In the library community there is a continuous discussion about enhancing user interactivity on library websites, according to the principles of Web 2.0, called Library 2.0. The purpose of this thesis is to study how librarians conceive Library 2.0. The focus is on the study of the librarians’ conceptions of user interactivity on the website, and if the librarians conceive that their professional role is affected by Library 2.0. The study is implemented methodologically by interviewing six librarians and using phenomenography as an approach. The result showed several variations of descriptive conceptions that were divided into two conceptive categories. These two categories, A and B, are seen from three perspectives, the library as an institution, the librarians’ professional role and the librarians’ view of the user. Conception category A showed that Library 2.0 influences to a great extent, category B showed that Library 2.0 influences to a small extent. Examples of that influence are that Library 2.0 is a state of mind that permeates all library work. The professional role will be more individualized and that Library 2.0 will affect the relationship between librarian control and user influence. The user perspective shows conceptions that the social interaction will benefit in a democratic manner. The conceptions that Library 2.0 will influence to a small extent are not as prominent. The difference between category A and B indicates that Library 2.0 is conceived as something ideological as opposed to a technical tool. The results exhibit that Library 2.0 influences the library and the librarian. / Uppsatsnivå: D

<p>Detta examensarbete har haft som syfte att i enlighet med god informationsdesign skapa ett förslag till en målgruppsanpassad webbplats åt Coffeehouse i Eskilstuna. Genom enkätundersökningar, intervjuer och analyser har jag tagit reda på hur målgruppen ser ut samt vilket informationsbehov de har.</p>

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>

<p>This degree project is made for Sundbyholms Golf&Country Club in Eskilstuna. The aim of the report is to produce a website which include a golf course interactive guide and an online game. Programs that have been used during the project are Adobe Photoshop, Macromedia Dreamweaver, Macromedia Director, Discreet 3DS Max and the plug-in 3DS Max Exporter. The choice of programs are based on experience and knowledge from the university education Media and Communication Engineering at Linköping University. </p><p>The golf course guide contains a 2D-guide (image) and a 3D-guide (interactive image). The guides have an image overview of each hole, with liked key points to photograph’s. The photos gives the user a physical view of the course. In the 3D-guide the visitor can “look around” in the view. The interactiv photo is created in 3DS Max combined with Director. The online game, Minituregolf, was programed in Directors own language Lingo.</p>

<p>Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer. </p>

<p>Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga.</p>

Denna utredning handlar om hur Länsförsäkringar Uppsalas hemsida fungerar i mötet med kunder. Syftet är att klarlägga om, och i så fall hur, Länsförsäkringar Uppsala kan förbättra sin hemsida för att öka kundnöjdheten i mötet med sina försäkringskunder. Vår empiri utgår från personliga intervjuer med anställda vid företagets Internetgrupp, ett antal webbdesigners på externa företag samt ett urval kunder som köpt försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala. Denna information har analyserats utifrån en studiespecifik modell, vilken bygger på teorier om försäkringsbranschen, kundnöjdhet och webbdesign. Utredningen pekar på att Länsförsäkringar Uppsala redan har en väl fungerande hemsida men att sidan genom förenklingar kan attrahera nya kunder samt öka kundnöjdheten hos de befintliga.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Metod Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.   Resultat Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att bortförklara. Nordea använde sig främst av strategin minska händelsens anstötlighet, medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.

Arbetet genomfördes i samarbete med HJS-Vansbro OK som hade behov av en ny webbplats. Den tidigare webbplatsen var en IdrottOnline-sida som kändes omodern, oattraktiv och inte särskilt användarvänlig. De önskade därför en ny webbplats där det även skulle kunna vara enkelt för medlemmarna att skriva nyhets- och träningsinlägg. Arbetet började med ett möte tillsammans med webbansvarige i klubben och därefter gjordes en överblick av kunskapsläget och var andra klubbar i Dalarna hade sin webbplats. Två enkäter skickades ut till medlemmarna där de fick svara på frågor om dåvarande webbplats, samt om de nya designförslag som skapades utifrån svaren på den första enkäten och utifrån kunskapsläget. Ett användartest gjordes på det slutliga designförslaget och problem som uppstod åtgärdades därefter. Arbetet resulterade i en nästan färdigställd webbplats. Det saknades information på en del sidor och en del småkorrigeringar, men överlag är jag nöjd med resultatet och har som ambition att slutföra uppdraget efter föreliggande arbetes slut. / This assignment was made in cooperation with HJS-Vansbro OK, who needed a new website. The previous website was an IdrottOnline-site which appeared outdated, unattractive and not very user friendly. They wished for a new website, where the members easily could write news- and training posts. This assignment started with a meeting with the webmaster of the club and after that an overview of the current knowledge and where other teams in Dalarna had their website. Two surveys were sent to the members. In the first they answered questions about the previous website, and in the second questions about the new design suggestions, that were based on the answers from the first survey and on modern web design principles. After that a user test was performed and the problems that arose were then corrected. This assignment resulted in an almost completed website. It still lacked some information and minor adjustments, but overall, I feel pleased with the resul

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer.