No description available.

För att minska den globala uppvärmningen har en rad olika aktörer satt mål för minskade utsläpp fram till 2050, däribland Haninge kommun. För att kommunen skall minska sina utsläpp bör de först kartlägga sina utsläppskällor för att få en tydlig bild över vart potentiella minskningar kan ske. Som komplement till att minska sina utsläpp och följa Sveriges satta mål med kompletterande åtgärder har kommunen en stor potential inom Bio-CCS då kommunen huserar Jordbro kraftvärmeverk, ett kraftvärmeverk som ägs av Vattenfall och drivs helt på biobränslen. Bio-CCS ligger under kategorin negativa emissions teknologier och har en stor potential till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Studiens syfte är att föreslå en åtgärdssammansättning för att hjälpa Haninge kommun bli klimatpositivt. För att uppfylla syftet ska utsläppens magnitud och fördelning i kommunen undersökas, för att sedan utforska möjliga åtgärder för att minska och kompensera för utsläppen. Ett fokus för studien är att analysera vilken potential Vattenfalls anläggning i Jordbro har för att bidra till negativa utsläpp i Haninge, med en utblick för andra möjliga tekniker för negativa utsläpp inom kommunen. För att uppnå syftet gjordes en djupgående litteraturstudie där metoder för klimatberäkningar undersöktes för att komma fram till vilken metod som är lämpligast ur ett kommunperspektiv där Greenhouse Gas Protocols redovisningsstandard för städer valdes och verktyget som valdes för klimatredovisningen var Greenhouse Gas Protocols egna verktyg CIRIS. För scenarioanalysen av kommunens väg mot klimatpositivitet fram till 2050 valdes programmet LEAP och till sist gjordes en enkel ekonomisk analys och dimensionering av en Bio-CCS anläggning i Jordbro kraftvärmeverk baserat på kraftvärmeverkets värmeproduktion. Resultatet blev att för basåret 2018 släppte Haninge kommun ut 2,3 ton koldioxidekvivalenter per capita baserat på geografiska utsläpp, motsvarande 209 000 ton koldioxid ekvivalenter. Som resultat av privat konsumtion i Haninge släppte kommunens invånare ut 4,9 ton koldioxidekvivalenter per capita. För att kunna nå de mål som är uppsatta skulle Haninge kommun behöva minska utsläppen genom åtgärder inom främst transportsektorn samt öka andelen av biobaserade byggmaterial. För att nå målet om klimatpositivitet anses Bio-CCS vara den enda passande och realistiska negativa emissionsteknologin i dagsläget. Vid genomförande av alla åtgärder nås år 2050 vid slutet av modelleringsperioden -35 tusen ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 60% jämfört med förväntad utveckling. I den initiala analysen uppskattas att Bio-CCS i Jordbroanläggningen skulle kunna bidra till en minskning på cirka 150 000 ton koldioxidekvivalenter per år. För att på ett kostnadseffektivt sätt installera koldioxidinfångning i Jordbro bör infångningskapaciteten ligga på 21 ton koldioxid per timme till en uppskattad kostnad på 770 SEK per ton koldioxid. Vid finansiering av en Bio-CCS anläggning krävs det i dagsläget statliga stöd då det inte finns någon marknad än för infångad koldioxid som skulle göra det till en lönsam investering / To reduce global warming a number of different stakeholders have set targets for reduced emissions by 2050, including Haninge municipality. In order for the municipality to reduce its emissions the first step is to map their emission sources to get a clear picture of where potential reductions can take place. As a complement to reducing its emissions and following Sweden's set goals with complementary measures the municipality has great potential regarding Bio-CCS as the municipality houses a combined heat and power plant in Jordbro, a plant owned by Vattenfall which runs entirely on biofuels. Bio-CCS falls under the category of negative emission technologies and has great potential for reducing the amount of carbon dioxide in the atmosphere. The purpose of the study is to propose a composition of measures to help Haninge municipality become climate positive. To fulfill the purpose, the magnitude and distribution of emissions in the municipality have been examined, and an investigation of possible measures to reduce and compensate for the emissions has been done. A focus of the study is to analyze what potential Vattenfall's facility in Jordbro has to contribute to negative emissions in Haninge, together with other possible technologies for negative emissions within the municipality. To achieve this purpose, an in-depth literature study was conducted where methods for greenhouse gas inventory were examined to determine which method is most suitable from a municipal perspective. The conclusion was that Greenhouse Gas Protocol's accounting standard for cities was the best fit. Furthermore, various tools for compiling climate data were examined, which laid the foundation for Haninge municipality's overall climate report. The tool chosen for the climate report was Greenhouse Gas Protocol's own tool CIRIS. For the scenario analysis of the municipality's road towards climate positivity before 2050, the program LEAP was chosen and finally a simple economic analysis was made for the dimensioning of a Bio-CCS plant in Jordbro’s combined heat and power plant based on the plant’s heat production. It was concluded that for the base year 2018, Haninge municipality emitted 2.3 tonnes of carbon dioxide equivalents per capita when considering the territorial emissions, corresponding to 209 000 tonnes of carbon dioxide equivalents. As a result of household consumption within the municipality inhabitants emitted 4.9 tonnes carbon dioxide equivalents per capita. In order to be able to achieve the goals that have been set, Haninge municipality would need to reduce emissions through measures primarily in the transport sector and increase the share of bio-based building materials. To achieve the goal of climate positivity, Bio-CCS is considered to be the only suitable and realistic negative emission technology at present. By implementing a range of solutions, the emissions in 2050 at the end of the modeling period reach -35 thousand tonnes of carbon dioxide equivalents, a reduction of 60% compared to expected development. In the initial analysis, it is estimated that Bio-CCS in the Jordbro plant could contribute to a reduction of approximately 150 000 tonnes of carbon dioxide equivalents per year. In order to install carbon capture in a cost-effective way in Jordbro, the capture capacity should be 21 tonnes of carbon dioxide per hour at an estimated cost of SEK 770 per tonne of carbon dioxide. Financially, a Bio-CCS facility currently needs state aid as there is no market for captured CO2 that would make it a profitable investment.

No description available.

Det finns många sensormetoder för vattennivåmätning ute på marknaden idag. Målet för forskningsstudien är att presentera och jämföra några av de mätningsmetoder som finns på marknaden för nivåmätning. I studien jämförs modellerna för trycksensorer, flytsensorer, ultraljudssensor och elektromagnetisk sensor för att sedan se vilken sensor som passar bäst för just mätningar av vattennivåer. Genom, datainsamlingen från sök motorerna Google scholar och Mittuniversitetets egen databas Primo har fakta samlats. Informationen har sedan bearbetas och jämförts mot behoven från Vattenfall som ska göra tre sensorbyten på vattenkraftverket i Stugun. Resultatet av studien visade slutsatsen att utifrån kravspecifikationerna Vattenfall gav så var en trycksensor det bästa alternativet för Stugun. Studien gjorde så att Vattenfall köpte in tre stycken Waterpilot FMX21, 22 mm som sedan sattes på plats och kalibrerades. / There are many sensor methods for water level measurement on the market today. The aim of the research study is to present and compare some of the measurement methods available on the market for level measurement. In the study, the models for pressure sensors, flow sensors, ultrasonic sensors and electromagnetic sensors are compared to see which sensor is most suitable for precise measurements of water levels. Through the data collection from the search engines Google scholar and Mid University of Sweden own database Primo, facts have been gathered. The information has since been processed and compared to the needs of Vattenfall, which will do three sensor changes at the Stugun hydropower plant. The result of the study showed that according to the requirement specifications of Vattenfall, a pressure sensor was the best alternative for Stugun. The study resulted in Vattenfall purchasing three Waterpilot FMX21, 22 mm, which were then put in place and calibrated.

Dagens samhälle är beroende av el, allt från att få rent vatten i kranen till att kunna tanka bilen kräver el. Vattenkraftverk står för nästan 50% av dagens elproduktion i Sverige vilket medför att vattenkraft är en väsentlig verksamhet för att få samhället att fungera. Ur ett miljöperspektiv anses vattenkraft vara mer miljövänlig än el som produceras på fossila bränslen. I och med den stora rollen vattenkraft spelar i dagens samhälle är det viktigt att förebygga eventuella olyckor och produktionsstopp, till exempel bränder. Bränder har tidigare förekommit på vattenkraftverk runt om i världen. Colorado är ett exempel där det började brinna i det brandfarliga materialet som arbetades med i en tunnel på stationen. Detta resulterade i en brand där flera arbetare blev instängda i en tunnel under marken, samtliga omkom då det endast fanns en utrymningsväg. I vattenkraftstationer som är belägna under marken är det vanligt förekommande att det endast finns en utrymningsväg. Olyckan påvisar den komplexitet som finns vid dimensionering av vattenkraftstationer under marken. Syftet och målet med detta projekt har varit att identifiera brandrisker på två vattenkraftverk och finna passande åtgärder för att minimera och förebygga dessa. För att uppnå projektets mål har bland annat en litteraturstudie genomförts för att ge en förståelse över problem som kan uppstå. En riskidentifiering genom platsbesök har också genomförts för att se hur det ser ut i verkligheten på de två vattenkraftstationerna. Det har även gjorts en datasimulering för att ge en uppfattning av rökspridningen, denna datasimulering har genomförts med hjälp av Fire Dynamics Simulator (FDS). Litteraturstudien påvisade, genom statistik från MSB:s databas IDA, att transformatorbränder är en av de största riskerna i anläggningar under marken. Vid platsbesöket på Messaure, ett vattenkraftverk, fanns det endast lokaltransformatorer placerade under marken. Dessa lokaltransformatorer var av typen torrtransformator vilket medför en mindre brandrisk. Tidigare fanns även övriga transformatorer under mark men dessa är flyttade ovan mark för att minimera brandrisken. Till skillnad från Messaure fanns Akkats, ett vattenkraftverk, transformator placerad under mark i en egen transformatorhall vilket utgör en egen brandcell. Entrén till denna fanns i direkt anslutning till tillfartstunneln som också används för utrymning. För att undersöka hur mycket en brand i transformatorhallen skulle påverka utrymningen valdes detta utrymme för en FDS-analys. Den slutsatsen som kan dras är att skulle dörren stå öppen skulle en brand i transformatorn ha en stor negativ inverkan på utrymningen. Rökutvecklingen skedde snabbt och röken strömmade tidigt ut i tillfartstunneln vilket medförde en påverkan på all utrymning. Vanligtvis ska dörren till transformatorhallen vara stängd men den kan lätt glömmas öppen i och med att det inte finns en dörrstängare. En kostnadseffektiv förbättring vore att installera en dörrstängare, det skulle kunna rädda liv. / Today's society is dependent on electricity, from getting clean water in the faucet to being able to put fuel in the car electricity is required. Hydroelectric power plants account for almost half of today's production of electricity, which means that hydropower is a vital factor for the community to function. From an environmental perspective, hydropower is considered more environmentally friendly than electricity produced from fossil fuels. Since hydroelectric power plants play a big role in society makes it very important to prevent possible accidents and hold-ups in production, such as a fire. Fires have occurred at hydropower plants around the world. Colorado is an example where the fire started in the flammable material that was being used in a tunnel at the hydropower plant. This resulted in a fire where several workers were trapped in a tunnel underground, all workers died since there was only one escape route. In hydropower stations located underground, it is common that there is only one escape route. The accident demonstrates the complexity that exists in the dimensioning of hydropower stations underground. The purpose and goal of this project has been to identify fire risks at two hydropower plants and how to minimize and prevent them. In order to achieve the project's goals, a literature study has been conducted to provide an understanding for the problems that may arise. A risk investigation was also conducted at the hydropower plants to see what they look like in the reality. A computer simulation has also been made to give an idea of the smoke spread. This computer simulation has been performed using the Fire Dynamics Simulator (FDS). The literature study showed, through statistics from MSB's database IDA, that transformer fires are one of the biggest risks in underground facilities. During the visit to Messaure, a hydroelectric power plant, only the local transformers were placed below the ground. These local transformers were of a dry-transformer type, which results in a smaller fire hazard. Previously, there were also other transformers underground, but these are moved above ground to minimize the fire hazard. Unlike Messaure, Akkat's, a hydroelectric power plant, transformer was placed underground in a separate transformer hall, which is a separate fire cell. The entrance to this was directly adjacent to the access tunnel which is also used for evacuation. To investigate how much a fire in the transformer hall would affect the evacuation, this space was chosen for an FDS analysis. The conclusion that can be drawn is that if the door should be left open, a fire in the transformer would have a major negative impact on the evacuation. Smoke quickly streamed into the access tunnel, which has an effect on all evacuation. The door should always be closed . However, there is no automatic door closer, which can result in the door being left open. A cost-effective improvement would be to install a door closer, which could save lives.

This study investigates and describes the phenomenon of ‘technical tourism’, in the case of wind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding of a field which to date has remained largely uncharted. Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect of the production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism is based on concepts within ‘Industrial tourism’. Technical tourism is argued to be a subcategory of Industrial tourism. The study, conducted in collaboration between KTH and Vattenfall, resulted in two complementing parts. Part one, ’Vinkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, is a theoretical description of technical tourism (hereafter referred to as ‘Rapporten’). Part two, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’, a communications manual based on the results of the study and tailored for Vattenfall to use when informing various stakeholders about technical tourism (hereinafter ‘Manualen’). Material for the two parts of the thesis was gathered through interviews and literature reviews. The informants where gathered in and around one single wind park in northern Sweden. Stakeholders from both the municipality and local/regional businesses were included in the study. ‘Rapporten’ — The theoretical review of technical tourism in a wind power plant deals with benefits and conflicts which may occur when interfacing with the local community and other stakeholders. A model for stakeholder assessment is presented and used to find key relationships between involved parties. It further describes the importance of cooperation and finding common points of identification between the host company and the region. Two factors which are needed to efficiently establish technical tourism. ‘Manualen’ — The communications manual is designed with the characteristic democratic perspective of ‘Education for sustainable development’. Furthermore it presents a workshop structure and a summary of similar projects both national and international. The study showed a variety of benefits (five of them) from technical tourism, and also some potential conflicts. The study also highlighted the importance of collaboration between stakeholders, both through the informants’ statements and explored in previous academic works. It also states that the democratic process and the participants’ view of themselves as democratic subjects, are important factors when communicating technical tourism. The study presents a new definition of technical tourism. / Den här studien undersöker och beskriver fenomenet ”teknisk turism” för vindkraftparker i Sverige. Huvudsyftet med studien är en djupare förståelse för ett nytt forskningsfält som till stor del lämnats outforskat. Teknisk turism är en typ av besök i en verksamhetsanläggning, där de tekniska aspekterna av produktionsprocessen är huvudfokus för besökaren. Definitionen av teknisk turism baseras på konceptet ”Industrial tourism”. Teknisk turism hävdas vara en underkategori till Industrial tourism. Studien, som är ett samarbete mellan KTH och Vattenfall, har resulterat i två sammanhängande delar. Del ett, ‘’Vindkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, är en teoretisk beskrivning av teknisk turism (nedan kallad ‘Rapporten’). Del två, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’ är en handledande kommunikationsmanual baserad på resultaten i studien, designad för Vattenfall att använda vid information om teknisk turism till berörda intressenter (nedan kallad ‘Manualen’). Materialet för de två delarna av studien samlades genom intervjuer och genom litteraturstudier. Informanterna rekryterades i anslutning till en vindkraftspark i norra Sverige. Representanter från kommunen samt det lokala näringslivet inkluderades i studien. ‘Rapporten’ – Den teoretiska genomgången behandlar potentiella möjligheter och konflikter för berörda intressenter, som kan uppstå kring en vindkraftspark med besökarverksamhet. Vidare presenteras och används en modell för analys av intressenter, för att finna nyckelrelationer mellan involverade parter. Den beskriver även vikten av att finna gemensamma identifikationspunkter och samverkan mellan värdföretaget och regionen. Två faktorer som är nödvändiga för en effektiv etablering av teknisk turism. ‘Manualen’ – Kommunikationsmanualen är utformad efter det demokratiperspektiv som karaktäriserar ’Education for sustainable development’. Den består av en färdig mall för en workshop på ämnet och även en redovisning av besöksprojekt av liknande karaktär, både från Sverige och internationellt. Resultatet visar en handfull fördelar med teknisk turism och även några potentiella konflikter. Studien belyser även vikten av samverkan mellan intressenterna, något som framkommit både via informanter och genom granskning av tidigare forskning. Studien presenterar en ny definition av teknisk turism.

<p>I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.</p>

<p>Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning.</p><p>Vattenfall och Vin & Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin & Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.</p>

The purpose of this project is to describe and explain the foreign investment decision process in the uncertain and turbulent environment of transition economy. By getting an in-depth understanding of how decision-making works in the environment of transition economy, the study intends to contribute to the development of business administration theory in the area of foreign investment decision-making, particularly its application in the turbulent and uncertain world. Theoretical ‘blocks’, elaborated on the basis of literature study, include the following concepts: the framework of transition economy; initial motivation (or reasons) of companies to make foreign direct investments (FDI); investigation of the investment climate and information collection methods; project evaluation and investment decision criteria; risk assessment factors and risk reduction measures. Transition economy is defined in the study as ‘a non-planned, non-market economy’ where the new emerging market institutions coexist with the bureaucracy and hierarchy inherited from the old administrative system. Investment projects, therefore, should probably be seen as being under institutional influence from both the local (i.e. transition economy) and the Western investor’s home country environments. The empirical data presented in the paper also shows that it is necessary to establish the relevant economic, legal, political and social institutions in order to attract FDI. The study further includes the analysis of the main components and features of transition economies and their influence on FDI decision-making. One of the results of the study is that FDI decision-making in transition economies is largely consistent with different theoretical approaches suggested in the literature. On the other hand, the empirical support obtained for different theoretical approaches is often questionable and opened to alternative interpretations. The presented project suggests that theoretical perspectives do not preclude each other, but rather have a complimentary character. The study attempts to contribute to the mainstream FDI theories through a firm-level approach based on the case studies. Two in-depth case studies are presented in the paper: Ericsson’s direct investments in Russia and Vattenfall’s investments in the Baltic countries. A formal questionnaire based on the parameters of theoretical ‘blocks’ was created and 25 top executives from Ericsson and Vattenfall who participated in FDI decision-making were surveyed. The empirical investigation took place during the period 1997 - 1998 with partial updating of the cases during the year 2000.  The study shows that where companies confront stable environments, investment decision routines and procedures will be less necessary and important than where market uncertainty is high. The strong appreciation of the local business partners for properly done investment calculations increases the importance of capital budgeting in transition economies more than in developed market economies. Besides, traditional investment appraisal methods provide managers with an ‘objective’ or ‘materialistic’ feedback for the decision-making in the rapidly changing uncertain environment. On the other hand, the study emphasises the importance of strategy over financial techniques and argues that FDI decisions in transition economies should be based on methods consistent with the company’s long-term objectives. In case of permanent changes, new approaches as well as better co-ordination of traditional techniques with strategic, political, historical, geographical and cultural issues are required. Ericsson’ s direct investments in Russia are presented in the paper in connection with other factors: the company’s historical involvement in Russia, marketing strategy, human resource development, privatisation and restructuring of the telecommunication sector in Russia, etc. Nordic Electric Power Co-operation (Nordel), the EU’ s decision in 1996 to create an internal electricity market in Europe, Baltic ring study, future plans to privatise the energy companies in the Baltic countries, etc., are the framework to present the second case. An application of project evaluation and risk assessment techniques for broader and more complicated environments shows that investment decision-making is probably as much, if not more, a social, political and cultural technology as an economic one. The study argues then that the rational choice decision-making model often co-exists with alternative models elaborated in social science - limited rationality, political and garbage can. According to the empirical data, the investment decisions are largely based on intuition, business experience and judgement, personal contacts with representatives from the local country, and these investment criteria are inevitable and acceptable in a situation of total chaos and permanent change. The right chosen partner, for example, is one of the major criteria for the success of the investment project in a transition economy. One of the outcomes of this study is that the revitalised form of investment decision-making will differ rather markedly from much of what has gone before: less emphasis on the quantitative aspects of capital budgeting, more on the qualitative aspects of companies and investment environment. The project also argues that determinants, approaches and criteria of investment activity in transition economies are largely consistent with patterns observed in other parts of the world. A few specific environmental conditions of transition economies, however, are shown in the study to affect the pattern of FDI decision-making. The level of turbulence is still different compared to the developed market economies due to uncertainties and unpredictibilities associated with environment of transition economies. Other major differences are the large power distance with authoritarian leadership, strong hierarchy and bureaucracy as well as the vital role of personal contacts in transition economies. It is not clear, however, if these features of transition economies should be seen as inherited from the past communist system or as an alternative way to organise the economic actors through networks, a way that is natural and appropriate for the majority of Asian societies.

No description available.