Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete. Sjuksköterskorna upplevde att en god stämning i personalgruppen kunde hjälpa dem i omvårdnadsarbetet. Samtidigt kunde arbetsstress och tidsbrist, till stor del på grund av tidskrävande administrativa uppgifter, ha en negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor upplever att deras arbetsmiljö kan ha en positiv och negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Framtida forskning kring sjuksköterskors arbetsmiljö behövs för att bättre kunna främja omvårdnadsarbetet. / Studies have shown that nurses work environment can affect them in their nursing care. This study aimed to interview nurses about their perception of how their work environment affects nursing care. Interviews were conducted with seven registered nurses at a hospital in western Sweden. The interviews were analyzed and manifest content linked to the aim of the study was identified and then condensed. The results showed that there are many different aspects in nurses work environment that they feel affect them in their nursing care. Nurses experienced that a good social climate could help them in their nursing care. At the same time work related stress and lack of time for patients, mostly due to time consuming administrative work, had a negative impact on nursing care. The conclusion of this study is that nurses experience that their work environment can have both a positive and a negative effect on nursing care. Future research on nurses work environment is needed to better serve the needs of nursing care.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete? Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö. De teoretiska begrepp som vi har utgått från är trivsel, delaktighet och inflytande, samt arbetsmiljö. Dessa begrepp ligger till grund för hela studien och resultaten och analysen redovisar vi utifrån dessa tre begrepp. Vi har även använt oss av relevant forskning inom området. I tolkningsramen tar vi också upp arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen regleras arbetsmiljön och lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. I tolkningsramen tar vi även upp vad som kännetecknar en byråkratisk organisation och dess styrning. Resultatet i denna studie visar att personalen på boendet trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter. De anser att det är en bra arbetsmiljö och känner sig delaktiga samt har inflytande över sin egen arbetssituation. Något som många berättade om var stressen. Att inte hinna med det man ska göra på sitt arbete ansågs stressande. Det framkom även att det fanns brister i hur bearbetningen av dödsfall gick till, detta var något som inte prioriterades. / The purpose of this study is to describe how the employees, at a home for care of old people that is run by a private contractor, experience wellbeing, participation and work environment in their daily work. We choose to explore a home for care of old people that is placed in the middle of Sweden and then we choose a qualitative research method. Our research questions are: How do the employees experience their work environment? What influences the experience of wellbeing at work? Do the employees experience that they are involved in their work? Interviews were conducted with six persons and the questions were of open character. The questions were divided in three areas, participation and influence, wellbeing and work environment. This study is based on these theoretical conceptions and the result and analysis shows on the basis of these conceptions. We also used relevant research from the area. In the chapter were we describe our theoretical conceptions we also describe the work environment act. In the work environment act regulates the work environment and the law is there for prevent ill health and accident at work and to achieve a good work environment. In the chapter we also talk about what distinguish a bureaucratic organization and how it is ruled. The result in this study shows that the employees at the nursing home enjoy one’s work and the work assignments. They regard that it is a good work environment and they feel involved in their own work situation. Many talked about the stress. To not have time for the work assignments are consider stressing. They also told us that there was some lacks in the work on death of older people, this was something that wasn’t prioritized.

Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet. / The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns. / Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.

To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work. / Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod. Huvudresultat: Sjuksköterskan lade en betydande del av arbetstiden på direkt patientkontakt, därefter en stor del på administrativa arbetsuppgifter. Ytterst liten del av tiden lades på arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Arbetstidsfördelningen följde ett liknande mönster för A- och C-tur. Under C-tur avsatte sjuksköterskan betydligt mindre tid till rond och mer tid till rapportering och läkemedelshantering jämfört med A-tur. Sjuksköterskan avbröts var 12:e minut under A-tur och var 9:e minut under C-tur. Sjuksköterskan avbröts på rasten vid 5 av 18 observationer. Vid 15 av 18 observationer tog sjuksköterskan rasten hon/han hade rätt till. Sjuksköterskan arbetade utöver schemalagd arbetstid vid 10 av 18 observationer och slutade tidigare vid 5 av 18 observationer. Slutsats: En betydande del av sjuksköterskans arbetstid på hjärtavdelningen utgjordes av direkt patientkontakt och en ytterst liten del utgjordes av arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Det finns dock rutiner som kan ses över. Tiden för rond under C-tur var nästan obefintlig och det höga antalet avbrott som sjuksköterskan utsattes för borde beaktas då det påverkar sjuksköterskans arbetssituation. / Aim: To describe the work situation and the distribution of working hours for the nurse at a cardiac department. Method: A structured observational study of descriptive design with a quantitative approach. 14 nurses were observed during 18 sessions. An activity schedule with categories was set up to collect data and then analyzed by a quantitative method. Main result: The nurse spent a considerable amount of time in direct contact with the patients. The second most time consuming activity was administration. The time spent on ”non-nursing duties” was insignificant. The distribution of working hours followed a similar pattern during the morning shift and the evening shift. More time was spent on reporting and handling medicines but significantly less doing rounds during the evening shift compared with the morning shift. The nurse was interrupted every 12 minutes during the morning shift and every 9 minutes during the evening shift. When having break disturbances occurred in 5 of 18 observations. In 15 of the 18 observations, the nurse was able to take her/his planned breaks. 10 of 18 observations meant work after scheduled time and in 5 of 18 observations the nurse was able to finish before scheduled time. Conclusion: The nurse in the cardiac department spends a considerable amount of time in direct contact with the patients, but almost none in ”non-nursing duties”. Though, there are routines, which should be improved. Routines to consider are the rounds during the evening shift, when almost insignificant time was spent, and the high number of interruptions affecting the nurse´s work situation.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda. / It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

The purpose of this paper is to analyze the employers’ responsibilities for rehabilitation of employees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of the rehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study about rehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process of the rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, which factors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark and Sweden regarding the employers responibility for rehabilitation. A juridical method has been used for in this study. It is mainly the social insurance office, the employer and the employee who have the responsibilities for the process of the rehabilitation. The social insurance offices foremost function is to coordinate and supervise the efforts, which are needed for the rehabilitation. The employers shall take actions which are needed for an effective rehabilitation, have responsibility for the systematic work environment management and give the social insurance office the information that is needed. The employees responsibility is to participate in the planning of the rehabilitation and in the actual rehabilitation as good as possible. There are many factors which affect the rehabilitation for those who due to illness or injury are unable to work. It can for example be the employees own participation in the rehabilitation, the systematic work environment management and the size of the company. There are differences between Sweden and Denmark regarding the employers responsibility for the rehabilitation. The most important difference is that the employer in Denmark does not have any responsibilities for the rehabilitation. There is also a difference between the countries in the employment security.

<p>Diss. Umeå : Universitet, 1985</p> / digitalisering@umu

Gendered practices of working life create gender inequalities through horizontal and vertical gender segregation in work, which may lead to gender inequalities in health experiences. The workplace is an important part of the social circumstances under which health opportunities and constraints are shaped. The workplace has also been identified as an important arena for gender constructions. Still, there is a lack of research about the relations between workplace gender equality and health experiences. The aim of this thesis was to explore gender equality and health experiences in a workplace setting. Qualitative and quantitative methods were used. In the qualitative studies all caregiving staff at two establishments providing care for elderly was invited to participate in focus groups (Papers I &amp; II). A moderator led 14 focusgroup discussions. Qualitative content analysis was used to analyse the transcribed discussions. For the quantitative studies questionnaire data from the Northern Swedish Cohort (n=836) were analysed and supplemented with register data about the participants’ workplaces. The register data were used to stratify the workplaces according to gender composition (paper IV) and to create gender equality indicators of the number of women and men at the workplace, education, salary and parental leave (Paper III). Cluster analysis was used to identify patterns of gender equality at the workplaces. Logistic regression analysis, adjusting for individual socio-demographics and previous psychological distress, were used to analyse psychological distress in relation to both clusters and gender compositions. This thesis identifies various workplace patterns of gender equality and how they are related to health experiences. The results from the focus group study showed that workplace stressors had a structural character, often originating from societal processes outside the own organization, whereas health resources had a relational character and were constructed within the organization (paper I). Gender equality was seen as a structural issue not connected to the individual health experiences and gender inequalities were justified through focusing on personalities and interests in work division (paper II). The cluster analysis resulted in six distinctive clusters with different workplace patterns of gender equality (paper III). The most gender-equal cluster was characterized by gender equality in salary and parental leave and was associated with the lowest prevalence of psychological distress, with no significant differences between women and men. The clusters were associated with psychological distress among women only. The highest odds for psychological distress among women were found in a traditional unequal cluster. Analyses of the gender composition at the workplace showed that the highest prevalence of psychological distress was found at workplaces with a mixed gender composition (paper IV). The psychosocial work environment was rather similar independent of the workplace gender composition.The factors most strongly associated with psychological distress were high demands and low control at workplaces with more men, being looked down upon at workplaces with a mixed gender composition, and social support at workplaces with more women. Gender perspectives highlight the importance of gender relations in research on work-related health. Gender inequalities at workplaces can be part of the explanation to women’s worse self-rated health. A multidimensional view of gender equality is necessary to understand health consequences of specific workplace situations. Workplaces are important arenas for health promotion activities and gender equality aspects needs to be taken into account to reach both women and men. Adequate health promotion needs to shift focus from individual health strategies to structural solutions that can challenge the root of the problem. / Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika hälsokonsekvenser för kvinnor och män. Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter under vilka hälsomöjligheter och -begränsningar skapas. Arbetsplatsen har också identifierats som en viktig arena för genuskonstruktioner. Trots detta saknas forskning om relationerna mellan jämställdhet på arbetsplatser och hälsoupplevelser. Den här avhandlingen syftar till att studera sambanden mellan jämställdhet på arbetsplatser och de anställdas hälsoupplevelser. Avhandlingen använder både kvalitativa och kvantitativa metoder. I de kvalitativa studierna erbjöds all vårdpersonal på två äldreboenden att delta i fokusgruppsdiskussioner (Artikel I &amp; II). Sammanlagt genomfördes 14 fokusgrupper. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade fokusgrupperna. I de kvantitativa studierna användes enkätdata från Luleåkohorten(n= 836) som kompletterats med registerdata om deltagarnas arbetsplatser. Registerdata användes för att stratifiera deltagarna utifrån könssammansättningen på deras arbetsplatser (artikel IV) och för att skapa jämställdhetsindikatorer för arbetsplatserna vad gäller andel män och kvinnor, utbildningsnivå, lön och föräldraledighet (artikel III). Klusteranalys användes för att identifiera mönster av jämställhet på arbetsplatserna. Skillnader i psykiska besvär mellan klustren respektive de olika könssammansättningarna analyserades med logistisk regressionsanalys som justerats för sociodemografiska variabler och tidigare psykiska besvär. Avhandlingen identifierar olika jämställdhetsmönster på arbetsplatsenoch hur de är relaterade till hälsoupplevelser. Resultaten från fokusgruppstudierna visade att de hälsorelaterade stressorerna hade en strukturell karaktär som ofta hade sitt ursprung i sociala processer utanför den egna organisationen. Hälsoresurserna var i hög utsträckning av relationell karaktär och skapades inom organisationen. Ojämställdhet sågs som ett strukturellt problem som inte kopplades till individuell hälsa. Ojämställdhet i arbetsfördelningen försvarades genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. Kvantitativa analyser resulterade i sex kluster med olika jämställdhetsmönster på arbetsplatserna. Det mest jämställda klustret kännetecknades av arbetsplatser med jämställda löner och föräldraledighet och var relaterat till den lägsta förekomsten av psykiska besvär. I detta kluster hade också män och kvinnor samma förekomst av psykiska besvär. Bland kvinnorna fanns det skillnader mellan klusterna vad gäller psykiska besvär, men inte bland männen. Den högsta förekomsten av psykiska besvär bland kvinnor fanns i det traditionellt mest ojämställda klustret (artikel III) samt på arbetsplatser med en blandad könssammansättning (artikel IV). Variationen i den psykosociala arbetsmiljön var liten mellan arbetsplatser med olika könssammansättning men det fanns skillnader i sambanden mellan den psykosociala arbetsmiljön och psykiska besvär. De faktorer som hade starkast samband med psykiska besvär var höga krav och låg kontroll på arbetsplatser med en majoritet män, att bli ”sedd ner på” på könsblandade arbetsplatser, och socialt stöd på arbetsplatser med en majoritet kvinnor. Genusperspektiv är viktiga för att lyfta fram betydelsen av genusrelationer i forskning om arbetsrelaterad hälsa. Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till kvinnors sämre självskattade hälsa. En mångdimensionell syn på jämställdhet är nödvändig för att förstå hälsokonsekvenser av specifika arbetsplatssituationer. Arbetsplatser utgör också viktiga arenor för hälsofrämjande åtgärder och jämställdhetsaspekter måste beaktas för att dessa åtgärder ska nå både kvinnor och män på arbetsplatserna. Hälsofrämjande arbete måste skifta fokus från individuella, beteendeinriktade hälsostrategier till strukturella lösningar som kan utmana grunden till problemen.