<p>Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet. Kunskap om patientens kulturella och religiösa bakgrund är även av betydelse för att kunna ge en god omvårdnad vid diabetes typ 2. Genom en ökad kunskap om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 kan sjuksköterskan tillämpa god omvårdnad och kunna hjälpa till att lindra lidandet hos dem och deras familj. Slutsatsen var att det är betydelsefullt att anpassa omvårdnaden efter individens behov.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är.</p><p><strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat:</strong> <em>Orsaker:</em> Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. <em>Konsekvenser:</em> Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.</p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong>Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?</p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat: </strong>Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma (<em>obesitas</em>) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier.</p><p><strong>Metod:</strong> En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies.</p><p><strong>Methods: </strong>A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma (obesitas) är ett allvarligt globalt och nationellt folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att fetma är förknippat med nedsatt livskvalitet och mental ohälsa hos vuxna, tonåringar och barn. Dock har få studerat sambandet mellan fetma och livskvalitet bland unga vuxna. Syftet med denna studie var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, mental hälsa och antropometriska mått hos en grupp obesa unga vuxna i åldern 16-25 år (n=203) samt att göra en jämförelse mellan deras hälsorelaterade livskvalitet och resultat från populationsstudier. Metod: En beskrivning av den aktuella gruppen genomfördes med hjälp av de data som samlats in vid inskrivningstillfället vid överviktscentrum på Norrtulls sjukhus. Den hälsorelaterade livskvaliteten mättes med hjälp av Euroqol five dimensions (EQ5D) och resultatet jämfördes med befolkningsstudier utförda i Stockholm, Uppsala och Jämtland där samma instrument använts. Resultat: Resultaten visade att vårdsökande obesa unga vuxna i åldern 16-25 år hade en mycket lägre hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ5D jämfört med tidigare publicerade populationsstudier (t-värde= 8.3, 6.91). Sannolikt bidrar fetma till ett sämre välbefinnande, mycket beroende på det sociala stigmat som förknippas med fetma, samt den fysiska inskränkningen det innebär att vara fet. Dessa fynd är något som bör tas hänsyn till då resurser fördelas och fetmabehandling för denna åldersgrupp planeras. / Introduction: Overweight and obesity are serious global and national health issues. Previous studies have shown that obesity is associated with a lowered health-related quality of life and mental health problems among adults, teenagers and children. However, few studies have investigated the association between health-related quality of life and obesity in young adults. The purpose of this study was to describe health-related quality of life, mental health and anthropometric measures in a group of obese young adults at the age of 16-25 years (n=203) and to compare their health-related quality of life with results from previous population studies. Methods: A description of the group was made by using the data that were collected at the time for enrollment in the obesity treatment at the hospital of Norrtull. The health related quality of life was measured with Euroqol five dimensions (EQ5D) and the result was compared with results from population studies that were carried out in three different counties in Sweden; Stockholm, Uppsala and Jämtland. Results: The results showed that the obese group had a much lower health-related quality of life measured with EQ5D than in previous population studies (t-value 8.3, 6.91). Most likely obesity affects the health-related quality of life partly because of the social stigma which is associated with obesity but also because of the physical restraints which obesity places on the individual. These findings should be taken in account when resources are allocated and in planning of treatment for obese young adults.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies. Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst. Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort. Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag. Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar. Resultatet visade också att det fanns vissa statiskt signifikanta skillnader i män och kvinnors upplevda livstillfredsställelse/livskvalitet. Kvinnorna skattade sin fysiska hälsa lägre än männen, men uppgav sig ha en högre kvalitet i nära relationer än vad männen hade. Psykisk ohälsa som orkeslöshet, oro och ångest visar sig ofta bakom somatiska symtom så som trötthet, magont och huvudvärk. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan lär sig att tolka problemen bakom dessa symtom för att kunna erbjuda rätt hjälp och vård. / The aim of this study was to describe the life satisfaction/quality of life and health among young adults and to compare whether there is any differences between men and women. In order to collect relevant data, has an empirical, quantitative cross-sectional study been conducted with a descriptive design with an comparative element. The study was conducted in the social network Facebook on the Internet using the questionnaire Life Satisfaction Questionnaire (LSQ), which is a well established tool for estimating the perceived life satisfaction / quality of life and health. The study was performed among 67 young adults between 19-30 years. The results showed that young adults rated their life satisfaction/quality of life relatively high, with a maximum estimate of the factor Physical symptoms, and lowest in the factor Quality in everyday life activities / fun. However, there were quite a large spread between the responses, with some maximum estimates, and some extremely low ratings. The results also showed that there were some significant differences in the perceived life satisfaction/ quality of life between men and women. Women rated their physical health lower than men, but claimed to have a higher quality of intimate relationships than men had. Mental illness as lethargy, anxiety and distress often turn behind somatic symptoms such as fatigue, stomach pain and headache. It is imperative that nurses learn to interpret the problems behind these symptoms in order to offer the right help and care.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen. Vad klienten ser av psykologen: Psykologen som professionell, Psykologen som person, Psykologens kön, Psykologens ålder. Vad klienten gör och inte gör: Att få prata med någon, Att bli lyssnad på, Ta upp saker till ytan, Sånt man helt enkelt inte pratar om. Vad psykologen gör och inte gör: Ge feedback, Ge sammanhang i livet, Tystnad. I terapirummet: Att bli sedd och bekräftad, Samspel, Rummet. Utanför terapirummet: Hemläxor, Avslut. Det informanterna upplevde hjälpte dem mest var att få prata med en utomstående person som kunde hjälpa dem att komma vidare. Det som uppfattades som mest negativt var ifall psykologen var alltför tyst och passiv. Tystnaden i sig beskrev de som väldigt besvärande, vilket är ett nytt fynd i förhållande till tidigare forskning.

Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.

Bakgrund: 1.4 miljarder människor i världen har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Viktnedgång har positiv inverkan på hälsan men trots det har många personer med övervikt och fetma svårt att gå ned i vikt. Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgång hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier hälsa, skönhet och stöd. Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjälp för sjuksköterskor då de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gå ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i.