Spelling suggestions: "subject:"webbjournalistik"" "subject:"webjournalistik""
1 |
Webbreportrar och gerillakrigare : En kvalitativ studie av webbjournalister på E24 och Nyheter24 om deras syn på sin yrkesrollHagman, Hampus January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen behandlar förhållandet mellan ett förändrat journalistiskt landskap och journalistens ideal och värderingar. Genom att undersöka en del av webbjournalistiken, som är den stora förändringen inom journalistiken på länge, har jag sökt en djupare förståelse för denna ömsesidiga relation. Professionsteorier och synen på redaktioner som textfabriker har varit mina teoretiska utgångspunkter (Nygren/Nerman). I fallstudien ingår webbredaktionerna E24 och Nyheter24. De är båda unga och renodlade webbredaktioner varför jag anser dem vara bra representanter för den nya journalistiken i ett medielandskap under förändring. Kvalitativa forskningsintervjuer har gjorts med tre anställda från vardera redaktionen. Frågorna till webbjournalisterna har handlat om deras syn på sin yrkesroll och förhållandet till källor, publik, medieföretaget, de traditionella journalistrollerna samt yrket som sådant. Utöver de kvalitativa intervjuerna har jag varit deltagande observatör under två dagar på Nyheter24. En metod som var olämplig på E24 på grund av risken att information rörande aktiehandel kunde läcka ut och användas på fel sätt. I stället fick jag en rundvandring på redaktionen som varade i cirka en timme. Resultaten visar att webbjournalistiken i sig inte ändrar journalisternas synsätt på massmediernas uppgift bland dem på dessa två redaktioner. Det beror snarare på vilken webbjournalistroll man har och anseendet på det medieföretag man jobbar för. Samma förhållande gäller för webbjournalistens sociala status som är på uppgång, men fortfarande anses den lägre jämfört med de traditionella journalistrollerna. Den sorts webbjournalistik som bedrivs på Nyheter24, innebär en maktförskjutning från journalisten till källorna eftersom den i stort sett endast bygger på re-writes. Vidare anser webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 att interaktivitet är positivt. På båda redaktionerna främjas detta i och med läsarkommentarsfunktioner, även om den samtidigt medför att webbjournalisterna blir mer blottade för publiken. Ytterligare en slutats som går att dra om webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 efter undersökningen, är att webbjournalisterna här har ett förminskat ”spelrum” på grund av produktionskraven som är signifikativa för webbjournalistiken.</p>
|
2 |
Webbreportrar och gerillakrigare : En kvalitativ studie av webbjournalister på E24 och Nyheter24 om deras syn på sin yrkesrollHagman, Hampus January 2008 (has links)
Uppsatsen behandlar förhållandet mellan ett förändrat journalistiskt landskap och journalistens ideal och värderingar. Genom att undersöka en del av webbjournalistiken, som är den stora förändringen inom journalistiken på länge, har jag sökt en djupare förståelse för denna ömsesidiga relation. Professionsteorier och synen på redaktioner som textfabriker har varit mina teoretiska utgångspunkter (Nygren/Nerman). I fallstudien ingår webbredaktionerna E24 och Nyheter24. De är båda unga och renodlade webbredaktioner varför jag anser dem vara bra representanter för den nya journalistiken i ett medielandskap under förändring. Kvalitativa forskningsintervjuer har gjorts med tre anställda från vardera redaktionen. Frågorna till webbjournalisterna har handlat om deras syn på sin yrkesroll och förhållandet till källor, publik, medieföretaget, de traditionella journalistrollerna samt yrket som sådant. Utöver de kvalitativa intervjuerna har jag varit deltagande observatör under två dagar på Nyheter24. En metod som var olämplig på E24 på grund av risken att information rörande aktiehandel kunde läcka ut och användas på fel sätt. I stället fick jag en rundvandring på redaktionen som varade i cirka en timme. Resultaten visar att webbjournalistiken i sig inte ändrar journalisternas synsätt på massmediernas uppgift bland dem på dessa två redaktioner. Det beror snarare på vilken webbjournalistroll man har och anseendet på det medieföretag man jobbar för. Samma förhållande gäller för webbjournalistens sociala status som är på uppgång, men fortfarande anses den lägre jämfört med de traditionella journalistrollerna. Den sorts webbjournalistik som bedrivs på Nyheter24, innebär en maktförskjutning från journalisten till källorna eftersom den i stort sett endast bygger på re-writes. Vidare anser webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 att interaktivitet är positivt. På båda redaktionerna främjas detta i och med läsarkommentarsfunktioner, även om den samtidigt medför att webbjournalisterna blir mer blottade för publiken. Ytterligare en slutats som går att dra om webbjournalisterna på E24 och Nyheter24 efter undersökningen, är att webbjournalisterna här har ett förminskat ”spelrum” på grund av produktionskraven som är signifikativa för webbjournalistiken.
|
3 |
Bland klickmonster och läsarmagneter : en studie i hur fem svenska nyhetssajter förhåller sig till klickstatistikGrudd, Jonathan, Åkerblom, Martin January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet. De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen? Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion. Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering. Uppsatsen utgår också från tidigare forskning kring ämnet klickstatistik. Resultatet visar bland annat att klickstatistik används som en indikator på vilka nyheter som fungerar hos publiken samt att den påverkar sättet redaktionerna presenterar sina nyheter på. Resultatet visar också att klickstatistik är en ytterligare variabel att ta hänsyn till när det kommer till nyhetsvärdering, samt att klickstatistik skapar en ständig balansgång mellan vad som är publicistiskt relevant och vad som lockar många läsare.
|
4 |
Radio som ger eko på webben : En analys av Sveriges Radios nyhetsproduktion i flera kanalerSvensson, Sandra January 2012 (has links)
Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna. En stor del av dessa handlade om brott, men vetenskapliga nyheter hörde också till det i undersökningen webbunika materialet. Båda kanalers nyhetsrapportering präglades av ett högt antal nyheter om politik, och ungefär lika stora delar inrikes- som utrikesnyheter. I det undersökta materialet fanns tecken på olika nivåer av konvergens, som förekomsten av cross-promotion av webbnyheter i radiosändningarna, och utnyttjande av webbens möjligheter till ständig uppdatering av pågående nyheter samt hypertext. Men det visade sig också finnas material som klonades från radiosändningarna till webben, där nyheterna rapporteras ordagrant i de båda kanalerna. Sveriges Radio har en ambition att skilja på nyhetsrapporteringen i de olika kanalerna, men i min undersökning syns tendenser på att webbens innehåll fortfarande påverkas mycket av Ekots nyhetssändningar i etern.
|
5 |
Senast ändrad 19 januari 2011, 10:00 : En undersökning av Svenska Dagbladets webbnyhetsproduktionHellström, Agnes, Hansson, Anna January 2010 (has links)
Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen? För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se. Mellan klockslagen 06.30 och 18.20 sparades samtliga nyheter i vänsterspaltens topp 4, med en veckas mellanrum. Därefter genomfördes en kvantitativ undersökning av samtliga nyheter samt en närläsning av ett urval. Detta urval kompletterades med intervjuer utförda på SvD.se:s redaktion, med nyhetschef samt reporter. Undersökningen visar att rutiner existerar i vissa delar av produktionsledet på SvD.se, bland annat i samband med hur en nyhet byggs ut efter en första publicering. Dock saknas rutiner i stor omfattning i andra delar av produktionen. Detta gäller exempelvis införande av rättelser, ansvar vid publicering och synkronisering med webbnyheten i morgondagens papperstidning. SvD.se utnyttjar i viss utsträckning webbens möjligheter inom nyhetsproduktionen. Bland nyheterna i undersökningen ändrades drygt hälften efter publicering, men ett nästan lika stort antal förblev oförändrade eller fick ny tid för senaste ändring, trots att ingenting ändrats i dem. SvD.se strävar efter tydliga rutiner och bör se över sin stuktur för en fortsatt trovärdig nyhetsproduktion.
|
6 |
Blogga, varför då? : En kvalitativ studie av svenska journalister som bloggarBjärle, Linnea, Falck, Izabella January 2013 (has links)
Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.
|
7 |
Det krävs två för att dansa tango : Om svenska webbjournalisters publiksynSmirnova, Inga, Hopf Berger, Ella January 2012 (has links)
Tidigare forskning har visat att journalisters publiksyn präglats av att de sett sin publik som en passiv part, en mottagare av det material som publicerats eller som en uppdragsgivare för det material som skall publiceras. Webben har gett det journalistiska yrkesfältet nya verktyg via vilka publiken kan delta och påverka nyhetsflödet. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att undersöka vilken syn dagens webbjournalister har på sin publik. En kartläggning av fem svenska mediers webbplatser visar på vilka möjligheter publiken har att delta i det journalistiska arbetet idag via bland annat sociala medier, kommentarsfält och bloggar. Kartläggningen, tillsammans med en enkätundersökning gjord bland redaktionsmedlemmar samt två separata djupintervjuer med redaktörer från dessa medieföretag undersöker hur dagens svenska webbjournalister tänker kring sin publik och kring rollen publiken tagit i det journalistiska arbetet. Resultatet av forskningen visar att webbjournalister ger uttryck för att publikens deltagande är en viktig del i deras dagliga arbete. Vidare visar undersökningen att webbjournalister i hög grad använder sig av sociala medier som ett verktyg för publikinteraktion men att deras syn på kommentarsfunktioner är mer splittrad.
|
8 |
Den kontinuerliga publiceringen på nätet : En undersökning av nyhetsflödet på Expressen.se och Aftonbladet.seReinholdsson, Hanna, Rönnblom, Johan January 2011 (has links)
Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod. Denna studie är med andra ord av metodutvecklande karaktär. Föränderligheten på webben gör att webbartiklar i de allra flesta fall inte kan studeras på samma sätt som tryckt journalistik, som ju är statisk. Detta har lett till metodologiska problem vad gäller webbjournalistikens forskningsfält. Att testa och utvärdera de få metoder som finns är därför relevant. Bland resultaten syns att Aftonbladet.se tycks ha en högre publiceringsrytm än Expressen.se i stort. Ur det empiriska materialet kan slutsatsen dras att Expressen.se uppdaterar och ändra i sina nyheter i en något högre utsträckning än Aftonbladet.se. Vi kom även fram till att Michael Karlssons metod inte lämpar sig för att studera ändringar av nyheter på webben. Detta då metoden inte tar hänsyn till samtliga versioner av nyheten. Vi föreslår en kombination av metoder för att på ett korrekt sätt kunna uttala sig om webbnyheters föränderlighet. Vårt förslag är att Karlssons metod utökas för att på ett systematiskt sätt få med samtliga versioner av de nyheter som någon gång befinner sig på topplacering. Då kan man uttala sig både om hur nyheter förändras samt dess rörelse.
|
9 |
"Ingen välgörenhetsorganisation" : En kvalitativ intervjustudie om pressetik, integritet och ekonomi hos fem webbredaktörer på magasin i Stockholm.Hjälmefjord, Simon, Malmström, Mark January 2010 (has links)
<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>
|
10 |
"Ingen välgörenhetsorganisation" : En kvalitativ intervjustudie om pressetik, integritet och ekonomi hos fem webbredaktörer på magasin i Stockholm.Hjälmefjord, Simon, Malmström, Mark January 2010 (has links)
Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten. Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt. I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin. I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.
|
Page generated in 0.0517 seconds