Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstå talat eller skrivet ord. Det krävs att sjuksköterskor har färdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvårigheter är beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svårt och ytterligare utbildning i kommunikationssätt kan hjälpa att främja framgångsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som referensram eftersom mellanmänskliga relationer, kommunikation och individanpassning är centrala delar i teorin. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans mall av hur det kan genomföras. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde kommunikationen med patienter med afasi svår. Detta gjorde att de inte alltid lyckades nå fram och då uppstod flera negativa känslor. Sjuksköterskorna kunde då anpassa sitt bemötande och använda olika metoder för att underlätta kommunikationen. Innehållsanalysen resulterade därför i de fyra kategorierna: Känslor, Svårigheter i kommunikationen, Bemötande och Metoder för att kommunicera. Slutsats: Förståelsen mellan sjuksköterska och patient upplevdes underlättas under tiden de lärde känna varandra, vilket var problematiskt eftersom sjuksköterskorna upplevde brist på tid i arbetet. Flera tidigare studier har även visat att tidsbrist och för hög arbetsbelastning förekommer inom hälso- och sjukvården och det kan därför vara ett problem som bör uppmärksammas. Eftersom efterfrågan fanns specifikt efter fler tekniska hjälpmedel att ta till för att underlätta den kommunikativa interaktionen med varje patient som enskild individ kan det även vara en relevant inriktning på fortsatt forskning i ämnet.

No description available.

Många människor i Sverige drabbas årligen av stroke och afasi. Afasi medför på olika sätt funktionsnedsättningar med talet som kan variera i svårighetsgrad. Personer som drabbas av afasi får därmed en försämrad möjlighet att kommunicera med andra människor och det blir svårare att förstå samt göra sig förstådd. Syftet med studien var att belysa kommunikationens betydelse för vårdrelationen hos patienter med afasi. Metoden som användes var litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där artiklarna i resultatet sökts fram via två databaser och en sökmotor. Åtta artiklar ingick i resultatet och analyserades enligt Fribergs (2017) modell. Analysen ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Huvudteman som identifierades var ordlös kommunikation, frånvaro av förståelse och vårdrelationen. I resultatet framkom att ordlös kommunikation var ett brett begrepp och en viktig faktor som på olika sätt var genomgående i alla teman. Detta kan förklaras av att vårdrelationen som uppstår mellan patienter med afasi och vårdare ska upplevas som en gemenskap och på det viset bli vårdande. I de fall där kommunikationen hade misslyckats gav det upphov till negativa känslor hos såväl vårdare som patienter med afasi. Känslan av misslyckande, både hos vårdare och patienter med afasi, identifierades också som huvudtema då just negativa känslor i vårdrelationen behandlades av alla artiklar. Vidare visade resultatet på att kommunikationen hade en betydande roll för vårdrelationen hos patienter med afasi.

Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ”klang” som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation. Eftersom kommunikation bygger på utbyte mellan två eller flera parter, så påverkas även närstående av kommunikationsproblemen när någon drabbas av afasi.Närstående betraktas som resurs i omvårdnaden från vårdens sida och de glömmer ofta själva sina egna behov. Vi vill undersöka och beskriva erfarenheter hos närstående om de förändringar som blir när någon nära drabbas av afasi och hur man finner vägar till kommunikation.Vi har gjort en intervjustudie där vi intervjuat närstående till personer som drabbats av afasi. Resultatet, som presenteras i nio teman, visar att närstående upplever kommunikationsproblemen som en svårare förlust än en fysisk funktionsnedsättning. Det är en stor förlust när par tappar förmågan att bekräfta varandra genom samtal. Närstående upplever också en ökad bundenhet på grund av den afasidrabbades ökade behov av fysisk och psykisk närhet. Vi vill särskilt belysa bristen på stöttning och information från vården. Närstående har själva fått skaffa information om afasi och behandlingsmetoder och efter hemkomsten har det varit svårt för den som drabbats av afasi att få hjälp med talträning från den professionella vården.Närstående är en grupp som utför ett stort och betydelsefullt arbete i vården. För den som drabbats av afasi är det positivt för tillfrisknande och motivation att ha de närstående hos sig, men även närstående behöver stöttning för att orka med. Det har satsats mycket resurser för att förbättra deras situation, men det saknas system för att följa upp effekterna av stödet och det finns ingen mall för att bedöma närståendes behov. / Program: Fristående kurs

Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador som kan uppkomma vid skador på hjärnan som till exempel efter stroke som är den mest förekommande typen av hjärnskada. Afasi till följd av stroke drabbar årligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen på afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan sitter men gemensamt för skadorna är att språkfunktionen på ett eller annat sätt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan få svårt att uttrycka sig, förstå talat språk, läsa och skriva. Då personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmåga kan det innebära att de får svårigheter med att förmedla sina känslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vårdbehov inte blir tillfredsställt fullt ut. Den afasidrabbades delaktighet i sin egen vård blir därmed svårare för både vårdgivare och vårdtagare att uppfylla. Syftet med denna studie är att belysa upplevelser hos människor som drabbats av afasi till följd av stroke och för att besvara detta syfte användes kvalitativa studier baserade på narrativ analysmetod där självbiografier analyserades. Studiens resultat som behandlar upplevelserna av afasi och konsekvenserna av denna sjukdom visar på känslor av utanförskap, förlorad identitet och ostabilt känsloliv. Känslor av tacksamhet över omgivningens stöd och uppmuntran var det som ingav styrka och hopp om förbättring. I diskussionen tas bland annat vikten av berättandet samt en alternativ uttrycksform upp och hur detta kan lindra lidandet hos en människa med afasi. Även hur resultatet av studien skulle kunna användas i det praktiska vårdarbetet diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.</p>

<p>I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan. Syftet med uppsatsen är att undersöka olika behandlingsmetoder som används för vuxna personer med afasi samt att se vilka effekter de olika behandlingsmetoderna kan ge. En systematisk litteraturstudie genomfördes med en sökning i databaserna Amed, Cinahl och Medline. De tio artiklar som inkluderades kvalitetsbedömdes och analyserades. För att skapa en tydlig struktur i resultatet användes domänerna funktion och delaktighet från ”Living with Aphasia: Framework for Outcome Measurement (A-FROM). Resultatet visade att de undersökta behandlingsmetoderna hade positiva effekter. På funktionsnivå visades detta genom att olika delar av språkfunktionen förbättrades. Effekter fanns även på delaktighetsnivå, eftersom personerna genom behandling ökade sin kommunikationsförmåga i vardagen. Ytterligare forskning och fördjupning i ämnet är nödvändig för att ta reda på individens upplevelser av behandling samt hur denna kunskap skulle kunna tillämpas i vardagen.</p>

Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.

Functional Magnetic Resonance Imaging, fMRI, can be used for analyzing brain activity in subjects performing language tasks. The purpose of this study was to develop aphasia-friendly information adjusted to aphasic subjects participating in fMRI studies. The objectives were to investigate if adjusted information was important for the ability to perform language tasks and if the information could be used for different types of aphasia. Sixteen aphasic subjects participated in the study, six of these underwent fMRI. The participants varied in grade and type of aphasia. They had Swedish as their native language and were aged between 26 and 89, mean 57. Information was developed in three versions. The participants performed word generation and sentence completion language tasks. Results showed that all the participants produced significantly more words (p &lt; 0.05), and completed significantly more sentences (p &lt; 0.001) in the final version. The fMRI results showed high intersession variability, therefore intra- or intersubject comparisons were difficult to make. It was found that increased amount of time to solve the task and removal of the control task together with aphasia-friendly, concrete information improved performance. This applies to all participants, irrespective of aphasia type.

I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan. Syftet med uppsatsen är att undersöka olika behandlingsmetoder som används för vuxna personer med afasi samt att se vilka effekter de olika behandlingsmetoderna kan ge. En systematisk litteraturstudie genomfördes med en sökning i databaserna Amed, Cinahl och Medline. De tio artiklar som inkluderades kvalitetsbedömdes och analyserades. För att skapa en tydlig struktur i resultatet användes domänerna funktion och delaktighet från ”Living with Aphasia: Framework for Outcome Measurement (A-FROM). Resultatet visade att de undersökta behandlingsmetoderna hade positiva effekter. På funktionsnivå visades detta genom att olika delar av språkfunktionen förbättrades. Effekter fanns även på delaktighetsnivå, eftersom personerna genom behandling ökade sin kommunikationsförmåga i vardagen. Ytterligare forskning och fördjupning i ämnet är nödvändig för att ta reda på individens upplevelser av behandling samt hur denna kunskap skulle kunna tillämpas i vardagen.