<p>För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall.</p><p>För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori.</p><p>Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.</p>

No description available.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ”Säkerhet, hälsa och miljö 2006” som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår. Den teoretiska referensramen består av ISO 14001:s 17 kategorier av miljöledningssystemet, EMAS krav på offentliggörande av information samt de tidigare nämnda kvalitativa egenskaperna. Den slutsats som har uppnåtts genom att ställa empirin mot teorin är att de krav som antas ställas av externa intressenter på Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning till viss del är uppfyllda. Företaget möter dock delvis problem när det gäller att realisera tankar som kan relateras till de kvalitativa egenskaperna.

För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför. Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori. Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning. Vattenfall och Vin &amp; Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin &amp; Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.

A set of indicators has been developed by the author of this work to assess the social performance of Vattenfall’s products (electricity &amp; heat). This set of indicators has been adapted to the requirements of the International EPD® system. The aim has been to create a set of indicators that can be applied to all processes within the lifecycle. The indicators are supposed to make a best possible statement of the social performance of a companies’ product, including the most relevant issues and topics within the pillar of social science and social sustainability. The method used for the development of the indicators is the Delphi method. The Delphi process includes several rounds of reviewing. A group of experts usually carries out the reviewing. In this study five rounds of reviewing has been conducted with the help of nine experts. The first round has been an extensive literature review. The 390 indicators found in the literature have been classified according to the system and the instruction of S-LCA, which are described in the Guidelines for Social Life Cycle Assessment of Products. The fifth round of reviewing has been the last one and consensus on the list of indicators could be reached. The outcome of the development process has been a set of 30 indicators. Not all subcategories proposed in UNEP/SETAC’s Guidelines for Social Life Cycle Assessment of Products have been covered. The indicators have been distinguished into two categories: core and additional. Some important social issues could not be expressed in the form of an indicator. They have been added in the final outcome of the paper, the ‘socioprofile’, as additional information. The measurement and impact assessment of qualitative indicators have been a major challenge of this study. Data availability can be seen as another critical field of the study and the application of the indicators. Other studies that have been conducted focused on a lower amount of indicators. The study has shown the possibility to quantify and measure social impacts to a certain degree. The proposed indicators are aiming at a globally focused assessment of social sustainability. The inclusion of experts and the group discussions with those experts have shown the importance of these indicators. The next step in the development of social sustainability indicators is the implementation of these indicators in a practical application and the study of the outcome. To be applicable within the International EPD® system, the Product Category Rules also have to be updated to allow for a Sustainable Product Declaration.

Thesis (doctoral)--Brandenburgische Technische Universität, Cottbus, 1999.

In January 2016 a new pricing model for district heating will be introduced by Vattenfall in Uppsala. The public housing corporation Uppsalahem is one of Vattenfall’s biggest customers and by using one of their residential areas, August Södermans road, a case study was made in order to examine how the new pricing model might affect Uppsalahem. According to Vattenfall one reason for the switch is to give incentive for their customers to use more energy efficient solutions. This was studied by modelling two energy efficient solutions for the houses at August Södermans road. By changing the ventilation systems to FTX and invest in improved windows, Uppsalahem would have been able to save 940 MWh for the year 2013 at August Södermans road. A comparison between the current and the new pricing model showed that Uppsalahem would save 9 000 SEK with the new pricing model applied on August Södermans road at its current condition. If the two energy efficient solutions were taken into consideration the new pricing model would result in a decrease with 21 000 SEK for the year 2013.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige. P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas. Prisuppgifterna för inköp och återvinning kommer istället att redovisas som en kvot mellan den alternativa stolpen dividerat kreosotstolpen. Inte heller kommer slipers och andra fundament att behandlas i rapporten. Metoden som används bygger på att först presentera relevant teori kring vardera stolptyp. Även impregneringsprocessen, besiktningsmetoder och nedbrytning/återvinning av stolpar redogörs i rapporten. Den miljömässiga analysen bygger på IVL Svenska Miljöinstitutets LCA-analys där kreosotstolpen jämförs med andra stolptyper. Det visar sig dock att kreosotstolpen är den stolptyp som bidrar till minst miljöutsläpp om man ser till hela dess livscykel. Slutsatsen är att kompositstolpen visar sig vara ett av de mest konkurrenskraftiga alternativen då den ses som ett miljövänligt alternativ och dess vikt gör den lätt att hantera. Den är heller inte impregnerad och kan därför monteras överallt utan några rättsliga restriktioner. Denna stolptyp är också väldigt aktuell då den i dagsläget är väl etablerad på marknaden. / Because of a possible ban of creosote impregnated poles can become a real scenario within the EU the year 2018 Vattenfall are searching for other alternatives. Steel, concrete, laminated wood and composite are considered the most competitive alternatives today and are being investigated in this report. Basic technical specifications, impacts on the environment and costs of the different pole types are being analyzed in the report and compared to the creosote impregnated pine pole. This report will describe how well the alternative pole types are suited in Vattenfalls electrical grid in Sweden. Due to confidentiality reasons the exact amount of costs and expenses will not be included in the report. The price of purchase and recycling will instead be presented as a quota between the alternative pole divided by the creosote pole. Neither will sleepers nor other pole foundations be included in this report. The method that is being used is to first present relevant theory about the mentioned pole types. Also the impregnation process, survey and disintegration/recycling of poles will be explained. The environmental analysis are based on IVL Svenska Miljöinstitutet's LCA where the creosote pole are compared to its alternatives. They conclude that it is the creosote pole that has the least impact on the environment if you look at the whole life-cycle. The conclusion is that the composite pole are shown to be one of the most competitive alternatives because it is considered to be environmental-friendly and its low weight makes it easy to work with. Also, it's not impregnated and can therefore be used everywhere without any legal restrictions. This pole type is also very relevant as it is already released on the market.