Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a terminal neurodegenerative disease that affects motor neurons causing progressive muscle weakness and respiratory failure. In 2011, the presence of a hexanucleotide repeat expansion within chromosome 9 open reading frame 72(C9ORF72) was identified in ALS patient samples, becoming the major known genetic cause for ALS and frontotemporal dementia (FTD). Carriers of this mutation present reduced levels of C9ORF72 mRNA, RNA foci produced by the aggregating expansion and toxic dipeptides generated through repeat-associated non-ATG translation. These findings have led to multiple hypotheses on the pathogenesis of C9ORF72: 1) Haploinsufficiency, 2) RNA gain-of-function, 3) RAN Translation, and 4) Disrupted nucleocytoplasmic trafficking. Due to lack of treatments for this disease, we have pursued an AAV-RNAi dependent gene therapy approach, using an artificial microRNA (amiR) packaged in a recombinant adeno-associated virus (rAAV). After validating our in vitro results, we advanced to in vivo experiments using transgenic mice that recapitulate the major histopathological features seen in human ALS/FTD patients. Adult and neonate mice were injected through clinically relevant routes and our results indicate that AAV9-mediated amiR silencing not only reduced mRNA and protein levels of C9ORF72 but also the expansion derived toxic GP dipeptides. Although our amiR is not targeting the expansion itself but exon 3, we illustrate here that the evident dipeptide decrease is achievable due to the presence of aberrant transcripts in the cytoplasm containing miss-spliced Intron-HRE-C9ORF72 species. These encouraging results have led to the continued testing of this treatment as a therapeutic option for C9ORF72 - ALS patients.

No description available.

Cognitive impairment in amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is characterized by deficits on tests of executive functions however the contribution of processing speed is unknown. By contrast, multiple sclerosis (MS) is a disorder in which slowed processing speed is regarded as the core deficit, however, methodology is often confounded by tasks which depend on motor speed. MRI studies have revealed multi-system cerebral involvement in ALS, with evidence of reduced white matter volume and integrity in predominantly frontotemporal regions. The current study had two aims. Firstly, to investigate whether cognitive impairments in ALS and MS are due to executive dysfunction or slowed processing speed, independent of motor dysfunction. Secondly, to investigate the relationship between specific cognitive impairments and the integrity of distinct white matter tracts in ALS. Twenty-nine ALS patients, twenty-five MS patients, and matched healthy control groups were administered a dual task paradigm and processing speed tasks in which stimulus presentation times were manipulated. In addition background measures of executive functioning, working memory, verbal memory, and language were administered. White matter integrity was investigated using region-of-interest (ROI) and tract based spatial statistics (TBSS) analyses of diffusion MRI data. ALS patients did not show impairments in tests of processing speed, but deficits were revealed in the dual task, as well as background tests of executive functioning, working memory, and verbal memory. MS patients also exhibited deficits in the dual task as well as background tests of executive functioning, working memory, and verbal memory. However, in contrast to ALS patients, a processing speed deficit was also observed in MS. ROI analyses revealed significant differences in fractional anisotropy (FA) and mean diffusivity (<D>) between ALS patients and healthy controls. Reduced integrity was observed in the corticospinal tracts and prefrontal and temporal white matter tracts including uncinate fasciculus, inferior longitudinal fasciculus, and regions of the cingulum. Significant differences also emerged in the white matter underlying the superior, medial and inferior frontal gyri, and the temporal gyri. Similar group differences were found in the TBSS analyses; ALS patients displayed prominent changes in the corticospinal tract and corpus callosum as well as extensive changes in prefrontal and temporal tracts and association fibres. Correlations between task performance and ROI parameters revealed that dual task performance was associated with FA in the middle frontal gyrus white matter while letter fluency indices correlated with FA in the corpus callosum and corticospinal tracts. Furthermore, verbal memory performance correlated with FA in the inferior longitudinal fasciculus and working memory performance correlated with <D> in uncinate fasciculus and hippocampal portion of the cingulum. Correlations with TBSS revealed significant associations between letter fluency indices and FA in the corticospinal tracts and anterior corpus callosum. The current study demonstrates that cognitive impairment in ALS is not due to slowed processing speed. Moreover dual task deficits are related to distinct prefrontal tract involvement in ALS, whilst fluency deficits may reflect decreasing callosal integrity. Deficits in working memory and verbal memory are related to white matter changes in fibre bundles connecting prefrontal, temporal, and limbic structures.

Amyotrophic Lateral Sclerosis is the most common type of motor neuron disease, characterized by progressive degeneration of the upper and lower motor neurons. Sufferers present with symptoms of muscle weakness and this quickly develops on to paralysis and finally death due to respiratory failure within 5 years of disease onset. Although the majority of cases are sporadic, about 10% are familial and it is hoped that through the investigation of these few cases a greater understanding of the disease process, the reasons for its delayed onset and vulnerability of motor neurons will be achieved. Recently a novel mutation linked to ALS was discovered in an evolutionary conserved protein named Vesicle associated membrane protein (VAMP) associated protein B (VAPB). VAPB is an integral type II membrane protein localised at the Endoplasmic Reticulum and thought to have a role in protein transport. The orthologue in Drosophila has been shown to be involved in the homeostatic regulation of bouton formation at the Neuromuscular Junction through an association with the microtubule network. To elucidate the mechanism through which this protein causes ALS, Pennetta et al have created a Drosophila model of the disease by expressing the mutated orthologue in the fly. To complement this model, I have undertaken a number of biochemical experiments to look for potential interactors of the VAP proteins. The yeast two hybrid system utilises the yeast GAL4 transcriptional activator to indicate a protein interaction within a yeast cell and can be used to test a cDNA library for interactors. Through this technique a number of interesting binding partners have been found that may play crucial roles in the progression of the disease.

ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet. Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig och progressiv sjukdom med en  överlevnadstid på endast tre år. Den snabba progressen av förlorad muskelfunktion ger  funktionsnedsättande och allvarliga symptom. Detta samtidigt som den kognitiva förmågan är helt bibehållen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Litteraturöversikt där sökningar skedde på PubMed, PsycInfo samt Cinahl Complete.  Granskning och analys med hjälp av mall från Röda korset samt Fribergs modell.  Resultat: Nio kvalitativa artiklar inkluderades. Fyra huvudkategorier återfanns, nämligen Rädsla, Förluster, Betydelsen av socialt stöd samt Vikten av att finna mening och hopp. Rädsla upplevdes inför framtiden och döden. Att insjukna i ALS innebar förlust av fysisk funktion såsom relationer och integritet. Socialt stöd var av stor betydelse, liksom att finna mening och hopp. Slutsats: Rädsla inför en oviss framtid  och tankar kring döden var vanligt förekommande hos personer med ALS. Det är av stor vikt att  vårdpersonal är medvetna om de erfarenheter personer med ALS upplever.

Amyotrofisk lateralskleros är en mycket allvarlig kronisk sjukdom där det inte finns något botemedel och den genomsnittliga överlevnadstiden endast är tre år. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. En litteratursökning genomfördes och en narrativ berättelse valdes till analys. Arbetet utgick ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i de fem kategorierna; att försöka hantera ovisshet, att känna förlust av kroppsliga förmågor, att sträva efter att bevara relationer, att hjälp från andra och hjälpmedel ger en känsla av trygghet och att leva i nuet men tvingas tänka på döden. Resultatet visade att den sjuke inte upplevde sig räcka till och kände skuld och skam inför den börda dennes närstående fick bära. Den sjuke kände i allmänhet mycket oro över sin familjesituation och dess ändrade roller till följd av sjukdomen. Därför är det av stor vikt att hitta sätt att hjälpa familjer där någon är drabbad av sjukdom, och inte bara fokusera på den som är sjuk. Denna studie kan hjälpa sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att utgöra ett viktigt stöd för personer med Amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som ökar och varje år insjuknar 220-250 personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att nervceller dör vilket vanligtvis leder till försvagningar i flera kroppsfunktioner. Det finns idag inget botemedel mot ALS. Det är därför viktigt att fastställa diagnosen ALS i ett tidigt skede för att hinna bromsa sjukdomen som har en överlevnadsprognos på endast 3-5 år. Kunskapen om hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha fått sjukdomen är idag relativt begränsad och det är därmed betydande att belysa detta område. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos personer med sjukdomen ALS. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från fem självbiografier som genomgått en kvalitetsgranskning. En manifest innehållsanalys genomfördes på insamlad data. Resultat: Upplevelsen av livskvalitet skiljde sig åt hos personer med ALS och både välbefinnande och lidande var känslor som uppmärksammades. För en del personer blev sjukdomen en väckarklocka där livet blev allt mer värdefullt, medan en del upplevde sjukdomen som ett olycksöde där livskvalitén försvann. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och de är: Välbefinnande trots sjukdom, faktorer som stärker livskvalitén och negativa aspekter av sjukdomen. Slutsats: Studien visar att upplevelsen av livskvalitet är komplex och att det hade en betydelse i hur personer med ALS lät sjukdomen styra deras liv. Studiens resultat kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om hur livskvalitén hos personer med ALS kan stärkas samt att öppenhet och följsamhet är betydelsefulla egenskaper i omvårdnaden.