<p>Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.</p><p>Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.</p><p>Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.</p>

<p>Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde.</p><p>Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.</p>

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen. Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag. Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

Background: We know too little about the structure of CEO remuneration and therefore need to conduct more studies and develop new models to create better optimized CEO compensation packages so that companies can perform better. This study therefore focuses more on what the CEO compensation structure looks like and what explains it rather than on the amounts which the CEO receives. Since the amounts depend on the composition of CEOs' cash and equity-based compensation. To manage endogenous bonuses in the CEO remuneration structure, a new model consisting of two dependent variables dealing only with cash and stock-based CEO remuneration. In this way, more variables could be studies and compared in a new way by both sides of the CEO remuneration structure. Purpose: The purpose of the study is to investigate variables that affect CEO compensation structure by using a new model. Method: Using a deductive cross-sectional method, the study starts from theory to reach revised theory by means of hypotheses. The dataset came from the sample of 70 Swedish listed companies’ annual reports (2019-01-01-2019-12-31) based on five of Nasdaq's index listings. The sample consisted of firms who had both cash and stock-based compensation. Using multiple linear regression, both models of the model could examine variables and show results. Conclusion: The result showed that five variables had statistically significant relationships in both multiple regressions of the model and all seven independent variables including the control variable. In addition, the examined variables showed statistically significant correlation with at least one other variable. The model may help to examine more variables with statistically significant correlations as a result. It is already clear that Swedish boards and remuneration committees need to do more to better link the CEO remuneration structure to company performance. Instead, ROE showed a strong correlation with sector, indicating that firm performance has more in common with sectors than with CEO compensation structure. / Bakgrund: Vi vet för lite om vd:ns ersättningsstruktur och behöver därför utföra fler studier och ta fram nya modeller för att skapa bättre optimerade vd-ersättningsdesigner så att företag kan prestera bättre. Den här studien fokuserar därför mer på hur vd-ersättningsstrukturen ser ut och vad som förklarar den än beloppen vd:ar erhåller, eftersom beloppen antas bero på vd:ns komposition av kontant och aktiebaserad ersättning. För att hantera endogen bonus i vd-ersättningsstrukturen togs en ny modell fram bestående av två beroende variabler som enbart behandlade kontantbaserad och aktierelaterad vd-ersättning. På så vis kunde variabler undersökas på ett nytt sätt och samtidigt jämföras gentemot motsatt vd-ersättningsstruktur. Syfte: Studiens syfte är att undersöka variabler som påverkar vd-ersättningsstruktur genom att använda en ny modell. Metod: Med en deduktiv tvärsnittsmetod utgår studien ifrån teori för att med hjälp av hypotestester uppnå reviderad teori. Datainsamlingen gjordes genom årsredovisningar (2019-01-01-2019-12-31) utifrån fem av Nasdaqs listor över index. Urvalet bestod av 70 bolag som alla hade både kontant och aktierelaterad vd-ersättning. Med hjälp av multipel linjär regression kunde studiens modell undersöka variabler och visa resultat. Resultat/Slutsatser: Fem variabler visade statistiskt signifikant samband i multipla regressioner. Därutöver identifierades elva starka statistiskt signifikanta korrelationssamband. Resultateten indikerar att en internrekryterad vd erhåller lägre lön än en externt rekryterad på grund av ett sämre förhandlingsläge. Vd:n med utländsk bakgrund erhåller mer aktierelaterad ersättning än en svensk vd till följd av den utländske vd:ns tradition och kultur gällande aktierelaterad ersättning. Vd:ns lön ser olika ut beroende på vilken sektor vd:n är verksam inom, vilket förklarat av företagens olika tillgång på kapital. ROE som mått på företagets prestation undersöktes och visade inget samband med vd-ersättningsstrukturen vilket belyser att svenska bolagsstyrelser och ersättningsutskott behöver anpassa vd-ersättningsstrukturen till att ligga mer i linje med företagets prestation. I stället visade ROE en stark korrelation med sektor vilket indikerar att företagets prestation har mer gemensamt med sektorer än med vd-ersättningsstrukturen. / En ny modell togs fram med två beroende variabler, kontantbaserad vd-ersättning och aktierelaterad vd-ersättning (utan hänsyn till endogen bonus). Oberoende variabler från tidigare studier användes för att testas mot de beroende variablerna i två multipla linjära regressioner. Datamaterialet hämtades in med tvärsnittsdesign från 70 svenska börsbolags årsredovisningar år 2019. Metoden var deduktiv och utgick ifrån tidigare studier om vd-ersättningsstruktur för att genom hypotesprövning identifiera nya signifikanta samband för variabler som påverkar vd-ersättningens struktur. De signifikanta sambanden identifierades för de båda beroende variablerna i relation till de oberoende variablerna: bolagsstyrelsestorlek, sektor, vd internrekryterad, vd nation och kontrollvariabeln företagsstorlek. De tre förstnämnda variablerna visade statistiskt signifikant samband med kontantbaserad vd-ersättning och variabeln vd:ns nationalitet visade statistiskt signifikant samband med aktierelaterad vd-ersättning. Kontrollvariabeln företagsstorlek visade signifikant samband med båda de beroende variablerna. Modellen visade samtidigt bristande samband mellan de båda beroende variablerna och ROE, vilket indikerar att vd-ersättningsstrukturen behöver bindas bättre till företagets prestation.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS.