No description available.

Träbyggnandet i Sverige gick in i en ny era när myndigheterna beslutade att upphäva förbudet mot att bygga byggnader som är högre än två våningar. Denna förändring i lagstiftningen har bidragit till att utveckla träbyggandet under det senaste decenniet. Cross Laminerat Timber (CLT) har blivit erkänt som en ny teknik som använt på ett korrekt sätt ger starka och pålitliga konstruktioner. Materialet visar sig mer och mer intressant huvudsakligen beroende på den styvhet och styrka det visar i olika tester. Ett av de projekt som använt CLT som bärande element är Limnologen i staden Växjö 500 kilometer söder om Stockholm. I detta projekt har både väggar och bjälklag med bärande delar av CLT använts. En av utmaningarna i samband med högre träbyggande är att beräkna och ta hänsyn till de vertikala förskjutningarna i stommen. Orsakerna till förskjutningen är momentana samt tidsberoende. I denna uppsats utvärderas dessa vertikala förskjutningar med två olika metoder. Den första av dessa är experimentell. Förskjutningarna mättes av en grupp forskare från Växjö universitet och utvärderas i denna rapport. Den andra är en Finit Element Modell där förskjutningarna simuleras beroende på parametrar som anses viktiga. Resultatet av simuleringen jämförs med de experimentellt erhållna värdena. Simulering är ett viktigt sätt att förutsäga förskjutningar i CLT byggnader i framtiden. Alla modeller har gjorts med hjälp av finita element programmet Abaqus. FEM- modellen av Limnologen består av ett väggelement per våning i sex våningar. Detta element är det element där också förskjutningarna mätts på plats. På så sätt kan modell och verklighet jämföras. Förutom väggelement modelleras också bjälklagselement och kopplingen mellan vägg och bjälklag. De experimentella resultaten har analyserats i programvaran Matlab. Resultatet blev ett antal grafer som redovisar förloppet. Det viktigaste resultatet är det som visar både den totala relativa förskjutningen samtidigt som den visar fuktkvoten i CLT- skivan. Fuktkvoten beräknades från temperatur och relativ luftfuktighet som båda mättes på plats. Slutsatsen är att man med en simulering kan åstadkomma en acceptabel tillförlitlighet med avseende på vertikala förskjutningar. Krympningen har spelat en viktig roll för förskjutningarna. Den maximala förskjutningen som erhållits från mätningar var 21 mm medan det maximala förskjutningen fått från simuleringen baserad på tre olika antaganden var 35 mm, 33 mm och 17 mm. Skillnaden i resultaten kan delvis förklaras av de antaganden som använts för beräkning av fuktkvot och antagandet om fiberriktningen i timret. I simuleringen antogs fuktkvoten vara konstant över alla tre lager i CLT- skivan i de två första fallen. Orienteringen av fibrerna antogs radiell och tangentiell. Det tredje antagandet bygger på att fukten enbart påverkar det yttersta lagret i skivan. Detta antagande är rimligt på grund av tidsåtgången att uppnå fuktjämvikt och på grund av det limlager som skiljer lagren åt och hindrar fukt att vandra från ett lager till ett annat. / The history of timber buildings in Sweden entered a new era when the authorities decided to lift the ban on constructing more than two-storey timber buildings in Sweden. This change in legislations has contributed to the emergence of timber construction during the last decade. The Cross Laminated Timber (CLT) has become recognized as a new technology that used correctly in construction gives strong and reliable structures. The building material is gaining more credit day by day mainly due to the stiffness and strength it proved throughout the tests in projects where it was used. One of the projects that used CLT as load bearing elements was Limnologen in the city of Växjö 500 kilometres south of Stockholm. In this project, a system of CLT floors as well as CLT walls has been used. One of the challenges related to medium-rise timber buildings in general is to calculate and take account of the vertical displacement of the whole building. The sources for the displacements are instantaneous elastic as well as time dependent. In this thesis we are introducing two evaluation methods for the vertical displacements in Limnologen. The first is the experimentally measured vertical displacement that was performed by a group of researchers from Växjö University, and the second is a Finite Element Model simulating the vertical displacement according to the factors and parameters thought to be important to be included in the modelling. The output of the simulation was to be compared with the experimentally obtained values. Simulation is an important way to predict the vertical displacement in future CLT buildings. All modelling were done using the finite element software Abaqus. The Abaqus model of the Limnologen building consists of six wall elements from six storeys. The modelled wall elements are the wall elements that the vertical displacement devices were installed on. The reason for this is to get a better picture of how the results from the model would yield in comparison to the site measurements. The floor itself and the sylodyn used in the interface between wall and floor were also modelled. The data collected from the site were processed in the software Matlab. Several graphs were attained out of the data processing. The most important graph is the one that include both the total relative displacement and the equivalent moisture content in the CLT. The equivalent moisture content was calculated from the measured temperature and relative humidity. In this thesis it is concluded that a simulation can accomplish an acceptable reliability with respect to the vertical displacements. The shrinkage factor has played a vital role in simulation of the displacements. The maximum displacement obtained from the measurements was 21 mm while the maximum displacement gained from the simulation based on three different assumptions was 35 mm, 33 mm, and 17 mm respectively with the similar displacement pattern. The difference in the results can partly be explained by the assumptions used for the equivalent moisture content and local coordinate system of the CLT layers. In the simulation the moisture content was assumed to be equal over each layer of the CLT-panel. The first two assumptions were formulated due to the amphibolous grain of the middle layer of the CLT-panel which was considered having effect on the vertical displacement. The third assumption was formulated due to the glue layer between the wood layers of the CLT-panel which was considered having effect on preventing moisture diffuse from one layer to another layer. In reality it is questionable if the moisture content is varied in the different layers of the CLT-panel. The diffusion of the moisture content hasn't been taken into account.

<p>Träbyggnandet i Sverige gick in i en ny era när myndigheterna beslutade att upphäva förbudet mot att bygga byggnader som är högre än två våningar. Denna förändring i lagstiftningen har bidragit till att utveckla träbyggandet under det senaste decenniet. Cross Laminerat Timber (CLT) har blivit erkänt som en ny teknik som använt på ett korrekt sätt ger starka och pålitliga konstruktioner. Materialet visar sig mer och mer intressant huvudsakligen beroende på den styvhet och styrka det visar i olika tester.</p><p>Ett av de projekt som använt CLT som bärande element är Limnologen i staden Växjö 500 kilometer söder om Stockholm. I detta projekt har både väggar och bjälklag med bärande delar av CLT använts. En av utmaningarna i samband med högre träbyggande är att beräkna och ta hänsyn till de vertikala förskjutningarna i stommen. Orsakerna till förskjutningen är momentana samt tidsberoende. I denna uppsats utvärderas dessa vertikala förskjutningar med två olika metoder. Den första av dessa är experimentell. Förskjutningarna mättes av en grupp forskare från Växjö universitet och utvärderas i denna rapport. Den andra är en Finit Element Modell där förskjutningarna simuleras beroende på parametrar som anses viktiga. Resultatet av simuleringen jämförs med de experimentellt erhållna värdena. Simulering är ett viktigt sätt att förutsäga förskjutningar i CLT byggnader i framtiden. Alla modeller har gjorts med hjälp av finita element programmet Abaqus.</p><p>FEM- modellen av Limnologen består av ett väggelement per våning i sex våningar. Detta element är det element där också förskjutningarna mätts på plats. På så sätt kan modell och verklighet jämföras. Förutom väggelement modelleras också bjälklagselement och kopplingen mellan vägg och bjälklag.</p><p>De experimentella resultaten har analyserats i programvaran Matlab. Resultatet blev ett antal grafer som redovisar förloppet. Det viktigaste resultatet är det som visar både den totala relativa förskjutningen samtidigt som den visar fuktkvoten i CLT- skivan. Fuktkvoten beräknades från temperatur och relativ luftfuktighet som båda mättes på plats.</p><p>Slutsatsen är att man med en simulering kan åstadkomma en acceptabel tillförlitlighet med avseende på vertikala förskjutningar. Krympningen har spelat en viktig roll för förskjutningarna. Den maximala förskjutningen som erhållits från mätningar var 21 mm medan det maximala förskjutningen fått från simuleringen baserad på tre olika antaganden var 35 mm, 33 mm och 17 mm. Skillnaden i resultaten kan delvis förklaras av de antaganden som använts för beräkning av fuktkvot och antagandet om fiberriktningen i timret. I simuleringen antogs fuktkvoten vara konstant över alla tre lager i CLT- skivan i de två första fallen. Orienteringen av fibrerna antogs radiell och tangentiell. Det tredje antagandet bygger på att fukten enbart påverkar det yttersta lagret i skivan. Detta antagande är rimligt på grund av tidsåtgången att uppnå fuktjämvikt och på grund av det limlager som skiljer lagren åt och hindrar fukt att vandra från ett lager till ett annat.</p> / <p>The history of timber buildings in Sweden entered a new era when the authorities decided to lift the ban on constructing more than two-storey timber buildings in Sweden. This change in legislations has contributed to the emergence of timber construction during the last decade. The Cross Laminated Timber (CLT) has become recognized as a new technology that used correctly in construction gives strong and reliable structures. The building material is gaining more credit day by day mainly due to the stiffness and strength it proved throughout the tests in projects where it was used.</p><p>One of the projects that used CLT as load bearing elements was Limnologen in the city of Växjö 500 kilometres south of Stockholm. In this project, a system of CLT floors as well as CLT walls has been used. One of the challenges related to medium-rise timber buildings in general is to calculate and take account of the vertical displacement of the whole building. The sources for the displacements are instantaneous elastic as well as time dependent. In this thesis we are introducing two evaluation methods for the vertical displacements in Limnologen. The first is the experimentally measured vertical displacement that was performed by a group of researchers from Växjö University, and the second is a Finite Element Model simulating the vertical displacement according to the factors and parameters thought to be important to be included in the modelling. The output of the simulation was to be compared with the experimentally obtained values. Simulation is an important way to predict the vertical displacement in future CLT buildings. All modelling were done using the finite element software Abaqus.</p><p>The Abaqus model of the Limnologen building consists of six wall elements from six storeys. The modelled wall elements are the wall elements that the vertical displacement devices were installed on. The reason for this is to get a better picture of how the results from the model would yield in comparison to the site measurements. The floor itself and the sylodyn used in the interface between wall and floor were also modelled.</p><p>The data collected from the site were processed in the software Matlab. Several graphs were attained out of the data processing. The most important graph is the one that include both the total relative displacement and the equivalent moisture content in the CLT. The equivalent moisture content was calculated from the measured temperature and relative humidity.</p><p>In this thesis it is concluded that a simulation can accomplish an acceptable reliability with respect to the vertical displacements. The shrinkage factor has played a vital role in simulation of the displacements. The maximum displacement obtained from the measurements was 21 mm while the maximum displacement gained from the simulation based on three different assumptions was 35 mm, 33 mm, and 17 mm respectively with the similar displacement pattern. The difference in the results can partly be explained by the assumptions used for the equivalent moisture content and local coordinate system of the CLT layers. In the simulation the moisture content was assumed to be equal over each layer of the CLT-panel. The first two assumptions were formulated due to the amphibolous grain of the middle layer of the CLT-panel which was considered having effect on the vertical displacement. The third assumption was formulated due to the glue layer between the wood layers of the CLT-panel which was considered having effect on preventing moisture diffuse from one layer to another layer. In reality it is questionable if the moisture content is varied in the different layers of the CLT-panel. The diffusion of the moisture content hasn't been taken into account.</p>

Made available in DSpace on 2016-12-06T17:07:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Raquel Petry.pdf: 1234634 bytes, checksum: d18697901e3f94a1e978e7524fb895e4 (MD5) Previous issue date: 2008-08-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / In Rhythmic Gymnastics, the body element jump is one of sportive gestures that is harder to achieve to correct execution. As the gymnast executes the jump, vertical displacement is indispensable. The lift of the centre of gravity increase of gymnast is one of the basic requisites to jump validation. The general objective of this study is to analyze the vertical displacement on four different jumps realizing by rhythmic gymnastic in distinct training phases. Eight gymnasts of juvenile category of Florianópolis Team, with mean of age at 13,37 + 0,74 years old took part of this study. The data mining was executed at the Instituto Estadual de Educação gymnasium. The vertical displacement jumps were measured by a soil contact measuring system, projected and made at the Labin/UDESC. The statistic analysis was made by the means of software SPSS 14.0. The data was analyzed by descriptive and inferential statistic where ANOVA 4x6 was applied among participants with Bonferroni´s correction and Pearson´s correlation, with significance level of p<0,05. By obtained results it was verified which is, or not, an effect between training phases and the height of jumps (p=0,111; &#61544;2 = 0,218). There is not an effect between training phase x jump and the height of jumps (p=0,239; &#61544;2 = 0,153). However, it was verified that there`s a strong effect between the jump's jump height and type (p=0,000; &#61544;2 = 0,937). It could be perceived that the variability of height depends almost exclusively on the type of jump. It also could be perceived that there's no correlation between the height of gymnast and the height of jump under analysis. Although a restrict number of individuals were observed on this study, it could be verified that the height of jumps is directly associated to its type and the complexity of jump don't determine a higher height. The quantitative evaluation of specific movements of the Rhythmic Gymnastic (RG), like the jump shall be a support to improve of this technique serving, thus, like helping elements to the training, increasing the performance of the proper sportive expressions in search of optimal results. / Na Ginástica Rítmica, o elemento corporal salto é um dos gestos desportivos mais difíceis de ser realizado corretamente. O deslocamento vertical durante a execução do salto torna-se imprescindível. A elevação do centro de gravidade da ginasta é um dos requisitos básicos para a validação do salto. O objetivo geral deste estudo é analisar o deslocamento vertical dos quatro diferentes saltos realizados por praticantes de Ginástica Rítmica em diferentes fases do treinamento. Participaram deste estudo oito ginastas da categoria juvenil da Equipe de Florianópolis, com média de idade de 13,37 + 0,74 anos. A coleta de dados foi realizada no ginásio do Instituto Estadual de Educação. O deslocamento vertical dos saltos foi mensurado através de um sistema de medição de contato com o solo idealizado e confeccionado no Labin/UDESC. A análise estatística foi realizada pelo software SPSS-14.0. Os dados foram analisados através de estatística descritiva e inferencial, onde foi aplicada Anova 4X6 dentre participantes com correção de Bonferroni e correlação de Pearson, com nível de significância de p<0,05. Através dos resultados obtidos verificou-se que não existe um efeito entre a fase de treinamento e a altura dos saltos (p=0,111; &#61544;2=0,218) e também não existe um efeito entre a interação fase de treinamento X salto e a altura dos saltos (p=0,239; &#61544;2=0,153). Entretanto, pôde-se verificar que existe um forte efeito do tipo de salto em relação à altura do salto (p=0,000; &#61544;2=0,937). Pôde-se perceber que a variabilidade da altura do salto depende quase que exclusivamente do tipo do salto. Pôde-se verificar, também, que não há correlação entre estatura das ginastas e a altura dos saltos analisados. Apesar do número restrito de sujeitos neste estudo, pode-se verificar que a altura dos saltos está diretamente associada à sua forma e que a complexidade do salto não determina uma maior altura. A avaliação quantitativa de movimentos específicos do esporte, como o salto na GR poderá auxiliar no aprimoramento desta técnica servindo, portanto, como elementos acessórios ao treinamento melhorando o desempenho dos próprios gestos desportivos na busca de resultados ótimos.

The subject of the diploma thesis is a height measurement done within several time periods, in order to detect vertical displacements of an object of dormitories of JAMU on Novobranska street in Brno. The thesis includes selection of the method and its accuracy verification and also processing of the measurements and suitable interpretation of achieved results.

Syfte Undersöka biomekaniska och fysiologiska skillnader mellan modern och gammeldags stakteknik vid konstant submaximalt arbete på rullskidor. Metod Tolv manliga elitskidåkare rekryterades till studien (ålder: 21 ± 4 år, längd: 183,6 ± 9,3 cm, och vikt: 77,8 ± 10,3 kg). Efter en standardiserad uppvärmning genomfördes två deltester, om fyra minuter vardera, i modern och gammeldags stakning med en individanpassad hastighet och lutningen 2,5°. Syreförbrukningen och ventilation analyserades under testen och efter varje deltest togs ett laktatprov och skattning av ansträngning utifrån Borgs RPE. Testerna filmades, där vinklar sedan plockades ut i ett videoanalysprogram. De olika testvärdena analyserade sedan med Paired samples t-test samt Paired samples Wilcoxon signed-ranked test. Resultat Ingen signifikant skillnad påvisades mellan modern och gammeldags stakning för syreförbrukning, energiförbrukning, rörelseekonomi, andningsfrekvens samt laktathalt. Signifikanta skillnader påvisades för hjärtfrekvens, ventilation, respiratory exchange ratio (RER) samt Borg RPE, där gammeldags stakning uppvisade högre värden för samtliga variabler förutom RER. Även i en del ledvinklar samt för tiden i den kraftskapande- och återhämtningsfasen stakcyklerna och tyngdpunktsförflyttningen. Slutsatser Studien visar inga signifikanta skillnader i energikostnad, syrekonsumtion, rörelseekonomi samt blodlaktatskoncentration mellan modern och gammeldags stakning vid submaximalt arbete. Däremot finns signifikanta skillnader i hjärtfrekvens, ventilation samt den skattade tröttheten som tyder på att gammeldags stakning upplevs något mer ansträngande. Framtida forskning behövsför att avgöra om detta skiljer sig i annan lutning och hastighet. / Purpose Examine whether biomechanical and physiological variables differ between modern and old-fashioned double poling technique (OFDP) at a constant submaximal work rate during roller skiing. Methods Twelve male elite cross-country skiers were recruited (age: 21 ± 4 years, length: 183,6 ± 9,3 cm, and weight: 77,8 ± 10,3 kg). After a standardized two subtests followed, in modern and OFDP technique at an individual velocity and the incline 2,5°. Oxygen consumption and ventilation were measured during the testand lactate concentration as well as estimation of Borg RPE were measuredafter every subtest. The test was recorded and angles were analysed. Test values were analysed using Paired samples t-test as well as Paired samples Wilcoxon signed-ranked test. Results No significant difference in energy expenditure (EE), O2 consumption, gross efficiency (GE), breathing frequency (BF) and lactate were shown. Significant differences were shown between heart rate (HR), ventilation, RER and Borg RPE, where higher values were shown for OFDP at all variables except RER. Significant differences were shown in some joint angles as well as the time of the power creating phase,returning phase of the pole stroke and the centre of mass (COM) displacement. Conclusions No significant difference in EE, O2 consumption, GE and lactate between modern and OFDP during a submaximal work rate. Differences in HR and estimated exhaustion gives a hint of the OFDP being more exhausting. Future research is required to determine if this differs in other inclines and velocities.

The diploma thesis deals with measuring height new stage of the church network in Brno Zabrdovice. Measuring by using method of precise leveling be going on with previous stage began in 2002, in order to detect vertical displacement. Processing include calculation and adjust of the heights, compare with fundamental and previous stage, interpretation and graphical form of vertical displacement. The thesis includes measuring and processing angular deflection of church towers.