<p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p><p><p>Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.</p><p>Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se.</p><p>I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.</p></p>

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta. Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur. Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den. I syfte att jämföra besöksprofilerna och ta reda på vilka styrkor respektive svagheter Västerbottens Länsstyrelses webbplats har i förhållande till andra webbplatser har jag jämfört den med Jämtlands och Värmlands Länsstyrelsers webbplatser samt webbportalen www.lst.se. I denna utvärdering är det respondenterna som står för själva bedömningen av webbplatsen och utifrån den har jag formulerat mina rekommendationer. Dessa är att; Länsstyrelsen i Västerbotten bör behålla den information som tillhandahålls på webbplatsen och det språkbruk som används. De bör dock förbättra webbplatsens design/utseende, uppdelningen informationen samt sökruta.

Detta examensarbete är utfört för att öka effektiviteten i Gefleteknologernas medlemshantering, deras medlemsregister samt festschema och gästlistor. Detta genom att skapa ett väl strukturerat system i PHP och använda sig av MySQL för lagring av data. Resultatet av detta projekt blev en ny hemsida där administratörer från föreningen har tillgång till speciella funktioner på sidan för att lägga till, ändra och söka medlemmar i databasen, samt att hantera festschema och gästlistor.

Brooklyn Tigers ville ersätta deras nuvarande CMS system Joomla på grund av att det saknades viktiga funktioner. Brooklyn Tigers ville därmed ha ett egen utvecklat CMS som motsvarade deras krav. Funktionerna som de ville ha var att användare skulle kunna bli medlem på webbplatsen och få olika användarnivåer beroende på om de var medlem i föreningen eller inte. De ville dessutom ha ett administratörsgränssnitt där det skulle vara möjligt att lägga till nya artiklar, ändra befintliga artiklar. Lägga till nya resor, ändra resor och se bokningar på resorna, samt skicka ut e-post till de som är bokade. Resultatet blev ett enkelt CMS-system där det är möjligt att skapa och ändra artiklar samt skapa och ändra resor.Dessutom kan man se alla bokningar som är gjorda.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ”det internationella”, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning. Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering. Analysen lyfter även fram att det finns skillnader mellan skolor inom gruppen med hög grad av social rekrytering. En skiljelinje dras mellan hur tankefigurer som knyts till det internationella ger uttryck för ett målrationellt ideal respektive ett bildningsideal. Exempel på det förstnämnda idealet är att vissa val sägs förbättra elevens utsikter på en internationell marknad. Exempel på det sistnämnda idealet är hur världen står inför miljömässiga och sociala globala utmaningar. Uppsatsens diskussion föreslår att olika skolors webbplatser betonar olika aspekter av det internationella. Skolor med låg rekrytering skriver fram en snäv kulturell bild av det internationella jämfört med skolor med hög rekrytering. Skolor som ger uttryck för ett målrationellt ideal betonar ekonomiska aspekter av globalisering, medan skolor som ger uttryck för ett bildningsideal lyfter fram politiska aspekter av globalisering. / Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts

<p>Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.</p><p>De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen.</p><p>För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors).</p><p>Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen.</p><p>Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången.</p><p>Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.</p>

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik. De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen. För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors). Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen. Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången. Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats. De vill mötas av en snygg och enkel webbplats där de även kan ha möjlighet att utföra vissa ärenden på egen hand. För att möta besökarnas önskemål och behov har vi i vår förändringsanalys kommit fram till åtgärder som behöver göras på webbplatsen. Målgruppsanalysen resulterade i målgrupper indelade utifrån ålder: under 20, 20-34, 35-49, 50-65 och över 65. Den typiske surfaren är en kvinna mellan 35-49 år, högskoleutbildad, anställd inom landstingssektorn, har tillgång till Internet hemma och på jobbet och besöker Internet i princip dagligen. Konkurrentanalysen visade hur olika webbplatserna kan vara och vad som gör att man trivs/inte trivs med att besöka den. Av de tre webbplatserna som vi analyserad så var det ingen som uppfyllde alla de riktlinjer vi tagit med ur 24-timmarswebbens riktlinjer.

<p>The purpose with this project is to evaluate which of today’s technologies for creating web applications is the most suitable to use when constructing web portals. From a great amount of different technologies, five of the most widespread and well known technologies have been chosen and closely examined on nine different web portal specific criteria. The result from this evaluation is a table where all the grades for each technology is displayed. With the help of this table, it is possible to get an idea about what technology is the most suitable to use when constructing a specific web portal. None of the evaluated technologies were better than the others on all criteria, which makes it impossible to select one technology that is the best in every respect. However, guidelines are presented for making an appropriate choice among the evaluated tehnologies.The purpose with this project is to evaluate which of today’s technologies for creating web applications is the most suitable to use when constructing web portals. From a great amount of different technologies, five of the most widespread and well known technologies have been chosen and closely examined on nine different web portal specific criteria. The result from this evaluation is a table where all the grades for each technology is displayed. With the help of this table, it is possible to get an idea about what technology is the most suitable to use when constructing a specific web portal. None of the evaluated technologies were better than the others on all criteria, which makes it impossible to select one technology that is the best in every respect. However, guidelines are presented for making an appropriate choice among the evaluated tehnologies.</p>

Syftet med studien är att ta reda på hur och på vilka sätt modeföretag kan marknadsföra sig via digitala medier för att skapa närmare kontakt och påverka kundernas köpbeteende. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod i form av sex intervjuer. Intervjuerna bygger på fyra huvudgrupper i processen av användandet av digitala medier. Respondenterna som medverkat i intervjuerna är alla på något sätt aktiva eller har kunskap inom digitala medier. Studien visar på en problematisering om huruvida utvecklingen av digitala medier påverkar modeföretag eller inte. Samhällets digitalisering innebär både negativa och positiva effekter för modeföretagen. De positiva effekterna inkluderar bland annat möjligheten för modeföretag att ha en snabb kommunikation med kunderna, samt att det går oerhört snabbt att nå ut med budskap till omvärlden. Baksidan av detta är att även negativa budskap sprids lika fort, samt att kunden ställer högre krav på att modeföretag ska vara kontaktbara dygnet runt. Resultatet av studien är att digitala medier är en otrolig tillgång för modeföretag, framförallt gällande kommunikation med kunder och marknadsföring.