No description available.

Bakgrund: Oförklarlig muskelsmärta har funnits i århundraden, men det är inte förrän i modern tid som begreppet fibromyalgi har tillämpats på fenomenet. Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Idag är fibromyalgi den andra mest förekommande reumatologiska störningen, efter artros, och majoriteten av de som insjuknar är kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar har genomförts. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsmallen Qualitative Research Checklist. Artiklarna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom: att leva med oförutsägbar smärta, känslan av att vara misstrodd, svårigheter att hantera vardagen, upplevelser av stöd i sociala relationer och upplevelser av anpassning för välmående. Kvinnorna upplevde en oförutsägbar smärta som begränsade dem i deras vardag. På grund av sjukdomens osynlighet upplevde kvinnorna sig mer eller mindre misstrodda hela tiden och behövde alltid förklara sin sjukdom. Kvinnorna hade även svårigheter att hantera sin nya vardag som de nu tvingas anpassa sitt liv efter. Slutsats: Kunskapen som har framkommit i studien kan användas som ett stöd för att skapa en bättre förståelse för denna patientgrupps upplevelser i olika vårdsammanhang, och därmed bidra till ett bättre bemötande som kan generera känslor av välbefinnande och minskat lidande för patienten.

Bakgrund: Studier visar att personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus har en större benägenhet att uppleva psykiska och kognitiva problem, däremot saknas kunskap om patientens erfarenheter efter att ha överlevt hjärtstopp på sjukhus (Bremer et al., 2019). Forskning visar att vägledning och stöttning är bristfällig gällande den psykologiska återhämtningen av personerna (Haydon, 2017).   Syfte: Syftet var att beskriva personers känslor efter överlevt ett hjärtstopp.   Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes baserad på tre patografier. Analys av material genomfördes utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017).   Resultat: Studiens resultat visar att personer som har överlevt ett hjärtstopp upplever samexisterade känslor av Glädje och Tacksamhet, Att inte förstå, Frustration, Att känna obehag och Känslan av att vara sårbar.   Slutsats: Personerna upplever ett negativt bemötande från vårdpersonal och att miljön inte är gynnsam för deras återhämtning. Personerna belyser vikten av stöd av både närstående och sjukvårdspersonal för att kunna främja hälsa och välbefinnande.

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Patienter inom äldreomsorgen är i behov av vård och omsorg i allt större utsträckning. I takt med en globalt åldrande befolkning ökar även handhavandet av kliniska insatser som sjuksköterskan blir alltmer pressad till att delegera ut till omsorgspersonal. Det är väl känt att arbetsbelastningen är hög inom äldreomsorg och det innebär avsevärda svårigheter att uppfylla de samhälleliga krav och förväntningar som efterfrågas. Sjuksköterskor och omsorgspersonal besitter ett stort ansvar i att säkerställa den omvårdnad patienter är berättigade till och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet och beakta patientsäkerhet. Utan en fullgod teamsamverkan uppstår hög risk att våra äldre patienter faller mellan stolarna. Dagens delegeringsarbete innefattar stort risktagande då all omsorgspersonal inte anses besitta lämplig kompetens, trots detta delegeras allt fler kliniska insatser inom äldreomsorgen enbart för att sjuksköterskan ska få ihop arbetsdagen och dess kamp mot klockan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar gällande teamsamverkan inom äldreomsorgens delegeringsarbete. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med användning av kvalitativa artiklar och kvalitativa delar av artiklar med mixad metod. En deduktiv ansats tillämpades. Resultat: Studiens analys presenterades i form av fyra bestämda kategorier: Bristande kompetens påverkar systemteorins balans; Bristande kommunikation och interaktion inom vårdteamet; Tids- och resursbrist hämmar adaption; Hanteringsprocessens utfall när organisationens teamsamverkan brister. Slutsats: Flera faktorer pekar på att vårdteamets brist på tid och resurser är det primära problemet. Det faktum att det råder uttalad brist på kommunikation och kompetens är sekundär problematik inom såväl organisation som upprätthållning av bärande lagstiftning.

Bakgrund: Att drabbas av stroke innebär ofta en stor förändring och strokeär den vanligaste orsaken till allvarlig funktionsnedsättning. Den somdrabbats av stroke får ofta förändrade förutsättningar att förhålla sig till.Sjuksköterskan har i uppgift att ge personcentrerad vård och ge stöd. Roysadaptionsmodell beskriver hur människan kan anpassa sig till sin miljö föratt främja hälsa och utveckling. Syfte: Syftet var att belysa patientensupplevelse av att skrivas ut från sjukhus och komma hem efter stroke. Metod: Litteraturöversikten är baserad på artiklar från Pubmed och Cinahl.12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ design inkluderades, dessaanalyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) samt datareduktion enligt Friberg (2022). Resultat: Attkomma hem från sjukhus efter stroke var viktigt för patienterna och debehövde förbereda sig både fysiskt och psykiskt. Inför att komma hem ochi hemmet var vårdpersonalen ett viktigt stöd för patienterna. Stroken fördemed sig stora konsekvenser för patientens liv i hemmet och de mötte en nyverklighet vilket var utmanande. Patienterna längtade efter sitt gamla livoch såg det som ett mål att komma dit igen. Diskussion: Patienterna harbehov av stöd för att kunna uppnå anpassning till sin nya livssituation.Vårdpersonal kan ha både en stödjande och motiverande funktion förpatienten. Slutsats: Vidare forskning inom ämnet kan fokusera på hursamverkan mellan vårdinstanser kan stötta patientens individuellavårdbehov inför och efter hemkomst från sjukhus efter stroke. / <p>2024-03-22</p>

No description available.

Bakgrund: Reumatisk artrit är en inflammatorisk sjukdom som påverkar människan både psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen medför symtom som smärta, stelhet och trötthet. Symtomen påverkar patientens aktivitetsnivå och välbefinnande. Konsekvensen av att drabbas av reumatisk artrit innebar livsomställningar samt anpassningar efter sjukdomen och minskad nivå av fysisk aktivitet. Syfte: Att belysa hur fysisk aktivitet påverkar välbefinnandet hos patienter med reumatisk artrit samt att identifiera faktorer som påverkade aktivitetsnivån. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Inkluderade artiklar bestod av åtta kvantitativa artiklar, en kvalitativ samt en artikel med mixad design. Analysen utfördes med hjälp av Friberg (2017) och resulterade i två teman. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet gav patienterna högre välbefinnande. Faktorer för motivering och begränsning för fysisk aktivitet identifierades. Fysisk aktivitet var genomförbart och accepterat för patienter med reumatisk artrit. Sjukdomsaktiviteten påverkades inte av ökad fysisk aktivitet och motiverade därför patienterna till att vara aktiva och upprätthålla fysiska aktiviteter. Diskussion: Patienter behövde kunskap om hantering av sjukdomens symtom och hur inaktivitet påverkade välbefinnandet. Stillasittande beteende var vanligt förekommande hos patienter med reumatisk artrit, där sjuksköterskans förmåga att upptäcka detta var viktigt. Anpassning till livet med reumatisk artrit var viktigt för att öka välbefinnandet och upprätthålla balansen mellan aktivitet och vila. Tilliten till egen förmåga motiverade patienter till upprätthållning av fysisk aktivitet. / Background: Rheumatic arthritis is an inflammatory disease that affects man both mentally, physically and socially. The disease causes the presence of pain, stiffness and fatigue which affects patient's level of activity and sense of well-being. The consequence of rheumatic arthritis means life changes as well as adjustments to the disease and reduced level of physical activity. Aim: To highlight how physical activity affects well-being in patients with rheumatic arthritis. Method: A literature review was conducted and based on ten scientific articles. Included articles consisted of eight quantitative articles, a qualitative as well as a mixed design article. The analysis was conducted using Friberg (2017) and resulted in two themes. Results: The result showed that physical activity gave patients greater well-being. Factors for motivation and limitation of physical activity were identified. Physical activity was feasible and accepted for patients with rheumatic arthritis. Disease activity was not affected by increased physical activity and therefore motivated patients to be active and maintain physical activities. Discussion: Patients needed knowledge about the management of the disease's symptoms and how inactivity affected wellbeing. Sedentary behavior was common in patients with rheumatic arthritis, where the nurse's ability to detect this was important. Adapting to life with rheumatic arthritis was important to increase well-being and maintain the balance between activity and rest. Self-efficacy motivated patients to maintain physical activity.

Bakgrund: Andnöd är ett vanligt symtom som upplevs av patienter med sjukdom i avancerat stadium och beskrivs som svårighet att få luft eller känsla av tung andning vilket kan ge ångest och rädsla. Flera sjukdomstillstånd såsom KOL, lungcancer och hjärtsvikt kan ge upphov till andnöd under den palliativa fasen vars vård syftar till att lindra lidande genom att behandla och förebygga symtom. Sjuksköterskor behöver känna till patienters upplevelser av andnöd för att kunna tillhandahålla samt individanpassa symtomlindring.  Syfte: Beskriva upplevelser av andnöd hos personer som erhåller palliativt syftande vård eller vård vid avancerad sjukdom samt deras strategier för att hantera andnöd. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med datainsamling från fem databaser som resulterade i 12 vetenskapliga artiklar där 11 var kvalitativa och en kvantitativ. Analysen utfördes utifrån Friberg (2017) och resulterade i två teman. Resultat: De två huvudteman som framkom var Upplevelser av andnöd samt Strategier för hantering av andnöd. Resultatet visade att andnöd gav upphov till ångest och rädsla samt fysisk trötthet och besvärande hosta. Dessutom innebar andnöd inskränkningar av patienters vardag och kunde leda till att de blev socialt isolerade. För att hantera andnöd var en vanlig strategi att anpassa livet efter sina förutsättningar. Diskussion: Metoddiskussionen tar upp författarnas gemensamma arbete, utmaningar och överväganden. Resultatdiskussionen tar bland annat upp hur upplevelsen av andnöd skapar ångest och inskränker patienters vardag. Detta kopplades till Roys adaptionsmodell. / Background: Breathlessness is a symptom that makes breathing difficult which can lead to experiences of anxiety and fear. It is one of the most common symptoms experienced by patients with advanced stage disease. Several diseases such as COPD, cancer and heart failure can cause breathlessness. Palliative care aims to alleviate suffering by treating and preventing symptoms, such as breathlessness. Nurses need to be aware of patients´ experiences in order to provide and individually adjust symptomatic relief. Aim: Describe patients´ experiences of breathlessness, while receiving palliative care or receiving care for an advanced disease, including their strategies for managing breathlessness. Method: A literature review was carried out with data collection from five databases that resulted in 12 scientific articles of which 11 were qualitative and one was quantitative. The data analysis was made with Friberg (2017) method and resulted in two themes. Results: The two main themes that emerged were Experiences of breathlessness and Strategies for managing breathlessness. The result showed that breathlessness can cause anxiety and fear, physical fatigue and severe coughing. In addition, breathlessness implied limitations of patients´ daily life and could lead to patients being isolated in their homes, intended or unintended. Different strategies for managing breathlessness are presented. Discussion: In the discussion the pros and cons regarding the authors' joint work, challenges and considerations were addressed. The main findings of the result were discussed using Sister Callista Roy’s adaptation model.