This thesis is focused on analysis of youth delinquency in terms of Per-Olof H. Wikström's Situational Action Theory or rather modelling data relating to this area of research International Self-Report Delinquency Study 3. The main aim of the thesis is to introduce and evaluate this theoretical-empirical model for the explanation of youth delinquency. The work is split into three main parts - theoretical, methodological and empirical. First one consists of the definition of basic concepts and show Wikström' s 'situational action theory applied to the delinquency topic. In methodological part there is a description of ISRD-3 survey, basic indicators of sample and data collection methods used. And then there is an explanation how operationalization of individual explanatory variables in the model was done. Empirical part is dedicated to multidimensional analysis of data and evaluation of this concept. The results demonstrate the success of the analytical model and its application as a default theory in the examination of youth delinquency.

This thesis is focused on analysis of youth delinquency in terms of Per-Olof H. Wikström's Situational Action Theory or rather modelling data relating to this area of research International Self-Report Delinquency Study 3. The main aim of the thesis is to introduce and evaluate this theoretical-empirical model for the explanation of youth delinquency. The work is split into three main parts - theoretical, methodological and empirical. First one consists of the definition of basic concepts and show Wikström' s 'situational action theory applied to the delinquency topic. In methodological part there is a description of ISRD-3 survey, basic indicators of sample and data collection methods used. In empirical part is an explanation how operationalization of individual explanatory variables in the model was done. This part is also dedicated to multidimensional analysis of data and evaluation of this concept. The results demonstrate the success of the analytical model and its application as a default theory in the examination of youth delinquency. Key words: youth delinquency, Situational Action Theory, multidimensional data analysis

This case study examined how senior exhibitions function in a progressive educational environment that employs traditional assessments. The researcher interviewed 18 students and three faculty members of The Crefeld School about the Creative Expression, one of the 14 exhibitions that students are required to complete for graduation. The researcher conducted a document analysis and content analysis of rubrics for two essays and the Creative Expression. The researcher conducted a survey of student participants and a questionnaire to assess students’ perceptions of authenticity. The researcher observed three students present their Creative Expression in front of faculty, students, and family. The researcher conducted a survey analysis based on Cooper’s (1976) and Whitney’s (1978) tests for polarity of sentiment and Hsu’s (1979) test for disagreement. The researcher used a program designed by Morris (1979) and transposed to Microsoft Excel by Liebermann and Morris (2015) in order to calculate p values and to determine the ES value based on the standard deviation. The researcher also attempted to conduct a point biserial Pearson Product Moment to determine if a relationship existed between results on a mathematics exam and results on the Creative Expression. The findings of the study revealed that students at The Crefeld School had a positive experience working on the Creative Expression; many of them identified how the project reflected their interests, prepared them for college and careers, and was a good representation of authentic assessment. Tests for polarity were used to measure participants’ perceptions of authenticity. The category of task had the least amount of disagreement, while the category of overall authenticity had the most disagreement. Document analysis and content analysis of rubrics showed how thorough the rubric descriptions were so students knew how they were being assessed; interviews with students and faculty revealed that the rubrics, while used as guidelines, were not followed strictly in any of the major assessments. Survey data revealed any disagreements in responses to survey questions, based on Cooper’s (1976) and Whitney’s (1978) tests for polarity. As no dichotomous variable existed, a point biserial test was unwarranted regarding results on a traditional assessments and on the Creative Expression. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2016. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Este trabalho é uma tradução da Poética de Aristóteles (com exceção dos capítulos 19 a 22, que não são discutidos aqui) acompanhada de comentários. A intenção dele é estabelecer um texto que leve em conta as várias contribuições dadas pelas principais traduções francesas, inglesas, italianas e portuguesas, e situar, por meio dos comentários, a Poética dentro do corpus da filosofia aristotélica, especialmente a ética de Aristóteles e sua teoria da ação. / This paper is a translation into Portuguese of Aristotle\'s Poetics (with the exception of chapters 19 trough 22, which are not discussed here), with accompanying commentaries. Its intention views the establishment of a text that takes into account several contributions given by the main French, English, Italian and Portuguese translations. The commentaries consider Poetics as a part of the Aristotelian philosophy teachings, especially Aristotle\'s ethics and his action theory.

Les auteurs qui se sont intéressés à la pratique des éducateurs sociaux s’accordent à penser que l’agir de ces derniers procède avant tout d’un engagement quotidien, d’un souci de l’autre porté par des gestes actualisés en situation, pratique dont la mise en intelligibilité fait appel à une logique plurielle. Or, depuis l’introduction de la gestion managériale et de la sémantique des compétences dans le champ de l’éducation sociale, l’activité des éducateurs se trouve placée sous un éclairage réducteur qui s’intéresse aux seuls faits et gestes mesurables. Aussi, afin de rompre avec une pensée positiviste binaire, nous avons opéré un changement de paradigme en optant pour une approche esthétique qui conçoit l’agir humain non pas morcelé, mais envisagé comme une globalité. Une telle approche coïncide particulièrement bien avec l’activité des éducateurs qui se singularise par un entremêlement des dimensions corporelle, affective et réflexive. Cette hypothèse, nous l’avons mise à l’épreuve grâce à une enquête de terrain menée au travers d’une observation participante dans deux structures éducatives de la région genevoise. Nos analyses reposent sur les contributions de chercheurs, majoritairement situés dans le courant esthétique et pragmatiste, qui se sont intéressés aux théories de l’action. Nos observations ont dans une large mesure permis de crédibiliser notre hypothèse, nous permettant, d’une part, d’identifier quelques axes majeurs qui contribuent à la construction d’une épistémologie de l’agir des éducateurs et, d’autre part, d’ouvrir quelques perspectives pour la formation des praticiens. / Writers who are interested in the practices of special educators agree that their work proceeds above all else as a daily commitment to their concern for others undertaken as context adaptive moves. Making sense of this practice calls for multiple sources of logic. However, since the introduction of management skills and the semantics of those competences in the field of special education, the work of educators has been reduced to a singular focus on measurable acts. Therefore, in order to move away from this positivist binary thinking, we undertook a paradigm shift that opted for an aesthetic approach, one that views human action as whole rather than fragmented. This approach meshes particularly well with educators whose activities are distinguished by their intermingling of physical, emotional and reflective dimensions. We tested this hypothesis through a field survey conducted while engaged in participant observation in two educational facilities in the Geneva area. Our analysis rests on the contributions of researchers interested in the aesthetic and pragmatic dimensions of theories of action. Our observations have in large measure helped to give credibility to our hypothesis. We can, on the one hand, identify some major areas that contribute to the construction of an epistemology of educators’ actions, and, on the other hand, present some possibilities for training practitioners.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

An influential theory of chess skill holds that expertise in chess is not due to greater depth of search by experts but, rather, to the ability to recognize familiar patterns of pieces. Although there is evidence that experts search deeper than non-experts, the data are not consistent. In this thesis, I propose “key-position theory” which states that only in a small number of key positions is it necessary to search deeply and it is these positions that experts search deeper than non-experts. Study 1 found, consistent with key-position theory, that the distribution of moves times is extremely skewed with some moves taking much longer than others. This pattern was more pronounced for the stronger players. Study 2 found that the errors made by weaker players involved less search than the errors made by stronger players. These findings suggest that search is an important component of chess expertise.

Thesis (Ph. D.)--University of Massachusetts Amherst, 2009. / Open access. Includes bibliographical references (p. 82-84). Print copy also available.

This study targets to design the understanding of the relationship between actions and ethical values. An example of this kind of obliquity is illustrated by how environmental issues gets positive response from a majority while a minority have an environmentalfriendly behaviour towards it. This is studied by examining how private persons percieve the link between their consciousness and their effort to make a change. The method that has been used was single interviews with six male collegestudents. The main questioin is how it is possible to understand values and behaviour among men during education. The main theory involves cognitive dissonance, where the importance of differences between moral and deeds are discussed. The theory also focus on the problems with social traps in the society. The result shows that differences occur in the environmental behavour of people. These are caused by neutrality or the absence of information. Meanwhile, people who state to have environmental issues as a main interest sees more problems facing the ecological sustainability since they are more aware. The result also displayed environmental actions as ethically correct and if not performed causes a bad self-image. Connecting the collegestudents’ attitudes, cognitive dissonance och social traps, three general types of characters have been found for the analysis. The conclusion is to start engaging the population to greener actions by bigger co-operations between organisations and the society by including self-interest. This makes the population gain trust and make rational choices before co-operating. / Denna studie riktar sig mot att skapa en förståelse för relationen mellan handling och etiska principer. Ett exempel på ett snedvridet förhållande är hur miljöproblem får positiv respons av majoriteten av populationen, medan en minoritet möter problemen med ett miljövänligt beteende. Undersökningen utgår från hur privatpersoner reflekterar kring länken mellan sitt samvete och sin insats att göra skillnad. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex manliga universitetsstudenter. Den huvudsakliga frågeställningen är hur det är möjligt att förstå värderingar och beteende hos män under utbildning. Den huvudsakliga teorin grundar sig i kognitiv dissonans för att belysa betydelsen kring skillnader mellan moral och handling. Teorin fokuserar även på problemen med sociala fällor i samhället. Resultatet visar att skillnader finns i människors miljöorinenterade beteendemönster, vilka orsakas av neutralitet eller brist på information. Resultaten visar även att individer som visar stort engagemang för miljöfrågor också ser fler hot mot den ekologiska hållbarheten eftersom de är mer insatta i ämnet. Resultaten visar också att miljövänliga handlingar uppfattas som etiskt korrekta och skadar självbilden om de inte genomförs. Genom att sammankoppla studenternas attityder, kognitiva dissonans och sociala fällor har tre generella karaktärstyper konstruerats och framställts i analysen. Slutsatsen är att uppmuntra populationen till grönare handlingar genom ett större samarbeten mellan organisationer och samhället där egenintresset inkluderas. Detta får populationens förtroende att växa och göra rationella beslut före samarbetet.