En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010).

Syfte: Vinstvarningar är offentliggöranden som börsnoterade bolag enligt lag måste utfärda om resultatet förväntas skilja sig mot det förväntade. En negativ vinstvarning innebär att ett företag går ut med information om att resultatet kommer att bli kraftigt försämrat mot marknadens förväntan och en omvänd vinstvarning syftar till att resultatet istället förväntas bli högre. Denna studie fann dessa två fenomen intressanta och valde att undersöka fenomenet närmare. Studiens syfte var att undersöka och jämföra marknadens reaktion till de två typer av vinstvarningar på den svenska aktiemarknaden. Metod: En eventstudie har genomförts för att undersöka hur marknaden reagerar till den företagsspecifika händelsen i form av vinstvarning. Studiens andra syfte var att undersöka veckodagar och bolagsstorlek som bakomliggande faktor till hur marknaden reagerar. Vinstvarningar är insamlade mellan åren 2010–2021. Totalt fann studien 83 omvända och 151 negativa vinstvarningar. Urvalet bestod av bolag noterade på Stockholmsbörsen, First North Market och Spotlight (aktietorget). Resultat och slutsats: Studien finner en tydlig abnormal avkastning vid utfärdandet för både negativa och omvända vinstvarningar vilket går i linje med tidigare forskning. Vid jämförelsen tyder resultatet på att marknaden reagerar kraftigare på den negativa nyheten än den positiva. För att analysera effekten av de bakomliggande faktorerna exekverades två multipla regressionsanalyser. Studier finner ett svagt samband mellan fredagar och den abnormala avkastningen för negativa vinstvarningar men ej för omvända. Resultatet indikerar också på att bolagsstorleken har en betydelse för marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar men ej vid negativa. Examensarbetets bidrag: Om bolag vill reducera den abnormala avkastningen vid en negativ vinstvarning bör den offentliggöras på en fredag enligt denna studie. Det empiriska materialet för vinstvarningar har också utvidgats genom denna studie och kan användas för framtida forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning skulle kunna jämföras marknadsreaktionen mellan olika börser i Sverige. Omvända vinstvarningar är ett relativt ostuderat fenomen vilket skulle kunna undersökas vidare. Denna studie är av kvantitativ karaktär och det skulle vara intressant göra en kvalitativ studie för att mer djupgående ta reda på hur företagsledningen resonerar kring vilken veckodag vinstvarningar bör utföras på.

Om ett företag inser att marknaden har en orealistisk syn på bolagets intjäningsförmåga måste företaget informera marknaden om det. När ett företag gör det mellan de planerade och stadgade rapporterna kallas det för en vinstvarning. Tidigare studier finner abnormal avkastning i perioden kring offentliggörandet av en vinstvarning, samt att det finns bakomliggande faktorer som påverkar reaktionen. Majoriteten av tidigare studier är gjord på andra marknader än den nordiska, och i samband med att reglerna angående informationsutgivning skärptes. Syftet med denna uppsats är att studera aktiemarknadens reaktion anknytning till att en vinstvarning offentliggörs på de nordiska börserna. Undersökningen bygger på en eventstudie med totalt 169 observerade vinstvarningar under åren 2008-2016. Studiens resultat visar på en statistiskt signifikant negativ abnormal avkastning under dagen vinstvarningen offentliggörs, samt i perioden efter offentliggörandet. Resultatet visar även på att företag som vinstvarnar fler än en gång har en lägre abnormal avkastning, än de företag som endast vinstvarnar en gång under den studerade perioden.

När ett bolags resultat eller finansiella ställning signifikant avviker från vad som kan förväntas från bolagets tidigare kommunicerade information, föreligger en skyldighet att utfärda en vinstvarning. Tidigare forskning finner bevis för att vinstvarningar resulterar i en negativ reaktion i aktiepriset vid utfärdandet av en vinstvarning. Utöver en direkt marknadspåverkan i samband med vinstvarningarna observeras indikationer på informationsläckage. Denna uppsats ämnar undersöka hur negativa vinstvarningar påverkar marknadens reaktion, samt vilka bakomliggande faktorer som har en effekt på avvikelseavkastningen. Studien undersöker vinstvarningar som utfärdats på stockholmsbörsen under tidsperioden 2008-2017, vilket resulterar i ett urval om 111 vinstvarningar. Resultatet från studien visar en signifikant negativ avvikelseavkastning under eventdagen, samt upp till 10 dagar innan vinstvarningen kommunicerats till marknaden. Vidare finner studien signifikanta resultat i vinstvarningens informationsinnehåll.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

När ett företag inser att dess finansiella situation och resultat inte kommer leva upp till marknadens förväntningar kan de behöva utfärda en vinstvarning. Tidigare studier visar dels att marknaden reagerar med en prisjustering direkt vid utfärdandet, dels att vinstvarningen genererar negativ avvikelseavkastning över tid. Studiens syfte är att undersöka om en vinstvarning leder till negativ avvikelseavkastning på lång sikt efter en vinstvarning på de nordiska börserna. För att uppfylla syftet görs en eventstudie över de i Norden noterade företag som under perioden januari 2010 till och med oktober 2017 vinstvarnat. Resultatet är i enlighet med studiens förväntningar då en signifikant negativ avvikelseavkastning på -3,09 procent under post-eventfönstret observeras. Därav dras slutsatsen att det efter en vinstvarning på de nordiska börserna uppstår långsiktig avvikelseavkastning.

No description available.

Denna studie undersöker den initiala abnormala avkastningen som uppstår av positiva vinstvarningar på den svenska och finska marknaden mellan åren 2017-2020. Studien undersöker om företags arbete med CSR-relaterade frågor, mätt utifrån ett ESG-poäng, påverkar den abnormala avkastningen som uppstår vid en positiv vinstvarning. Studien tillämpar en eventstudie med 66 observationer för att studera den abnormala avkastningen runt dagen för publiceringen. En regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan den abnormala avkastningen och företagens ESG-poäng. Studien finner en signifikant initial abnormal avkastning vid en positiv vinstvarning. Studien finner däremot inte att ESG-poäng har en signifikant negativ effekt på den abnormala avkastningen vid positiva vinstvarningar. Studien kan därmed inte visa att företag som har en högre ESG-poäng och jobbar mer med CSR-relaterade frågor får en lägre abnormal avkastning när de publicerar en positiv vinstvarning.

BlackRocks VD hävdar att företagens ansvar i klimatfrågan är av större vikt än någonsin, där deras prestationer inte enbart innebär en klimatrisk utan även en investeringsrisk. Denna studie undersöker huruvida företags CSR-prestation, där ESG-poäng används som proxy, påverkar marknadsreaktionen vid annonsering av vinstvarningar på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Med hjälp av en eventstudie baserad på 53 observationer beräknas den genomsnittliga avvikelseavkastningen. En multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka om företagens CSR-prestation påverkar marknadsreaktionen efter att företagen utfärdar vinstvarningar. Resultatet visar att även om det sker en signifikant negativ genomsnittlig avvikelseavkastning vid annonsering av vinstvarningar, finns inget signifikant samband mellan marknadsreaktionen och företagens ESG-poäng. Det är därför inte möjligt att fastställa om företag på den svenska marknaden med en bättre ESG-prestation uppvisar mindre negativ avvikelseavkastning efter att de annonserat en vinstvarning.

Den här studien undersöker om investerare överreagerar när företag publicerar omvändavinstvarningar samt om pressmeddelandets precision i informationsinnehållet har någon påverkan. Vi undersöker 72 omvända vinstvarningar publicerade av företag noterade på Nasdaq Stockholms samtliga listor under tidsperioden 2010-01-01 till 2021-03-29. Vi genomför en eventstudie för att mäta onormal avkastning och skapar ett egenkonstruerat index för att mäta informationsprecision. Vidare skapar vi två regressionsmodeller för att undersöka eventuellasamband. Vi finner inga indikationer på att investerare överreagerar till omvända vinstvarningar eller att informationsprecisionen har någon påverkan. Vårt resultat indikerar att marknadenprissätter omvända vinstvarningar omgående och enligt förväntningarna av en effektiv marknadi semi-stark form.