Syftet med studien är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företagens aktielikviditet och deras utdelningspolicy samt hur detta eventuella samband förefaller. Det undersöks utifrån forskningsfrågan “Hur påverkar aktielikviditet den eventuella utdelningen hos svenska aktiebolag?”. Aktielikviditet är ett begrepp som beskriver hur likvid en aktie är, det vill säga hur ofta den säljs och köps på börsen (Banerjee et al. 2007). En aktie med hög aktielikviditet är därför lättare att sälja än en aktie med låg aktielikviditet (ibid). Inom tidigare forskning har aktielikviditet undersökts och huruvida detta påverkar företags utdelningspolicy på den amerikanska respektive kinesiska marknaden och påvisat att det finns ett samband mellan dessa (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017). Deras samband var däremot tvärtemot varandra (ibid), varför det är intressant att undersöka hur sambandet förefaller på den svenska marknaden.   Hur likvid en aktie är påverkar aktieägarnas likviditetsbehov, då de lättare kan sälja en aktie med hög aktielikviditet och på så sätt skapa sig en “hemmagjord” utdelning (Banerjee et al. 2007). Tvärtom har en aktieägare som innehar mindre likvida aktier svårare att sälja dessa och är därmed i större behov av en generös utdelningspolicy för att tillfredsställa sitt likviditetsbehov (ibid). En generös utdelningspolicy är konsekvent med teorin Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), vilken är central i denna studie. Teorin handlar om att företag kontinuerligt ska sträva efter att maximera värdet för aktieägarna (ibid).    Forskningsfrågan har undersökts utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdata i en multipel regressionsanalys. Inför undersökningen konstruerades antagandet att börsnoterade aktiebolag på den svenska marknaden är mer benägna att betala utdelning när de har låg aktielikviditet jämfört med hög aktielikviditet. Antagandet utformades med utgångspunkt i tidigare forskning. Studiens empiri kunde bekräfta detta antagande, även om sambandet var svagt. Det samband som återfanns kunde kopplas samman med relevanta teorier som signaleringshypotesen och Shareholder Value Maximization och därigenom visa att aktielikviditet har en betydelse för aktieägare och företags utdelningspolicys. / This paper aims to investigate whether there is a relationship between stock liquidity and companies’ dividend policy and if there is, how this relationship appears. Stock liquidity shows how liquid a stock is which means how often it is traded on the Stock market (Banerjee et al. 2007). A stock with high liquidity is easier to sell than a stock with low liquidity because the more liquid a stock is, the higher the demand (ibid). Previous research on the American and Chinese markets has found a connection between stock liquidity and dividend policies (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017), though this connection has appeared differently in each research project. This makes the subject interesting to investigate further and on other markets such as the Swedish market.   Stock liquidity has an impact on stockholders’ liquidity needs because owners of more liquid shares can sell their shares to create “homemade” dividends (Banerjee et al. 2007). Therefore, shareholders of less liquid stocks must rely heavily on dividends to satisfy their liquidity needs and has a larger interest in a generous dividend policy (ibid). A generous dividend policy is consistent with the theory Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), which is a central part of this paper. The theory expresses that a company's main goal should always imply maximizing the value for their shareholders (ibid).   To answer this essay´s research question “How does stock liquidity impact the eventual dividend within companies listed on the Swedish stock market?”, this paper uses a quantitative approach with cross-sectional data in a multiple regression analysis. An assumption on the outcome of the analysis was deduced from earlier research. The assumption was that Swedish companies with low stock liquidity would be less inclined to initiate dividends than companies with high stock liquidity. This paper could confirm the assumption earlier described, but the conjunction was rather weak. The relationship found between stock liquidity and dividend policy could relate to theories such as Shareholder Value Maximization and the Signalling hypothesis. Therefore, this paper could confirm that stock liquidity has an impact on stockholders and companies´ dividend policies.

This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

Bakgrund: Det har tidigare konstaterats att det existerar ett samband mellan aktiers likviditet och dess avkastning. Bevis för detta har främst gått att finna på utländska aktiemarknader. På den svenska aktiemarknaden har tidigare utförda studier konstaterat att detta samband inte existerar. Vi vill därför göra en studie på den svenska aktiemarknaden, vilken delvis innefattar en ny tidsperiod för att se om någon likviditetspremie existerar. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att undersöka om det är möjligt att uppnå en högre avkastning genom att investera i en portfölj med relativt sett illikvida aktier jämfört med en portfölj bestående av likvida aktier på Stockholmsbörsen samt undersöka om faktorerna likviditet, betavärde samt företagsstorlek signifikant påverkar portföljernas eventuella överavkastning jämfört mot ett lämpligt index. Metod: Vi har skapat tre olika portföljer, med tio aktier i varje vilka representerar de minst, mitterst och mest likvida aktierna enligt vårt valda likviditetsmått, aktieomsättningshastighet. Likviditetsmåttet laggar en månad för att kunna användas som investeringsstrategi. Vi har studerat portföljernas värdeutveckling under perioden september 2003 till december 2011 för att se om portföljernas olika likviditet påverkar avkastningen. Genom regressionsanalyser där aktieomsättningshastighet, betavärde samt storleken använts som oberoende variabler har vi försökt förklara portföljernas överavkastning mot AFGX. Resultat: Vi har kommit fram till att det inte existerar någon likviditetspremie på Stockholmsbörsen under vår valda undersökningsperiod. Det samma gäller under uppåt- respektive nedåtgående marknadstrend. Det enda fallet där en mer illikvid portfölj presterar bäst är under januari månad. / Background: Earlier studies have concluded that there is a connection between a stock’s liquidity and its yield. Proof of this connection has mainly been found on foreign stock exchanges. On the Swedish stock market, earlier studies have concluded that this connection may not exist. The authors therefore intend to do a liquidity study on the Swedish stock market on a partly new time period to see whether this liquidity premium exists or not. Aim: The aim with this study is to investigate if there is a possibility to achieve a higher yield by investing in a portfolio consisting of relatively illiquid stocks contrary a portfolio with highly liquid stocks. We also want to investigate if the factors: liquidity, beta value and company size have a significant impact on the portfolios possible excess return in relation to an appropriate index. Completion: In this study, the authors have constructed three different portfolios consisting of ten stocks, each which represent the least, middle, and highest liquid stocks according to our liquidity measure. This measure has a one-month lag to make it possible to use as an active investment strategy. The authors have studied the portfolios growth during the period September 2003 to December 2011 to investigate if the difference in liquidity has any impact on the return. Through regression analysis, where stock turnover ratio, beta value and company size has been used as independent variables, the study tries to explain the portfolios excess return over the AFGX index. Results: The study concludes that there is no significant liquidity premium during our chosen time period. The same conclusion is drawn on the sub-periods with both an up going and down going market trend. The only period during which an illiquid portfolio outperforms a liquid portfolio is during the month of January.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

Abstract Title: Direct and indirect effect of notes – for actors in a stock market Background: Notes make up a significant part of the company´s annual report, but does this information have any major impact? On one side, notes should lead to less information asymmetry, which positively affects the stock market and financial analysts forecasting precision as well as this relationship depends on different contexts. The question is also asked if all information presented in the notes is too extensive, which creates information overload for financial analysts. Purpose: The purpose is to explain the effects of more information in accounting notes for actors in equity markets in different contexts that have the same accounting standard. Method: The study applies a cross-sectional design together with a deductive approach to investigate whether the amount of note information has a relationship with financial analysts forecasting precision, stock volatility and stock liquidity. For these relationships, moderating effects will also be tested. The hypotheses arose through theories of asymmetric information, effective market hypothesis, cognitive load theory and system-orientated theories. Conclusion: The study rejects the relationship between note information and errors in financial analyst forecast, stock volatility as well as stock liquidity. However, the results show a significant positive relationship between note information and error in forecasting precision. Financial analyst forecasting precision show that the relationship is affected by three different contexts. Despite the relationship between note information and stock liquidity were rejected when tested on the overall sample is the relationship affected by two different contexts. / Sammanfattning Titel: Direkta och indirekta effekter av noter - För aktörer på en aktiemarknad Bakgrund: Noter utgör en väsentlig del av företags årsredovisning men har den informationen någon större påverkan? På ena sidan bör noter leda till mindre informationsasymmetri, vilket påverkar aktiemarknaden och finansiella analytikers prognosprecision positivt samt att detta samband även beror på olika kontexter. Frågan ställs även ifall informationen som presenteras i notavsnittet är för omfattande, vilket skapar informationsöverbelastning för finansiella analytiker. Syfte: Syftet är att förklara effekten av ökad delgivande av information i redovisningsnoter på aktörer på aktiemarknaden i olika kontexter som tillämpar samma redovisningsstandard. Metod: Studien tillämpar en tvärrsnittsdesign tillsammans med en deduktiv ansats för att undersöka ifall mängden notinformation har något samband med finansiella analytikers prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet För dessa samband testas även modererande effekter. Hypoteserna uppstod genom teorierna asymmetrisk information, effektiva marknadshypotesen, kognitiv belastningsteori och systemorienterade teorier. Slutsats: Studien förkastar sambandet mellan notinformation och fel i prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet. Däremot visar resultatet ett positivt signifikant samband mellan notinformation och fel i prognosprecision. Finansiella analytikers prognosprecision uppvisar även att sambandet påverkas av tre olika kontexter. Trots att sambandet mellan notinformation och aktielikviditet förkastas när den testas på en övergripande nivå, påverkas sambandet av två olika kontexter.