I internationella studier har man sett kopplingar mellan ouppfyllda förväntningar och stress hos adoptivföräldrar, man har även sett kopplingar till depression. Inga liknande studier på adoptivföräldrars förväntningar har gjorts i svensk kontext. Syftet med denna studie är därför att undersöka adoptivföräldrars tankar och förväntningar om föräldraskapet, innan adoptionen, efter adoptionen och i framtiden. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar samt yrkesverksamma som möter dessa föräldrar i en stödjande roll. Slutsatserna man kan dra av studien är att föräldrarna hade generellt sett höga förväntningar och de vars förväntningar inte infriades upplevde tiden efter adoptionen som mycket svår och kände sig idag utbrända samt hade större oro inför framtiden.

Studien undersöker och analyserar vilket stöd svenska adoptionsorganisationer erbjuder adoptivföräldrar som adopterar barn utan respektive med funktionsnedsättning samt analyserar vilken betydelse stödet kan ha utifrån ett psykologiskt perspektiv. Adoption sker via auktoriserade adoptionsorganisationer som styrs av lagar och konventioner för att se till barnets bästa i adoptionsprocessen. Utifrån att det finns ett behov av mer forskning samt utveckling inom adoptions området för att kunna öka förståelsen för adoptivföräldrar som adopterar barn med funktionsnedsättning. Resultatet visade att stödet är likvärdigt för adoptivbarn med respektive utan funktionsnedsättning vilket från tidigare forskning visar på en stor brist som har en inverkan på adoptivföräldern och adoptivbarnet anknytning och utveckling. / This study aims to investigate and analyze the support that swedish adoption agencies offer adoptive parents who adopt children with and without disabilities, and analyzes the importange of this support from a psychological perspective. Adoption takes place through authorized adoption organizations that are governed by laws and conventions to ensure the best interests of the child in the adoption process. Given the need for more research and development within the field of adoption to increase understanding of adoptive parents who adopt children with disabilities. The reault of the study showed that the support is equal for adopted children with and without disabilities, which, according to previous research, indicates a significant deficiency that impacts the attachment and development of both adoptive parents and adopted children.

Adoptive parents need to be able to reflect on the interaction with the child, both from the perspective of their own relational experience with the child and from the perspective of the previous experience of the child. This essay explores five adoptive parent´s thoughts and feelings about their children’s background. It also looks into how they think that the children’s background influences their way of expressing their needs and how this makes the parents feel. Data has been collected through semi-structured interviews which have been analyzed using thematic analysis. The thoughts and feelings around the children’s background mainly concerns how the children were taken care of prior to the adoption and the birth parents. The parents expressed feelings of sadness and sorrow regarding how the children were taken care of prior to the adoption. Thinking of how it could have been for the children gave rise to strong emotions. The parents expressed sympathy and sorrow but also rivalry, envy and anger towards the birth parents. They describe different behaviors’ and expressions that the children have and how they think that these may be related to the experiences the children had prior to the adoption. The parents describe what the children’s behaviors and expressions arouse within themselves. They tell about strong somatic and dissociative reactions, feelings of guilt, uncertainty and insufficiency. The parents also describe how the interaction with their children reminds them of painful experiences from their own childhood. The accounts show the importance of the parents´ ability to mentalise and how they think about needs that the children don´t express.

Tidigare forskning inriktad på adoptivföräldrars upplevelser av föräldraskapet eller support och stöd från samhälleliga instanser är inte omfattande, speciellt inte i svensk forskning. Syftet med den här studien var att undersöka adoptivföräldrars upplevelse av stödfunktioner och samhällsservice under de första fem åren efter hemkomst med adoptivbarnet eftersom det är viktigt att få ett perspektiv på stödet från samhället under de tidiga åren då det adopterade barnet knyter ann till familjen. Studien utfördes genom intervjuer med fyra adoptivföräldrapar plus den ena föräldern till ett adoptivbarn. Intervjuerna utforskade hur de upplevt sitt handlingsutrymme i förhållande till deras tillgänglighet av samhälleliga resursinstanser under det tidiga föräldraskapet. Resultaten analyserades utifrån Amartya Sens teoretiska perspektiv capability approach som mäter hälsa genom att accentuera individens behov och frihet att själv välja vad som uppfattas som nödvändigt och viktigt.  Resultaten visade att adoptivföräldrarna överlag var nöjda med relationen de haft med skola, barnhälsovård, socialtjänst och övriga resursinstanser. En viktig del av handlingsutrymmet för familjerna var även privata relationer med andra adoptivföräldrar och adoptivbarn. Även internet nätverk eller grupper för adoptivfamiljer var dem till viss mån behjälpliga. Trots det menade föräldrarna att förståelsen för deras adopterade barns behov i alla samhälleliga instanser behövde förbättras, både överlag för adopterade barn, men även att de individuella behoven för adopterade barn behövde uppmärksammas mer.