<p>Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. </p><p>Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.</p><p>Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå.</p><p>I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande.</p><p>För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser</p>

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå. I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande. För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser

<p>I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer. Ett rollbaserat gränssnitt är anpassat till den aktuella rollens arbetsuppgifter. Undersökningen består av två faser; domänanalys och utvärdering av en prototyp. I båda faserna står användarna i centrum.</p><p>Slutsatserna är att användarna har en positiv inställning till rollbaserade gränssnitt. Däremot anser användarna att situationsanpassade gränssnitt inte är användbara i domänen. Vad gäller personliga inställningar bör ytterligare undersökningar göras. Användarmedverkan har visat sig vara en lämplig metod vid utveckling av domänspecifika gränssnitt. Förutom att använda denna metod bör designern även ha domänkunskap. Några domänspecifika aspekter har inte kunnat identifierats eftersom användarna inom domänen skiljer sig åt på ett markant sätt.</p>

In recent years the development of mobile devices has made great progress and today they account for a large proportion of the internet usage. This trend poses new demands on web developers as more companies and product owners want to customize their services and products for this new market. In this study we examine the pros and cons of the strategies desktop-first and mobile-first in the development of adaptive interfaces for the web. The study aims to create guidelines for situations in which each strategy fits well. The purpose of the study is to create an understanding of how these strategies can help developers and product owners to develop adaptive interfaces based on different goals and objectives. The study was conducted through the development of two high-fidelity prototypes for the redesign of an existing website. A literature review was also performed to create a deeper understanding of the subject. Our conclusion showed that mobile-first was preferable when building a website from scratch. However, there are cases when desktop-first may be preferable, for example, in the redesign of an existing website where the foundation is already finished. Furthermore, the study has led us to the realization that there are many purposes of different websites making the subject complex. Therefore, the developer should always make an evaluation of the product owner's goals and objectives in order to choose the right strategy.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:31:40Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2003-10-10Bitstream added on 2014-06-13T19:42:06Z : No. of bitstreams: 1 silveira_mcg_dr_ilha.pdf: 929396 bytes, checksum: 9ae312d5e86267be1c5c610543a27962 (MD5) / Esta pesquisa apresenta uma metodologia para a análise de estabilidade transitória (de primeira oscilação) de sistema de energia elétrica usando uma rede neural baseada na arquitetura ART (Adaptive Resonance Theory), designada rede neural nebulosa ARTMAP modular para aplicações em tempo real. A margem de segurança é empregada como critério da análise de estabilidade transitória, considerando-se faltas tipo curto-circuito trifásico com saída de linha de operação. O funcionamento das redes neurais é constituído por duas fases fundamentais: treinamento e análise. A fase de treinamento requer uma grande quantidade de processamento para a sua realização, enquanto que a fase de análise é efetivada, praticamente, sem esforço computacional. Esta é, portanto, a principal justificativa para o uso de redes neurais para a resolução de problemas complexos que exigem soluções rápidas, como é caso de aplicações em tempo real. As redes neurais ART, possuem como características primordiais, a plasticidade e a estabilidade, as quais são qualidades essenciais para a execução do treinamento e para a análise de modo eficiente. A rede neural ARTMAP nebulosa modular está sendo proposta visando proporcionar um desempenho superior, em termos de precisão e rapidez, se comparada à formulação ARTMAP convencional, muito maior ainda quando comparada ao emprego de redes neurais com treinamento realizado via técnica retropropagação (que é um benchmark em termos de precisão no contexto de redes neurais). O treinamento da rede neural será realizado usando como “professor” um método de energia para o cálculo das margens de segurança. A metodologia proposta nesta pesquisa é um procedimento que incorpora inovações em relação à literatura existente, em destaque: (1) desenvolvimento de um novo modelo apropriado para a resolução... . / This work presents a methodology for transient stability analysis (first swing) of electrical energy systems, using a neural network based on ART (adaptive resonance theory), called modular fuzzy ARTMAP neural network for applications in real time. The security margin is used as a criterion for transient stability analysis, considering three-phase short circuit with outage of a transmission line faults. The neural network functioning is composed of two fundamental phases: training and analysis. The training phase needs a great quantity of processing, while the test phase is realized almost without computational effort. Therefore, this is the principal reason for using neural networks to solve complex problems that demand fast solutions, as the real time applications. The ART neural networks have as prime characteristics the plasticity and the stability, which are essential qualities for the training execution and for analysis in an efficient way. The modular fuzzy ARTMAP neural network is proposed to provide a superior performance, in precision and velocity, when compared to the conventional ARTMAP formulation, and much faster when compared to the neural networks using backpropagation training (benchmark in precision in a neural network context). The neural network training is realized using as a “teacher” an energy method to calculate the security margin. The proposed methodology is a proceeding that incorporates innovations in relation to the existent literature emphasizing: (1) development of a new appropriated model for solving the transient stability analysis by neural networks; (2) theoretical-practical development of the neural network output variable, represented in this work by the IMS (security margin interval) variable in a binary way. It is a convenient representation for the transient stability analysis approach; (3) proposition of a... (Complete abstract click electronic address below).

I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer. Ett rollbaserat gränssnitt är anpassat till den aktuella rollens arbetsuppgifter. Undersökningen består av två faser; domänanalys och utvärdering av en prototyp. I båda faserna står användarna i centrum. Slutsatserna är att användarna har en positiv inställning till rollbaserade gränssnitt. Däremot anser användarna att situationsanpassade gränssnitt inte är användbara i domänen. Vad gäller personliga inställningar bör ytterligare undersökningar göras. Användarmedverkan har visat sig vara en lämplig metod vid utveckling av domänspecifika gränssnitt. Förutom att använda denna metod bör designern även ha domänkunskap. Några domänspecifika aspekter har inte kunnat identifierats eftersom användarna inom domänen skiljer sig åt på ett markant sätt.

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

Background: Historically, innovation has been an important factor in sustaining competitive in a constantly changing and dynamic market. Innovation comes about in different ways each time, but commonly so, innovation springs from different kinds of network. Control towards the promotion of networking should possibly be an approach where network and cooperations, indirectly, could foster innovation. Purpose: The purpose of this study is to contribute to new knowledge on how management control in innovative businesses can promote networking, within and outside of an organization and how networking can foster innovation. Method: The study is a multiple case study, based mainly on semi-structured interviews conducted with three different innovative companies. The study analyses how management control can promote networking from four Objects of Control’s point of view and how networking can contribute to innovation. Conclusion: This study concludes that management control that allows for some freedom of actions within certain boundaries, in combination with ambitious goals, in an open and transparent culture, could contribute to networking and collaborations within and outside of an organization. The control system should be built to make it possible for leaders to initiate projects in order to create room for different entities to meet and communicate. Employees should further on be involved in decision making processes to gain commitment in wanting to reach set goals and to initiate a networking culture, where solutions can arise and be communicated. / Bakgrund och problem: Historiskt har det varit viktigt att vara innovativ f.r att lyckas vara konkurrenskraftig p. en st.ndigt f.r.nderlig marknad. Innovation har en tendens att uppkomma p. olika s.tt fr.n g.ng till g.ng, men gemensamt .r att innovation ofta frodas ur olika former av n.tverk. Styrning mot att fr.mja n.tverkande torde s.ledes vara ett tillv.gag.ngss.tt att indirekt skapa innovation genom olika n.tverk och samarbeten. Syfte: Syftet .r att bidra med ny kunskap om hur styrning i innovativa organisationer kan fr.mja n.tverkande, i och utanf.r organisationens gr.nser, samt hur n.tverkande kan m.jligg.ra f.r kreativt t.nkande som leder till innovation. Metod: F.rfattarna har genomf.rt en kvalitativ flerfallstudie som till stor del bygger p. semistrukturerade intervjuer i tre innovativa f.retag. Studien analyserar hur styrning kan fr.mja n.tverkande utifr.n fyra olika styrkategorier och hur n.tverkande kan bidra till innovation. Slutsats: Studien har visat att en styrning som till.ter en viss handlingsfrihet inom best.mda ramar i kombination med ambiti.sa m.l under eget ansvar och en kultur som f.respr.kar .ppenhet och transparens, kan m.jligg.ra f.r n.tverkande och samarbeten inom och utanf.r en organisation. Styrningen b.r vara utformad s. att ledare har m.jlighet att initiera projekt f.r att skapa rum d.r olika akt.rer kan m.tas och n.tverka. Medarbetare b.r vidare involveras i beslutsprocesser f.r skapa engagemang till att vilja n. m.l och f.r att initiera en n.tverkande kultur, d.r l.sningar kan kommuniceras fram.

Intresset för hur HR och ledning kan påverka medarbetarnas beteendemönster och den sociala strukturen inom organisationer har gett upphov till denna undersökning. Med utgångspunkt i teorier om komplexa adaptiva system som perspektiv har jag försökt fånga medarbetarnas förutsättningar att nå organisationers vision och därmed förverkliga medarbetarpolicyn i praktiken. Tillsammans med kontaktpersoner från den undersökta kommunen har jag gjort en djupdykning i en offentlig organisation i syfte att förklara byråkratins inverkan på beteendemönstret hos medarbetarna och hur de tillsammans skapar en social struktur vilken speglar organisationens vision. Syftet med studien är att undersöka hur det adaptiva systemet fungerar i en byråkratisk organisation och vad det betyder för medarbetarnas möjligheter att förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy. Undersökningen har genomförts på en socialförvaltning i en kommun i mellan Sverige och med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex respondenter deltagit i undersökningen. Samtliga respondenter har olika befattningar inom organisationen och bidrar därmed med olika perspektiv på samma fenomen. Undersökningens resultat visar att den offentliga verksamhetens byråkratiska organisationsstruktur bidrar till att det bildas olika adaptiva system inom organisationen, där medarbetarnas beteendemönster bildar en social struktur som leder till att visionen och medarbetarpolicyn inte förverkligas. Undersökningen visar även att de adaptiva systemen inom organisationen inte påverkar varandra, då de inte interagerar med varandra inom organisationen. Det som ligger till grund för hur medarbetarnas beteendemönster etableras inom organisationen är kraven från omvärlden, hög arbetsbelastning och avsaknaden av stabilitet i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och inte vad tidigare forskning visat; att det skulle vara hög regelstyrning som ligger till grund för beteendemönstret inom den offentliga sektorn. Slutsatsen är att för att medarbetarna ska kunna förverkliga organisationens vision och medarbetarpolicy kräver det att HR, ledning och medarbetare alla ingår i samma adaptiva system. För att det ska vara möjligt behöver HR upprätta strategier för hur samtliga inom organisationen ska interagera med varandra i det dagliga arbetet. Ledningen och medarbetarna behöver även ha goda möjligheter att kommunicera med varandra regelbundet i en större omfattning än vad de gör idag. Konkreta åtgärder för hur det lämpligen bör genomföras presenteras under diskussionen. / The significance of how Human Resources, HR, and management can cooperatively effect the behavioural pattern of co-workers and the social structure within organizations originated this study. With the perspective of complex adaptive systems as the starting point, the purpose has been to establish the requirements for co-workers to implement the organizations’ vison and policies in practice. In cooperation with the contacts of the studied municipality, I made an in-depth study within a public organization to explain the bureaucracy's effect on the behaviour pattern of the co-workers and how they together create a social strucutre reflecting the organization's vision. The purpose with the study is to examine how the complex adaptive systems functions within a bureaucratic organization and its effect on co-workers’ possibilities to implement the vision and policy of the organization. The study was made within a social welfare service in a municipality in Middle Sweden, using a qualitative method and semi structured interviews six respondents have participated, all with different positions in the organization contributing to several perspective of the same phenomena. The results of the study points to the public sector’s bureaucratic organization structure conduces’ of the creating different adaptive systems within the organization where co-workers’ behaviour pattern create a social structure which leads to failure of implementing the vision and policy. The study also presents that the adaptive systems within the organization does not affect each other as they do not interact with each other in the organization. The basis of how co-workers’ behaviour pattern establishes within the organization is the demands from the surrounding world, high workload, and of the lack of stability in the organizational and social working environment and not as the previous research have showed; that high ruling would underlie to behavioural pattern within the public sector. In conclusion, for co-workers to implement the vision and policy of the organization it requires for HR, management and co-workers all are in the same adaptive systems. To make that possible HR needs to form strategies on how all within the organization will interact with each other in daily work. Management and co-workers also needs great possibilities to communicate with each other regularly to an increasing extent. Concrete proceedings for how this should be done most suitably is presented in the discussion.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter. Komplexitetsteoretiska resonemang ger således nya insikter om hur hälso- och sjukvården kan organiseras för att optimera patienternas välbefinnande och hälsa. / Complexity theory provides a new view on the organization of healthcare, which is described as a complex adaptive system. The integrated parts of this system are interconnected in dynamic, non linear patterns. This contrasts to the traditional way of viewing an organization as hierarchal and linear. The aim of this literature study was to describe how an organizational structure based on complex adaptive systems theory can impact nursing. Eleven articles were examined, revealing four themes: leadership and participation, collaboration, cognitive diversity and information flow. The result showed improved nursing quality and patient outcomes in units organized with a focus on staff participation, a leadership promoting interdisciplinary collaboration and a climate where all employees were free to express and share their opinions. Complexity theory provides new insights how the organization of health care can optimize patients' health and wellbeing.