I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv. Utifrån vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle ge oss nyanserade och tillräckliga svar för att besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sju vägledare, utspridda över landet med hjälp av personligt möte, telefon, e-post och virtuellt rum med webbkamera och har analyserat deras svar, bland annat genom Karlssons (2007) sätt att se på kommunikation. Vägledningsmodeller, såsom Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) och Hägg och Kuoppas (2007) Trefasmodell har också varit användbara för att se likheter och skillnader i den webbaserade vägledningen och i det personliga mötet. Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet. Slutligen anser vi att syftet med detta examensarbete uppfylls då vi, genom kvalitativa intervjuer, fått sju vägledares subjektiva syn på vad webbaserad vägledning är. Vi har även fått en inblick i hur dessa webbaktiva vägledare arbetar. Svårigheten i att definiera den webbaserade vägledningen kvarstår och vi tror att detta till stor del beror på arbetsformens ringa ålder. Vi tror heller på intet sätt att den webbaserade vägledningen är ett hot gentemot studie- och yrkesvägledarnas yrkesprofession, utan en utveckling och ett komplement till den.

Syftet med denna uppsats är att identifiera samt analysera karaktärsdrag, trender och potentiell utveckling för mässan som verktyg för relationsbyggande B2B. Vi har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats med deduktiva inslag. Detta då vi ville få en djupare förståelse för ämnet snarare än att se till det bredare perspektivet. Insamlingen av empiriskt material skedde genom sex intervjuer med personer som arbetar med att marknadsföra sitt företag på mässor. Tre intervjuer genomfördes personligen, två via videokonferens och en via telefon. Genom analysarbetet har vi identifierat att mässan har stor betydelse för relationsbyggande mellan företag. Detta speciellt då den fungerar som ett verktyg som underlättar för företag att underhålla befintliga relationer samt skapa nya. Vi har även identifierat en trend som indikerar på att företag mer specifikt väljer ut vilka mässor de ska närvara vid, där en definierad målgrupp värderas högt för att företagens budskap ska nå fram. Vi har kommit fram till att virtuella mässor bör fungera som ett komplement snarare än ersätta den traditionella mässan eftersom det personliga mötet är av stor vikt inom B2B. Generationsskiften på arbetsmarknaden bidrar till att andra förhållningssätt till teknologi kommer att råda. Detta gör att företag måste förstå vikten av de förändringar som sker och agera därefter.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013). A growing number of Swedish companies are implementing these self-service solutions, particularly in matters relating to telephony and mobility, in order to complement or replace existing support (Gustafsson, 2012). Earlier research shows that both companies and customers can benefit from the implementation of self-service systems, however there are other contributions to the field of research that paradoxically advocates that the meeting in person, the human interaction is important for the competitiveness of a company (Normann, 2011). The purpose of this thesis is to create an understanding about how customer value is created in the interaction between customers and companies in both human and technological interaction. As data collection method, this study has applied qualitative interviews in order to enhance understanding of existing phenomena. In order to help analyse the study’s results the thesis theoretical framework consists of theories concerning services, interaction, value creation, service logic and service quality linked to the discipline service management. The results of the study indicate that the creation of customer value in the interaction between customer and company occurs in the same way in human interaction and technological interaction. The factors that create customer value are expressed in different ways by human and technological interaction.