnas KAS-system vara nödvändig. Fjärrkommunikation riskerar däremot samtidigt att minska funktionssäkerheten och bör därför så långt som möjligt undvikas. Tre dammar som ligger nära varandra är Porjus, Harsprånget och Ligga i Stora Luleälven. I detta projekt har en numerisk modell för att simulera hydrodynamiska förlopp för den aktuella älvsträckan utvecklats i beräkningsprogrammet MIKE 11. Särskild vikt har lagts på att korrekt beskriva flödet genom dammluckor och hantera de numeriska instabiliteter som uppstår vid bland annat simulering av snabba flödesförändringar och uttorkad älvfåra. Med hjälp av simuleringar och beräkningar har en metodik kunnat utvecklas för hur inställningar för KAS kan väljas för system av intilliggande dammar. Metoden bygger på att varje lucka tilldelas en individuell aktiverings- och stängningsnivå. Avståndet mellan aktiveringsnivåer anpassas till vattenytans stigningshastighet för olika flöden och tiden det tar att öppna luckan. Resultaten visar att om inställningarna för de enskilda dammarna väljs rätt kan ett gynnsamt förlopp erhållas för de flesta fallen. Vissa kombinationer av flöden och felhändelser riskerar däremot att leda till stora svallningar och att dämningsgräns överskrids markant inom kort tid efter felhändelsen. Om dessa följder ska undvikas med hjälp av automatik behöver tillrinning uppströms stoppas och magasin nedströms förtappas genom kommunikation mellan dammarnas KAS-system. Simuleringar är ett lämpligt verktyg för att studera de förlopp som kan uppstå vid magasinhantering och för att finna en lämplig reglerstrategi. De exakta värdena för de parametrar som beräknats däremot bör ej tillämpas innan dess att modellens noggrannhet validerats ytterligare. / This Master thesis project concerns the dam overtopping protection system for hydropower plants, abbreviated DOPS. The system is installed at many major hydroelectric power plants and is designed to automatically initiate opening of the spillways if the water level would rise above the retention level and in the absence of both regular automatic control and manual control. In this way, overtopping of the dam with possible dam failure as a result can be prevented. A numerical model for simulating hydrodynamic processes for Porjus, Harsprånget and Ligga in Stora Luleälven has been developed in the computational software MIKE11. Particular emphasis has been on accurately describing the flow through spillways and handling the numerical instabilities that arise from rapidly varying flow and driedout flood beds. Through simulations and calculations, where a large number of scenarios have been tested, a methodology has been developed for setting parameters of the DOPS. This is non-trivial since the dams are geographically close to each other and have limited storage capacity. The method for setting parameters is based on the principle that each spillway is assigned with an individual activation and closing level. The vertical distance between activation levels is adjusted to the water surface rising velocity for different flow regimes and the time it takes for the gate to open. The results show that if the settings for the individual dams are chosen correctly, apropitious progress is achieved for most cases. Some combinations of flow and error events could however lead to large billows and that the retention level is exceeded significantly within a short time after the initial error event. If these consequences are to be avoided using an automatic system, upstream discharge needs to be stopped and the spillways of the dam downstream need to be opened in advance through communication between the DOPS of the dams.

When water travels along a channel is the bottom which the water is in direct contact with, defined by a coefficient named Manning’s coefficient of friction. This coefficient explains the roughness of the channel bed. A rough surface equals a low Manning’s coefficient. The purpose of this thesis is to study how Manning’s coefficient differs when different waterflows and depths is obtained. The Manning equation is depend-ent on using a constant Manning’s coefficient based on experience and tables. The experience in the line of business knows that the coefficient holds a different value in channels with similar bathymetry and different flow conditions, and the thesis will cover these questions. At Vattenfall Research & Development in Älvkarleby, a flume made for fluid me-chanic experiments has been built, which is perfectly suitable for the experiments for this thesis. The flume has a roughness that has been programmed mathematically with a purpose of looking like a real channel bed or a blasted rock-tunnel. This is where all the measurements were made. The measurements were made in totally 14 cross-sections with a few different flows and depths. The depth was controlled by a hatchway downstream the flume and the flow were controlled by the pumps. Depending on which setting the hatchway ob-tained measurements between 1.6 l/s to 280 l/s were made. The different settings that were used for the hatch was 100 %, 85 %, 75 %, 60 % and 30 % open hatch. The most obvious results appeared when the hatch was 100 % open, since the differ-ence in depth between each cross-section was large and the faults in the equipment weren’t that important. 30 % open hatch generated such calm flow and a deep depth, so the errors were too big to include in the report. These different flow conditions were used to gain a big variation and accuracy, with the purpose of getting as good result as possible. The measurements show that for every hatch-setting, the Manning coefficient gets lower when a lower depth and flow are held. If the results are plotted from all the hatch-settings, especially 100 % open in a graph with the Manning coefficient as a function of the flow, the results follow an obvious shape with a trend where the Man-ning coefficient reduces with lower flows. The same thing with the depth. Shallower depth equals lower Manning coefficient. This is because of the roughness elements that has a bigger part of the entire cross-sectional area, so that a bigger part of the cross-sectional area is affected by phenomenon caused by the roughness elements. Key words: Manning’s coefficient, streaming losses, energy losses, Vattenfall

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås.

<p>I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation. För att kunna effektivisera verksamheten och frigöra mer kapacitet behöver VSS se över sina arbetsprocesser. Examensarbetet har utförts bl.a. genom fältstudier i pågående byggnationsprojekt, genomgång av projektdokumentation samt intervjuer av personal. Även viss praktik med beredare och montörer har genomförts, detta för att öka förståelsen av och insikten i arbetssätt och problem. Problem som har identifierats är bl.a. brist på kommunikation vid överlämnandet av projekten, mycket dubbelarbete vid karthanteringen samt undermåliga projekteringar och beredningar. Några lösningsförslag på detta kan tänkas vara: Att införa en styrd montörspraktik i 2-3 månader innan man börjar arbeta som beredare. Man bör även ha en ökad fokusering på projekteringsunderlaget vid överlämnandet så att detta överrensstämmer med upphandlingen. Beredarna som arbetar mot Vattenfall Eldistribution bör arbeta i och utbilda sig i hanteringen av Netbas.</p>

No description available.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie. Vår primärdata utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer på Vattenfall och vår sekundärdata är hämtad från artiklar, böcker och företagets uppförandekod. De anställda känner till delar av uppförandekoden och det finns vissa svårigheter med att få den integrerad. Detta kan tyda på att CSR-arbetet inte i full utsträckning får den funktion som den är ämnad för då problemen skapar svårigheter med att få det interna praktiska arbetet att spegla den externa kommunikationen.

I januari 2005 orsakade stormen Gudrun stor förödelse i de svenska elnäten. Återuppbyggnadsarbetet pågår fortfarande samtidigt som stora nyinvesteringar sker. Flera av nätbolagen aviserar dessutom en fördubbling av investeringsvolymerna inför 2007. För att Vattenfall Service Syd AB (VSS) som entreprenadbolag skall kunna möta denna efterfrågan behöver de inte bara expandera utan också effektivisera sitt arbetssätt. Syftet med detta examensarbete är att VSS skall få in värdefulla synpunkter och förbättringsförslag av utomstående som inte har det traditionella synsättet på lokalnätsbyggnation. För att kunna effektivisera verksamheten och frigöra mer kapacitet behöver VSS se över sina arbetsprocesser. Examensarbetet har utförts bl.a. genom fältstudier i pågående byggnationsprojekt, genomgång av projektdokumentation samt intervjuer av personal. Även viss praktik med beredare och montörer har genomförts, detta för att öka förståelsen av och insikten i arbetssätt och problem. Problem som har identifierats är bl.a. brist på kommunikation vid överlämnandet av projekten, mycket dubbelarbete vid karthanteringen samt undermåliga projekteringar och beredningar. Några lösningsförslag på detta kan tänkas vara: Att införa en styrd montörspraktik i 2-3 månader innan man börjar arbeta som beredare. Man bör även ha en ökad fokusering på projekteringsunderlaget vid överlämnandet så att detta överrensstämmer med upphandlingen. Beredarna som arbetar mot Vattenfall Eldistribution bör arbeta i och utbilda sig i hanteringen av Netbas.