<p>Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.</p>

Denna undersökning syftar till att belysa vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet. Arbetets mål har varit att försöka få fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vägledning står inför. Den kvalitativa metoden har använts där enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrågor som undersökningen vilar på har kunnat besvaras med hjälp av de svar informanterna gav. Här kunde man se att ämnet är relativt nytt och obeprövat. Det framgår tydligt att förutsättningarna för kommunikationen via nätet ser helt annorlunda ut jämfört med traditionell vägledning vilket ställer nya krav på kommunikatörerna. Slutsatserna som kan dras är att vägledningen via webben ses som ett komplement till traditionell vägledning. Alla är dock överens om att tekniken kan ge nya möjligheter och främja vägledningens utveckling och kanske kommer denna arbetsmetod vara alle mans vardag om några år.

I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv. Utifrån vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle ge oss nyanserade och tillräckliga svar för att besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sju vägledare, utspridda över landet med hjälp av personligt möte, telefon, e-post och virtuellt rum med webbkamera och har analyserat deras svar, bland annat genom Karlssons (2007) sätt att se på kommunikation. Vägledningsmodeller, såsom Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) och Hägg och Kuoppas (2007) Trefasmodell har också varit användbara för att se likheter och skillnader i den webbaserade vägledningen och i det personliga mötet. Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet. Slutligen anser vi att syftet med detta examensarbete uppfylls då vi, genom kvalitativa intervjuer, fått sju vägledares subjektiva syn på vad webbaserad vägledning är. Vi har även fått en inblick i hur dessa webbaktiva vägledare arbetar. Svårigheten i att definiera den webbaserade vägledningen kvarstår och vi tror att detta till stor del beror på arbetsformens ringa ålder. Vi tror heller på intet sätt att den webbaserade vägledningen är ett hot gentemot studie- och yrkesvägledarnas yrkesprofession, utan en utveckling och ett komplement till den.

Denna studie syftar till att belysa vägledning via e-post. Detta har gjorts genom att närmare studera e-post från en specifik vägledningstjänst på Internet. Studien har gjorts i två delar. Den första har omfattat en veckas inkommande e-post, vilka har studerats avseende frågekaraktär. I den andra delen har fokus legat på samtalsfärdigheter och förhållningssätt som närmare har studerats i åtta inkommande och åtta utgående e-post. Vi har arbetat utifrån abduktiv ansats, där materialet har tolkats och analyserats genom kvalitativ dataanalys. De slutsatser som dras är att övervägande andel e-post är av informationskaraktär och en mindre andel av vägledningskaraktär. De samtalsfärdigheter och förhållningssätt som används inom traditionell vägledning syns även i detta sammanhang, där majoriteten av dessa återfinns i e-post av vägledningskaraktär. / This research aims to examine career counselling by e-mail. E-mail from a specific case has been examined. The research contained two parts; the aim of the first one was to consider the character of the incoming e-mail. The main focus of this research has been on the second part, where eight incoming and eight outgoing e-mails have been interpreted with a focus on communication skills. Our research is abductive, using qualitative data analysis. Amongst our conclusions are that the examined e-mail are mainly of information character and a smaller part of counselling character. The communication skills used in traditional career counselling are used even in this context, where the main part is found in the e-mail of counselling character.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten.  Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. / The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.