1 |
Aktierelaterade ersättningar : Har företagen blivit mer transparenta avseende upplysningskraven som anges i IFRS 2?Janet, Ayia, Mirow, Michaela January 2015 (has links)
Frågan om att redovisa aktierelaterade ersättningar som en kostnad har varit mycket omdebatterad, speciellt redovisning av personaloptioner, som är en av det mest diskutabla redovisningsfrågorna i vår nutidshistoria. Från och med 1 januari, år 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det har även blivit allt vanligare att börsbolagen byter från optionsprogram till aktieprogram, visade en undersökning från revisions- och en konsultbolaget KPMG under år 2010. Vidare utförde NASDAX OMX Stockholm 2011 en granskning där de såg tendenser till att den finansiella informationen och efterlevnaden av IFRS hade förbättrats de senaste åren. Studiens syfte är att undersöka hur de börsnoterade företagen på den svenska marknaden upplyst om aktierelaterad ersättning år 2014 och om de blivit mer transparenta sedan år 2007. Ett ytterligare syfte är att ta reda på hur företagens användning av incitamentsprogram har förändrats. För att besvara vår problemformulering, det vill säga om de börsnoterade företagen i Sverige har blivit mer transparenta sedan år 2007 och följer upplysningskraven som anges i IFRS 2, granskade vi de 73 företagens årsredovisningar som var noterade på Large Cap år 2014, samt samma 73 företag år 2007, det vill säga totalt 146 årsredovisningar. Resultatet visade att användningen av optionsprogrammen har minskat från år 2007 till år 2014, vi såg även en markant ökning av användandet av aktieprogram till år 2014. Skillnaderna på vilket av åren som företagen var mer transparent skiljde sig åt beroende på vilket av upplysningskraven vi undersökte, men totalt sett kunde vi se att företagen år 2014 har blivit en aning mer transparent sedan år 2007. Något som skulle vara intressant att bygga vidare denna studie på är att undersöka hur det ser ut i ett annat land avseende transparens och upplysningskrav, och jämföra med Sverige. Då Sverige i genomsnitt är mer transparenta än andra länder kunde det vara spännande att se en jämförelse med ett annat land som anses vara transparent.
|
2 |
Incitamentsprogram : En studie av trender och aktieägares önskemål / Incentive programmes : A study of trends and shareholders desireBorén, Niclas, Nordström, Kristoffer January 2008 (has links)
Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats. Utifrån den explorativa förundersökningen, den teoretiska referensramen ochempirin har en analys gjorts. De viktigaste slutsatserna är följande:Trenden angående vilka sorters program som används idag är klar; allt fler optionsbaseradeincitamentsprogram får lämna plats till förmån för aktierelaterade incitamentsprogram.Storägare vill se en fortsatt trend i användandet av incitamentsprogram, medan småägare villse en större återhållsamhet. De viktigaste önskemålen är att programmen skall leda tilllångsiktigt aktieägande, kräva en egeninvestering, medföra en risk samt varaprestationsbaserade. Storägarna lyfter inte fram ett specifikt program som de önskar atttrenden går mot medan Aktiespararna gärna ser att fler börjar använda aktiesparprogrammet.En annan trend som ägarna vill se är att styrelseledamöterna äger aktier. För att åstadkommadetta ser vissa ägare att syntetiska aktier är ett bra alternativ medan andra föredrar ”riktigaaktier”. Ägarna ser gärna att anställda och styrelsen äger aktier då det skapar kongruensmellan deras och aktieägarnas mål. / Uppsatsnivå: D
|
3 |
Incitamentsprogram : till gagn för ägarna? / Incentive programs : to the owners advantage?Gustafsson, Nina, Svensson Emanuelsson, Sara January 2008 (has links)
Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D
|
4 |
IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar : Hur har svenska börsnoterade företag påverkats av standarden?Hedlund, Malin, Grönlund, Ann-Catrin January 2008 (has links)
<p>Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år.</p><p>För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder.</p><p>Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.</p>
|
5 |
IFRS 2- Aktierelaterade ersättningar : Vilka effekter har standarden fått på svenska börsnoterade företags resultat?Navaei, Sara Erfan, Löfholm, Emelie January 2009 (has links)
<p>Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.</p><p>Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.</p><p>Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats.</p><p>Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring.</p><p>Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.</p>
|
6 |
IFRS 2 : Effekten på optionsprogram i svenska bolagAbeditary, Monica, Pamukci, Sara January 2008 (has links)
Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB). Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare. Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men som valt att slopa dessa. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2 och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen. Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2 medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.
|
7 |
IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar : Hur har svenska börsnoterade företag påverkats av standarden?Hedlund, Malin, Grönlund, Ann-Catrin January 2008 (has links)
Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet. Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder. Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.
|
8 |
IFRS 2- Aktierelaterade ersättningar : Vilka effekter har standarden fått på svenska börsnoterade företags resultat?Navaei, Sara Erfan, Löfholm, Emelie January 2009 (has links)
Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda. Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar. Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats. Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring. Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.
|
9 |
IFRS 2 : Effekten på optionsprogram i svenska bolagAbeditary, Monica, Pamukci, Sara January 2008 (has links)
<p>Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar</p><p>enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).</p><p>Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten</p><p>av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden</p><p>som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram</p><p>vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.</p><p>Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på</p><p>grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram</p><p>och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av</p><p>kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara</p><p>hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags</p><p>val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att</p><p>uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en</p><p>webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram</p><p>och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men</p><p>som valt att slopa dessa.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2</p><p>och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram</p><p>kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna</p><p>som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis</p><p>Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett</p><p>till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de</p><p>mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen.</p><p>Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på</p><p>grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2</p><p>medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger</p><p>kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av</p><p>andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att</p><p>göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram</p><p>inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en</p><p>högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice</p><p>versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.</p>
|
10 |
Redovisning av personaloptioner enligt IFRS 2 : En studie i värderingsmodellerna och dess indataLindkvist, Robin January 2007 (has links)
<p>Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black & Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad.</p> / <p>19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black & Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.</p>
|
Page generated in 0.0833 seconds