Background: Head and neck cancer (HNC)-specific symptoms have a substantial impact on health-related quality of life. The aim of this study was to determine whether self-reported dysphagia, voice problems and pain of HNC patients changed over time and whether specific clinical or sociodemographic variables were associated with these symptoms. Methods: HNC patients (n = 299) in an outpatient setting answered questionnaires (Eating Assessment Tool-10; questions from the EORTC QLQ-C30 and EORTC H&N35) on dysphagia, voice problems and pain, collected with the software “OncoFunction” at three different timepoints (t1–t3) after diagnosis. The mean score changes from t1 to t3 were expressed in terms of effect sizes d. The impact of sociodemographic and clinical factors on the course of the variables was tested with multivariate analyses of variance. Results: Dysphagia, voice impairment and pain in HNC survivors significantly improved over a period of approximately 14 months after diagnosis. Tumor site, stage, treatment modality, occupational state and ECOG state were significantly correlated with self-reported functional outcome. The pain level of the HNC patients was rather low. Conclusions: Patients suffer from functional impairments after HNC treatment, but an improvement in self-reported symptoms could be demonstrated within this time period.

Denna studie syftar på att undersöka klienternas, inom Öppenvård missbruk, utmaningar efter avslutad behandling. Vidare avser studien att framföra det stöd som klienterna framhåller som viktigt i en övergång till en stabil och drogfri tillvaro. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med respondenter från Öppenvård missbruk. För att analysera den insamlade datan används teorierna KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteori för att förstå respondenternas erfarenheter och belysa vikten av en holistisk syn på återhämtning från missbruk. Resultaten ger insikt i respondenternas emotionella och sociala erfarenheter samt betonar vikten av samhörighet och gemenskap inom öppenvården. Studien understryker behovet av att inte bara behandla beroendet utan även att skapa starka sociala nätverk för långsiktig återhämtning från missbruk. Ångest inför framtiden och risken för återfall är centrala teman, kopplade till arbetslivet och behovet av balans för att undvika överprestation och stress. / This study aims to explore the challenges faced by clients in substance abuse outpatient care after completing treatment. Additionally, the study seeks to highlight the support that clients emphasize as crucial in transitioning to a stable and drug-free life. To address the research purpose and questions, a qualitative study with semi-structured interviews was conducted with respondents from substance abuse outpatient care. The collected data were analyzed using the theories of SOC (Sense of Coherence) and systems theory to understand respondents' experiences and emphasize the importance of a holistic approach to recovery from substance abuse. The results provide insight into respondents' emotional and social experiences, emphasizing the significance of solidarity and community within outpatient care. The study underscores the need not only to address addiction but also to build strong social networks for long-term recovery from substance abuse. Anxiety about the future and the risk of relapse are central themes, linked to the workplace and the need for balance to avoid overexertion and stress.

No description available.

<p>An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården</p><p>This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP?</p><p>The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied.</p><p>In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare.</p><p>Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet</p> / <p>En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården</p><p>Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården?</p><p>För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar.</p><p>Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård.</p><p>Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet</p>

An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP? The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied. In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare. Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet / En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården? För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar. Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård. Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet

Abstract The term aftercare is largelyexplained by means of the contextual and ideological conditions for treatmentwhich are to be found in juvenile care facilities. The development of the livesof young people who have been placed in care facilities is dependent ontherapeutic relationships, professional separations, continuing follow-ups andan even transition from control to autonomy. The aim of this study was toexamine the steering mechanisms behind the execution and planning of aftercareat a youth facility for care or residence. The aim was further defined throughthe specification of the following questions: 1. How are the concepts ofresocialisation and aftercare define and delimit? 2. What criteria, standpointsand underlying reasons form the basis for the development of resocialisationand aftercare? 3. What characterises the work of the staff during the treatmentprocess? 4. What implications and specific needs are highlighted in the work ofresocialisation and aftercare?  The studyis based on a qualitative methodology where five semi-structured in-depthinterviews were carried out. The result shows that the organisation itselfdefines the concepts of resocialisation and aftercare through an integratedtreatment process. The core of the process consists of relational andstructurally close therapeutic work which forms the basis of a developmentalprocess in which the young person moves towards an independent life. It ishowever clear that the therapists experience the separation between therapistand young person as being problematic. Further, there is an expressed demandfor clearer time frames for finishing the process, more even transitionsbetween the treatment and structures and demands of the aftercare, and fordevelopmental work with the young persons’ networks and socialisation tocontinue. In the final discussion an integrated and investigatory clarificationof the implications of the aftercare process is suggested.    Key words: aftercare, youth, treatment,facilities, separation, therapeutic relationships / Sammanfattning Begreppeteftervård förklaras i hög grad via de kontextuella och behandlingsideologiskavillkor som råder på de ungdomsvårdande institutionerna. Institutionsplaceradeungdomars livsutveckling är beroende av terapeutiska relationer, professionellaseparationer, återkommande uppföljningar och en jämn övergång från kontrolltill autonomi. Denna studie syftar till att undersöka styrande drivkrafter iutförandet och planerandet av arbetet med eftervård vid ett hem för vård ochboende för ungdomar. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: 1. Hurdefinieras och avgränsas begreppen utsluss och eftervård? 2. Vilka kriterier,ställningstaganden och bevekelsegrunder utgör grunden för utformandet av utslussoch eftervård? 3. Vad kännetecknar personalens arbete underbehandlingsprocessen? 4. Vilka implikationer och specifika behov uppmärksammasi arbetet med utsluss och eftervård? Studien bygger på en kvalitativmetodansats där fem halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes. Resultatetvisar att verksamheten definierar begreppen utsluss och eftervård genom enintegrerad behandlingsprocess. Processens kärna består av ett relations- ochstrukturnära terapeutiskt arbete som blir utgångspunkten för en förändringsprocessdär ungdomen utvecklas mot ett självständigt liv. Det framgår emellertid attterapeuterna upplever separationen mellan terapeut och ungdom somproblematiska. Vidare efterfrågas tydligare tidsramar för avslut, jämnareövergångar mellan behandlingen och eftervårdens strukturer och krav samt attett fortsatt utvecklingsarbete med den unges nätverk och socialiseringfortskrider. I slutdiskussionen föreslås ett integrerat och utredande synsättav eftervårdsprocessens implikationer.   Nyckelord: eftervård, ungdomar,behandling, institutioner, separation, terapeutisk relation

Current status Obesity is a disease characterized by the increased proportion of fat in the body over a certain limit (Müller 2009). According to the World Health Organization in 2014, more than 1.9 billion people suffered from overweight, of which more than 600 million people were obese (WHO 2015). Subject The aim of the work is the definition of competence nurses have in the aftercare of bariatric patients. Determination of preparation, care, patient awareness and procedures for patients undergoing bariatric treatment. And findings of specific needs of bariatric patients undergoing treatment for obesity. Three research questions have served towards these targets: What competences do nurses have in the aftercare of bariatric patients? How are patients informed throughout the bariatric treatment? What are the needs of patients undergoing bariatric treatment of obesity? Methods Qualitative research techniques were used to obtain the necessary data for the practical part. The practical part was realized through individual semi-structured interviews with nurses working on surgical wards and patients who had undergone bariatric treatment. At the beginning of each interview, the nurse and the patient were apprised of the reason of the research conducted and were assured of anonymity in the processing of the dialogue. The central theme was the assertion of nurses in the subsequent care of bariatric patients and to determine the specifics of these patients. Participants The sample consisted of nine nurses working in a specialized center, where bariatric procedures are performed and seven patients who had undergone bariatric surgery. The survey was conducted from February to March 2015 Results: Before the operation patients undergo surgical, internal, nutritional and psychological examinations. Blood is collected for hematological and biochemical laboratory tests. Among other examinations clients go through gastroenterology, pulmonary testing, also examination in a sleep laboratory and swabs are taken from the throat and nose. Before the particular operation clients should reduce weight on a doctor's recommendation. It was also found that patients are informed about the preoperative and postoperative care, as well as about the need for dispensarisation, the frequency of follow-ups and possibilities of participation in bariatric clubs and associations. Nurses cover the following competences. Before the surgery, the nurse educates the clients about the preoperative and postoperative care, takes their blood, fulfills what the doctor prescribes and motivates the patient. After the surgery, the nurse provides general nursing care, monitors physiological functions, and educates patients about their diet and carries out the doctor´s prescriptions. The nurse must know the dietary restrictions, when it is determined by the general procedure, which varies in some detail according to the type of surgery and the patient's condition. The research showed that nurse cares more about the biological needs of the patients, rather than their psychosocial needs. Patients lack psychological support and motivation in aftercare. Patients undergoing bariatric treatment need to prepare for surgery (weight loss) and acquire post operation eating habits. Their other needs are psychological support and motivation conveyed by nurses. Conclusion: As the number of people suffering from overweight and obesity at present is constantly growing, obesity treatment becomes a necessity. Currently, bariatric surgery is widely used for patients suffering from obesity of the II. and higher degree, so it is advisable to know the needs, knowledge, practices in patient care before and after such an operation and, ultimately, which competences do nurses have during them.

Heart rhythm disorders alias arrhythmias rank among the most frequent heart diseases. They result from a disorder of generation or conduction of electric impulses at the heart. There are often arrhythmias of which one is not conscious and which may be detected in long-term ECG monitoring. Patients{\crq} problems mostly arise from rhythm disorders that are paroxysmal or permanent. These may endanger the patient{\crq}s life. Subjective troubles reported by patients include uncomfortable heart palpitation, fatigue, breathlessness, distress, shorter breath, dizziness or even unconsciousness; sometimes patients may feel unpleasant chest pain. These subjective feelings are very uncomfortable for a person suffering from heart arrhythmia and can make it impossible for him/her to manage routine daily activities. The task of a nurse is to help a patient overcome this difficult period and instruct him/her of a healthy lifestyle as a prevention of heart diseases. In this respect, cooperation between the nurses in hospitals and the nurses in cardiologic out-patient departments is important. Four hypotheses were raised. The first hypothesis was to confirm that the care of patients with heart arrhythmia after their discharge to home-care is sufficient in respect of their needs. This hypothesis was confirmed. The second hypothesis was to confirm that the patients are sufficiently instructed on prevention of recurrence of heart arrhythmias. This hypothesis was not confirmed. The third hypothesis was to confirm that patients know the impacts of heart arrhythmias on their overall health state, and was not confirmed. The fourth hypothesis was to confirm that patients are aware of other options of the care after discharge from hospital. This hypothesis was not confirmed. In the practical part of the thesis I used a quantitative research. The research was conducted in hospitals in České Budějovice, Jihlava, Plzeň and Prague, in the form of anonymous questionnaires distributed to patients in cardiologic out-patient departments. The results have been processed in charts and tables in the SPSS programme. The objectives were fulfilled. The appendix to the thesis contains a brief proposal suggesting on what the nursing care should be focused after a patient{\crq}s discharge from hospital. The results will be offered to deputy managers for the nursing care and to nurses in cardiologic out-patient departments.

Syftet med denna studie är att undersöka eftervård för klienter som vårdats under Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Detta genom att undersöka avgörande faktorer för utfall av eftervård för klienterna. Vidare ämnar studien att undersöka klienternas motivation till eftervård från socialarbetares perspektiv. Studien syftar till att belysa en verklig bild av eftervården och eventuella utmaningar gällande eftervården för dessa klienter. För att undersöka detta utgår studien från följande frågeställningar:-Vilka faktorer avgör vilken eftervårdsinsats klienter som vårdats med stöd av LVM får? -Hur upplever och förstår socialarbetare sina klienters motivation till eftervård?För att besvara dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer som metod för att samla information från åtta informanter. Fem arbetar på socialtjänsten i olika kommuner och tre arbetar på institutioner styrda av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Resultatet av studien visar att alternativen för eftervård är begränsade. När olika alternativ är tillgängliga påverkar andra faktorer eftervården, såsom kommunernas budget, klienters komplexa problematik och klienters förmåga att tillgodose sig behandling. Informanterna anger även att vissa klienter likställer tvångsvården med att sitta i fängelse, vilket innebär en utmaning i motivationsarbetet som socialarbetarna utför. Vidare visar resultatet på att motivationen är låg för klienter som återkommer inom tvångsvård. Klienternas motivation till eftervård tenderar att gå igenom olika faser under tiden på institutionen vilket skapar utmaningar för socialarbetarna. Studien visar även på att ett samarbete mellan socialtjänsten och SiS är grundläggande för positiva utfall för klienterna. / The aim of this study is to examine aftercare for clients who have been in compulsory treatment under the Substance Abusers (Special Provisions) Act 1988. This is done by examining determining factors for what kind of aftercare the clients receive. Furthermore the study aims to find out clients motivation to aftercare from the perspective of social workers. The study aims to highlight the reality of aftercare and the challenges of providing care to clients post-compulsory treatment. To examine this, the study is based on the following questions:-What factors impact clients post-compulsory treatment paths?-How do social workers experience and understand their clients’ motivation for care post-compulsory treatment?To answer these questions, the used method was semi-structured interviews to gather data from five informants working at social services in different municipalities, and three informants working at institutions run by the National Board of Institutional Care. The result of this study show that the options for care post-compulsory treatment are limited. When options are available other factors impact the aftercare, such as organisational budgets, the clients’ other complex life situations apart from yet related to the addiction and the clients’ ability to embrace the treatment. The respondents also state that for some clients, compulsory treatment is like being in jail, which means engaging in motivating clients can be very challenging. Furthermore, motivation for change is low for clients who re-entry compulsory treatment. The clients’ motivation for aftercare tends to go through different phases during the time they are under care at the institutions which provide challenges for the professionals working with them. The study also found that cooperation between the relevant organisations is essential for good outcomes for clients.

Studiens syfte var att undersöka hur unga vuxna (18–35 år) som tidigare har varit placerade inom familjehem, stödboende eller HVB, har erfarit sin övergång mot vuxenlivet, när placeringen upphört. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer utfördes. Tidigare forskning inom området har använts som kunskapsgrund för att stärka studiens tillförlitlighet. Denna studie tyder på liknande resultat som forskningen, att tidigare placerade unga saknade delvis stöd och delaktighet i sin utslussningsprocess och i övergången mot vuxenlivet. Empowerment och KASAM ligger som teoretisk grund i studien.En tematisk analys ledde fram till två centrala teman: Vikten av sociala hållbara relationer och, känsla av maktlöshet och brist på stöd. Hållbara sociala relationer var av vikt utifrån teorierna då kontinuitet och trygga relationer kunde stärka ungdomarnas egenmakt och förmåga att ta egna beslut samt göra övergången begriplig, hanterbar och meningsfull. Brister som identifierades var att en del av ungdomarna uppgav att de blev helt ”släppta” när de lämnade sin placering och inte fick något stöd efter det att de fyllt 18 år, vilket gjorde dem sårbara. Slutsatsen visar att det krävs en förändring i form av skärpta riktlinjer kring eftervården och uppföljningsansvar efter ungdomar har avslutat sin placering. / The purpose of the study was to investigate how young adults (18–35 years) that hadpreviously been placed in foster care, supported housing or HVB, have experienced their transition towards adulthood, when the placement has ended. The study is qualitative and six semi-structured interviews were conducted. Previous research has been used to strengthen the study and indicates that previously placed youths lacked support and participation in their aftercare and transition towards adulthood. Empowerment and KASAM form the theoretical basis of the study. A Thematic Analysis led the study to identify two themes: The importance of sustainable social relationships and, Feeling of powerlessness and deficiencies in support. Sustainable social relationships were important as continuity and secure relationships could strengthen young people's empowerment, ability to make their own decisions and make the transition understandable, manageable, and meaningful. Deficienciesthat were identified were that some of the informants were "let go" when they left their placement and did not receive any support after they turned 18, which made them vulnerable. Furthermore, the results indicate that a change is required in the form of stricter guidelines regarding aftercare and follow-up responsibility.