<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?</p><p>Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö. De teoretiska begrepp som vi har utgått från är trivsel, delaktighet och inflytande, samt arbetsmiljö. Dessa begrepp ligger till grund för hela studien och resultaten och analysen redovisar vi utifrån dessa tre begrepp. Vi har även använt oss av relevant forskning inom området. I tolkningsramen tar vi också upp arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen regleras arbetsmiljön och lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. I tolkningsramen tar vi även upp vad som kännetecknar en byråkratisk organisation och dess styrning.</p><p>Resultatet i denna studie visar att personalen på boendet trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter. De anser att det är en bra arbetsmiljö och känner sig delaktiga samt har inflytande över sin egen arbetssituation. Något som många berättade om var stressen. Att inte hinna med det man ska göra på sitt arbete ansågs stressande. Det framkom även att det fanns brister i hur bearbetningen av dödsfall gick till, detta var något som inte prioriterades.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how the employees, at a home for care of old people that is run by a private contractor, experience wellbeing, participation and work environment in their daily work. We choose to explore a home for care of old people that is placed in the middle of Sweden and then we choose a qualitative research method. Our research questions are: How do the employees experience their work environment? What influences the experience of wellbeing at work? Do the employees experience that they are involved in their work?</p><p>Interviews were conducted with six persons and the questions were of open character. The questions were divided in three areas, participation and influence, wellbeing and work environment. This study is based on these theoretical conceptions and the result and analysis shows on the basis of these conceptions. We also used relevant research from the area. In the chapter were we describe our theoretical conceptions we also describe the work environment act. In the work environment act regulates the work environment and the law is there for prevent ill health and accident at work and to achieve a good work environment. In the chapter we also talk about what distinguish a bureaucratic organization and how it is ruled.</p><p>The result in this study shows that the employees at the nursing home enjoy one’s work and the work assignments. They regard that it is a good work environment and they feel involved in their own work situation. Many talked about the stress. To not have time for the work assignments are consider stressing. They also told us that there was some lacks in the work on death of older people, this was something that wasn’t prioritized.</p>

<p> </p><p>To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work.   <strong></strong></p> / <p>Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.</p>

<p>Financial incentives have become important in health care all over the world. This thesis compares one council implementing a new payment system based on performance based reimbursement (PBR) with ten councils retaining an annual budget system. </p><p>The aim of this thesis was to study the effects of PBR on physicians’ attitudes and behaviours, that may affect the conditions for cost effective care. Aspects highlighted are efficiency, cost awareness, quality of care, professional autonomy and power, job satisfaction and leadership.</p><p>This thesis is based on data from seven studies, questionnaires, interviews and register based studies. One instrument, Incentive, Effectiveness, Environment (IEE) was developed within the framework of this thesis. It measures self-reported behavioural changes related to daily clinical work, judgements about work environment factors and the quality of care, and attitudes towards and existence of financial incentives.</p><p>Physicians in the council with PBR experienced a greater pressure to improve their efficiency and they did so. The average length of stay decreased more both in relative and absolute numbers. Much of the efficiency increase, however, seems to emanate from "running faster", not from working more rationally. Cost awareness increased in all councils studied although more so in the council with PBR. PBR was found to create a different financial incentive than an annual budget, stronger and more positive. Effects on quality of care were judged to be negative. Financial reductions were claimed to be the main reason for quality losses, but PBR was found to be more time consuming and therefore contributed to the negative outcome. Work environment factors, especially professional autonomy and power were judged to have deteriorated in all councils studied although more so in the council with PBR. Good leadership was shown to make a difference for quality of care as well as for professional autonomy and job satisfaction, regardless of context.</p><p>The results seem, at least partly, to depend on the new payment system, creating an increased efficiency pressure. Additional reasons discussed in this thesis are financial reductions, repeated organisational changes and a size effect.</p>

Graduation date: 1997

Clinical information systems are being introduced into nurses’ work at an alarming rate. These systems are implemented with limited input from nurses who provide direct patient care, and without considering human factors in the systems design and implementation process. The need for nurses to be involved at every level of decision-making as it relates to technological innovation into their work is imperative to mitigate system failure and truly support their work. Therefore, the purpose of this paper is two-fold: 1) to discuss evidence that suggests that the nurse is not really viewed as an end user in most clinical information systems implementations and 2) to describe the implications of this misperception to the nurse, organization, and nursing profession.

Financial incentives have become important in health care all over the world. This thesis compares one council implementing a new payment system based on performance based reimbursement (PBR) with ten councils retaining an annual budget system. The aim of this thesis was to study the effects of PBR on physicians’ attitudes and behaviours, that may affect the conditions for cost effective care. Aspects highlighted are efficiency, cost awareness, quality of care, professional autonomy and power, job satisfaction and leadership. This thesis is based on data from seven studies, questionnaires, interviews and register based studies. One instrument, Incentive, Effectiveness, Environment (IEE) was developed within the framework of this thesis. It measures self-reported behavioural changes related to daily clinical work, judgements about work environment factors and the quality of care, and attitudes towards and existence of financial incentives. Physicians in the council with PBR experienced a greater pressure to improve their efficiency and they did so. The average length of stay decreased more both in relative and absolute numbers. Much of the efficiency increase, however, seems to emanate from "running faster", not from working more rationally. Cost awareness increased in all councils studied although more so in the council with PBR. PBR was found to create a different financial incentive than an annual budget, stronger and more positive. Effects on quality of care were judged to be negative. Financial reductions were claimed to be the main reason for quality losses, but PBR was found to be more time consuming and therefore contributed to the negative outcome. Work environment factors, especially professional autonomy and power were judged to have deteriorated in all councils studied although more so in the council with PBR. Good leadership was shown to make a difference for quality of care as well as for professional autonomy and job satisfaction, regardless of context. The results seem, at least partly, to depend on the new payment system, creating an increased efficiency pressure. Additional reasons discussed in this thesis are financial reductions, repeated organisational changes and a size effect.

The aim of the thesis was to investigate and analyze howproject members at operative level experience industrialproject work. The project goal, alongside the time limits,methods applied, and cooperation, were envisaged to set theprerequisites for the work situation. Four empirical studies,based on both qualitative and quantitative methods, areencompassed by this thesis. In total, 31 companies and 298respondents were involved in the studies. The studies wereperformed in product-development and construction settingswithin the mechanical engineering industry. The analysis showsthat project work is characterized by: 1) Goal-focusedcooperation in flexible and changeable work groups. Demandscompetence for cooperation; interaction and communicationconstantly adjusted to problem-solving processes; and jointactivities for goal definition. 2) Treating time as a resource.A fast pace of work demands shared responsibilities in a team;unconstrained interaction and communication; and socialsupport. Scarce time resources give rise to the risk ofneglecting needs for long-term knowledge development. 3)Development and insecurity. Development makes contingency-basedsupervision and planning needed, together with team-basedplanning and goal formulation. High levels of developmentstimulate knowledge and improvements to routines and practices.Technological development also entails insecurity, whichrequires the ability mentally to cope with flexibility andcontinuous adjustments. <b>Keywords:</b>Project organization, Project work, Projectmanagement, Project team, Product development, Constructionprojects, Psychosocial work environment.

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet. / Problem: The professions in health care are highly physically and especially mentally stressful jobs where time pressure and work rate continues to increase. Purpose: The purpose of this study was to illuminate stressors that may affect nursing outcomes. Method: The study was a literature review, 17 articles (3 qualitative and 14 quantitative) and a thesis which met the study's purpose was reviewed and analysed. Results and conclusion: Many factors and causes of ill health can today be found in the work environment and its increasingly greater demands on the individual. Each individual is unique and therefor affected differently by the same situations. The stressful experience and how each person handles the situation depends on all the factors in her/his whole life-world. It becomes clear that regardless of the situation, no one is doing well during long-term stress. The factors considered to contribute to the deterioration of quality of care includes lack of time, heavy workload, staff shortages, poor working conditions and reorganizations. These together and also separately, result in that nurses´ experiences of stress and dissatisfaction with their work, which may affect quality of patient care. Implication: Further research should focus on how nurses can influence the factors which leads to stress and a poor work environment and decrased quality of care.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.