This case study investigates how teachers’ and school librarians’ attitudes towards L2 reading in years 1-4, as well as their perceived book access and teacher-library collaboration, influence the use and reading of English children’s literature in two Swedish primary schools. This study is motivated by the importance the English language has in Sweden for higher education, the previous research proving powerful language benefits of extensive L2 reading, as well as the recent proposition to strengthen the school library’s role in Sweden. The data collected through qualitative, semi-structured interviews suggests that the participants’ attitudes affect book access, teacher-library collaboration and finally the pupils’ reading of English children’s literature at school. The results show that a confident and positive attitude towards early L2 reading appears to result in more reading, whereas more hesitant attitudes result in less reading. Despite the positive attitudes towards L2 reading in general, most teachers still displayed ambivalent attitudes toward dedicating ample class time to the reading of English children’s literature in the earliest years, often perceiving such reading as too difficult for their pupils. This ambivalence negatively affects the teacher-library collaboration, the inadequate access to physical books catering for the youngest pupils, as well as these learners’ early exposure to English reading. The results indicate that the interpretative nature of the English syllabus has teachers perceive the urgency of reading English children’s literature differently, consequently resulting in different reading practices. In a macro perspective, an unwelcome consequence for Swedish pupils may be an unequal reading preparation for the increasing English demands ahead.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.