Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Includes bibliographical references.

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2000. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 83-87).

Thesis (D. Ed. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 89-92).

Thesis (D. Ed. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2003. / Includes bibliographical references (leaves 89-92).

Thesis (M. A.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1996. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 200-229).

Syftet med denna studie är att kartlägga viktiga faktorer för ett pedagogiskt ledarskap vid större förändringsarbeten. 14 personer i ledande ställning inom två olika organisationer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning: Hur beskriver chefer faktorer av betydelse för ledarskapet vid större förändringsarbeten? Syfte och frågeställning har valts utifrån tesen att större förändringsarbeten är en komplicerad pedagogisk praktik vid vilken ledarskapet är ett av de viktigare verktygen för genomförande och framgång. Studien grundas på en kvalitativ ansats och vid intervjuerna har använts ett semistrukturerat intervjuunderlag. Studien visar att intervjuade chefer anser att kommunikation är den viktigaste faktorn för ett ledarskap vid tider av större förändringsarbeten. Kommunikation rankades högst med betyget 4,3 av 5 möjliga, tätt följt av delaktighet som gavs betyget 3,9. På tredje plats rangordnas transparens/öppenhet (betyg 2,7) och på fjärde plats rangordnas tydlighet (betyg 1,9). Övriga framröstade faktorer, vilka rankades lägre, var coachning/handledning, chefs tilltro till de anställda, chefs egen tro på förändringen m.m. Samtliga intervjuade personer med ett undantag gav uttryck för samstämmiga ledarskapsfilosofier som grundar sig i det transformativa ledarskapet. Detta faktum  skulle kunna förklara det samstämmiga resultatet. Samstämmighet framkom trots att personerna arbetar inom två skilda organisationer, en politisk och en industriorganisation. Endast en person, som arbetar inom industriorganisationen, bedömdes vara en transaktionell ledare. Samtliga chefer hade någon form av ledarskapsutbildning.

Denna uppsats utgår från att förändring är kopplad till lärande, vilket i sin tur sker i relationer genom kommunikation. Studien bidrar till kunskap om organisatoriskt lärande och digitalisering inom socialtjänsten. Digitalisering är en förändring men kommer också att initiera förändring och skapa lärande i en organisation. Syftet med studien är att ta reda på hur ett digitalt verktyg kan användas som stöd i en lärande organisation. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och insamling av data med hjälp av ett digitalt verktyg. Studien visar att ett digitalt verktyg kan användas för att samla in den kunskap och de erfarenheter som gjorts i en organisation inom socialtjänsten. Den teoretiska ram som används är Scheins förändringsteori och en analysmodell som bygger på teman som förändring, lärande, drivkraft och digitalisering. Resultaten visar att för att få bästa effekt och ha möjlighet att skapa organisatoriskt lärande måste införandet av ett digitalt verktyg planeras och vara väl genomtänkt. Införandet måste förankras hos medarbetarna och medarbetarna måste få stöd under hela införandet och ges möjlighet att förstå varför verktyget ska användas och hur. Det är viktigt att den person som ställer frågor i ett digitalt verktyg också ger feedback till respondenterna och tydligt visar vilket värde svaren har för hela organisationen. Begränsningarna med studien är att den endast genomfördes i en organisation under speciella förutsättningar. / This essay assumes that change is linked to learning, which in turn takes place in relationships through communication. The study contributes to knowledge about organizational learning and digitalization in social services. Digitalisation is a change but will also initialize change and create learning in an organisation. The purpose of the study is to find out how a digital tool can be used for support in a learning organisation. The method used are semi-structured interviews and collection of data by a digital tool. The research indicates that a digital tool can be used to collect the knowledge and experiences made in an social service organisation. The theoretical frame that are used is Schein's theory of change and an analytical model based on the themes of change, learning, drive and digitalisation. The results indicate that in order to have the best effect and have the opportunity to create organisational learning, the introduction of a digital tool must be planned and well thought out. The introduction needs to be anchored in the employees and the employees need to be supported throughout the introduction and given the opportunity to understand why the tool should be used and how. It is important that the person who asks questions in a digital tool also provides feedback to the respondents and clearly shows the value of the answers for the entire organisation. The limitations of the study are that it was only conducted in one organisation with special conditions.

Text in Afrikaans / In hierdie studie is gepoog om insig in die beroepsmobiliteit van maatskaplike werkers te verkry. Om dit te kon bereik, is eerstens 'n uitgebreide literatuurstudie onderneem en is die aard van beroepsmobiliteit, faktore wat 'n invloed op die beroepsmobiliteit van maatskaplike werkers kan he en die gevolge daarvan op maatskaplikewerkdienslewering, die maatskaplike werker en die maatskaplikewerkorganisasie verken en beskryf. Tweedens is 'n empiriese studie onderneem en is inligting oor die navorsingsonderwerp deur middel van posvraelyste as data-insamelingsinstrument by maatskaplike werkers en maatskaplikewerkorganisasies verkry. Die empiriese studie het aangedui dat maatskaplike werkers meestal aan onrealisties hoe roleise in die werksituasie en hul persoonlike lewens blootgestel is en dat die omgewings waarin hul figureer, soos die werksomgewing en persoonlike omgewings, dikwels as onvriendelik beleef word en dat dit 'n stabiele arbeidsmag verhinder. Faktore wat met die werksomstandighede van maatskaplike werkers verband hou, dra by tot die beroepsmobiliteit van maatskaplike werkers, sowel as faktore wat met persoonlike omstandighede verband hou, terwyl oorplasings en bevorderings ook 'n rol in die werksomset van maatskaplike werkers speel. Interaksie en wedersydse beinvloeding tussen die verskillende faktore vind voortdurend plaas. Daar is tot die gevolgtrekking gekom dat die maatskaplike werker, deur beroepsmobiel te wees, poog om 'n passing tussen roldruk en omgewingsdruk te bewerkstellig. Met betrekking tot die gevolge van die werksomset van maatskaplike werkers, is bevind dat maatskaplikewerkdienslewering, die maatskaplike werker en die maatskaplikewerkorganisasie positief en negatief beinvloed word wanneer maatskaplike werkers van werk verwissel of ophou om beroepsarbeid te verrig. Tendense kon deur die ondersoek vasgestel word en dit kan hydra tot die ontwikkeling van 'n teorie oor die beroepsmobiliteit van maatskaplike werkers. Aanbevelings is gemaak ten einde die beroepsmobiliteit van maatskaplike werkers te verminder en/of te voorkom / This study attempts to gain insight into the occupational mobility of social workers. In order to achieve this, an· extensive literature study was undertaken and the nature of occupational mobility, factors that could affect the occupational mobility of social workers and the consequences thereof on the delivery of social work, the social worker and the social work organisation were explored and described. Secondly, an empirical study was undertaken and information on the research topic was obtained from social workers and social work organisations through postal questionnaires as data gathering instruments. The empirical study indicated that social workers are mostly exposed to unrealistically high role demands in the work situation and in their personal lives and that the environments in which they figure, such as the work and personal environments, are often experienced as unfriendly and that these hinder a stable labour force. Factors related to the working conditions as well as to the personal situations of social workers contribute to the occupational mobility of social workers while transfers and promotions also play a part in the work turnover of social workers. Interaction and mutual influencing between the various factors take place constantly. It is concluded that occupational mobility is the result of the social workers' efforts to bring about a harmony between role and environmental pressures. With regard to the work turnover of social workers, it was found that the delivery of social work service, the social worker and the social work organisation are affected positively and negatively when social workers change jobs or cease to perform professional work. The study was able to pinpoint trends and this can contribute to the development of a theory on the occupational mobility of social workers. Recommendations were made to reduce and/or prevent the occupational mobility of social workers / Social Work / D. Phil. (Maatskaplike Werk)