Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som leder till total förlamning av kroppens viljestyrda muskulatur och döden inom några få år medan medvetandet behålls opåverkat under hela sjukdomsförloppet. Det bidrar till ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande hos patienten. För att kunna erbjuda rätt stöd till patienten bör sjuksköterskan ha en ökad kunskap och förståelse kring hur patienter med ALS upplever livet med sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats utifrån självbiografier som belyser personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Vid analys av självbiografierna användes en innebördsanalys. Resultat: Efter analys framträdde fem teman som belyser hur individer kan uppleva sitt liv med ALS. Det framkom i resultatet att trots förluster, sorg, ovisshet och lidande så kunde informanterna ändå acceptera, hantera och finna mening i sin sjukdom. Slutsats: Att drabbas av ALS medför ett existentiellt lidande hos patienten. Det är viktigt som sjuksköterska att ge rätt stöd och individanpassad information för att kunna ge vägledning genom hela sjukdomsförloppet vilket skapar möjligheter att främja begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och välbefinnande hos patienten. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a motor neuron disease that leads to total paralysis of the body's involuntary muscles and death within a few years, while consciousness is retained unaffected throughout the course of the disease. The disease contributes to physical, psychological and existential suffering. In order to offer the right support to the patient, the nurse should have a greater knowledge and understanding of how patients with ALS experience life with their disease. Purpose: To describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative approach based on autobiographies that illuminate people's experience of living with ALS. To analyze the autobiographies the authors in the foregoing study used a significance analysis. Results: Five themes appeared after analyses which illustrate how individuals can experience life with ALS. It emerged in the results that despite the losses, sadness, uncertainty and suffering the informants could still accept, manage and find meaning in their illness. Conclusion: To suffer from ALS causes an existential suffering. It is important as a nurse to provide the right support and personalized information to provide guidance throughout the course of the disease, creating opportunities to promote manageability, meaningfulness and well-being for the patient

Bakgrund: Motorneuronsjukdom (MND) är en sjukdomsgrupp där amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den vanligaste sorten. MND/ALS har ett hastigt förlopp där muskler förtvinar och försvagas tillsammans med ett opåverkat sinne. Detta leder till behov av komplexa omvårdnadsinsatser som innefattar ett multidisciplinärt vårdteam samt palliativ vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en motorneuronsjukdom såsom amyotrofisk lateralskleos. Metod: En litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar vilket analyserades med Fribergs femstegs- modell. Resultat: Resultatet består av två teman och fem subteman. Resultatet visar upplevelser om begränsningar i vardagen, en förändrad självbild, stöd i mänskliga relationer, existentiellt hot och att vilja leva i nuet. Slutsats: Att leva med MND/ ALS medför förutom fysiska förändringar även förändringar i hur livet värderas, synen på sociala relationer och hur utförandet av vardagliga aktiviteter sker. Dessa förändringar som personerna går igenom måste förstås för att kunna ge individuella omvårdnadsbehov. Att vara aktiv och leva i nuet kan skapa mening för MND/ALS drabbade. Sjuksköterskan bör därför skapa möjligheter till positiva känslor och ett aktivt liv för dessa personer. Sjuksköterskan kan använda sig av de resurser som personen har för att kunna skapa mening och hanterbarhet. / Background: Motor neurone disease (MND) is a group of diseases where amyotrophic lateral sclerosis is the most common (ALS). MND/ALS as a progressive disease where the muscles thrives and weakens as the mind stays intact. This leads to need for complex nursing care that include a multidisciplinary care team and palliative care. Purpose: To describe the experiences of people who live with a motor neuron disease such as Amyotrophic lateral sclerosis. Method: A literature review based on nine scientific articles that have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows two themes and five sub themes. The results show experiences and feelings of limitations in everyday life, a change self-image, support in human relationships, existential threats and wanting to live in the present. Conclusion: Living with MND/ALS involves physical changes, changes in how life is valued, how to feel about social relationships and everyday activities. The changes the person goes through must be considered in the individual nursing needs. Being active and living in the present can create meaningfulness for these people. The nurse should therefore create opportunities for positive feelings and an active life for these people. The nurse can use the resources of the person in order to create mening and manageability.

Dentre as variáveis que procuram mensurar a qualidade ambiental, a vegetação ganha destaque pela diversidade de serviços ecológicos prestados ao sistema urbano. Neste sentido, a análise das áreas verdes deve ser contextualizada em função do arranjo espacial dos principais elementos que exercem pressão sobre o ambiente. Por isto, trabalhamos com um índice de qualidade ambiental que integra variáveis clássicas como a proporção de cobertura vegetal, com outros elementos significativos da paisagem urbana como a extensão das áreas construídas e o adensamento vertical. Para o desenvolvimento deste índice aplicamos uma metodologia de Sensoriamento Remoto (SR) baseada na integração de ortofotos digitais e atributos altimétricos derivados do LIDAR (ALS) que permitiu mensurar a dimensão vertical da paisagem urbana tornando mais realística a modelagem dos efeitos das áreas construídas na qualidade ambiental. / Given the diversity of its ecological services, vegetation is among the main indicators of environmental quality in urban systems. For that, green areas must be analyzed in the context of the spatial distribution of the main elements putting pressure on the environment. In order to do that, we have worked with an index of environmental quality that integrates traditional variables, such as the proportion of vegetation cover, with other significant elements of the urban landscape, such as the extension of built areas and vertical densification. For the development of the index we applied a Remote Sensing (RS) methodology combining digital orthophotos and altimetric parameters based on LIDAR (ALS), which allowed to measure the vertical dimension of the urban landscape becoming more realistic modeling of the effects of the built environment on environmental quality.

The methodology to quantify vegetation from airborne laser scanning (or LiDAR - Light Detection And Ranging) is somehow consolidated, but some concerns are still in the checklist of the scientific community. This thesis aims to bring some of those concerns and try to contribute with some results and insights. Four aspects were studied along this thesis. In the first study, the effect of threshold heights (minimum height and height break) in the quality of the set of metrics was investigated aiming the volume estimation of a eucalyptus plantation. The results indicate that higher threshold height may return a better set of metrics. The impact of threshold height was more evident in young stands and for canopy density metrics. In the second study, the stability of the LiDAR metrics between different LiDAR surveys over the same area was analyzed. This study demonstrated how the selection of stable metrics contributed to generate reliable models between different data sets. According to our results, the height metrics provided the greatest stability when used in the models, specifically the higher percentiles (>50%) and the mode. The third study was designed to evaluate the use of machine learning tools to estimate wood volume of eucalyptus plantations from LiDAR metrics. Rather than being limited to a subset of LiDAR metrics in attempting explain as much variability in a dependent variable as possible, artificial intelligence tools explored the complete metrics set when looking for patterns between LiDAR metrics and stand volume. The fourth and last study has focused upon several highly important forest typologies, and shown that it is possible to differentiate the typologies through their vertical profiles as derived from airborne laser surveys. The size of the sampling cell does have an influence on the behavior observed in analyses of spatial dependence. Each typology has its own specific characteristics, which will need to be taken into consideration in projects targeting monitoring, inventory construction, and mapping based upon airborne laser surveys. The determination of a converged vertical profile could be achieved with data representing 10 % of the area for all typologies, while for some typologies 2 % coverage was sufficient. / A metodologia para quantificar vegetação a partir de dados LiDAR (Light Detection And Ranging) está de certa forma consolidada, porém ainda existem pontos a serem esclarecidos que permanecem na lista da comunidade científica. Quatro aspectos foram estudos nesta tese. No primeiro estudo, foi investigado a influência das alturas de referência (altura mínima e altura de quebra) na qualidade do conjunto de métricas extraído visando estimação do volume de um plantio de eucalipto. Os resultados indicaram que valor mais altos de alturas de referência retornaram um conjunto de métricas melhor. O efeito das alturas de referência foi mais evidente em povoamentos jovens e para as métricas de densidade. No segundo estudo, avaliou-se a estabilidade de métricas LiDAR derivadas para uma mesma área sobrevoada com diferentes configurações de equipamentos e voo. Este estudo apresentou como a seleção de métricas estáveis pode contribuir para a geração de modelos compatíveis com diferentes bases de dados LiDAR. De acordo com os resultados, as métricas de altura foram mais estáveis que as métricas de densidade, com destaque para os percentis acima de 50% e a moda. O terceiro estudo avaliou o uso de máquinas de aprendizado para a estimação do volume em nível de povoamento de plantios de eucalipto a partir de métricas LiDAR. Ao invés de estarem limitados a um pequeno subconjunto de métricas na tentativa de explicar a maior parte possível da variabilidade total dos dados, as técnicas de inteligência artificial permitiram explorar todo o conjunto de dados e detectar padrões que estimaram o volume em nível de povoamento a partir do conjunto de métricas. O quarto e último estudo focou em sete áreas de diferentes tipologias florestais brasileiras, estudando os seus perfis verticais de dossel. O estudo mostrou que é possível diferenciar estas tipologias com base no perfil vertical derivado de levantamentos LiDAR. Foi observado também que o tamanho das parcelas possui diferentes níveis de dependência espacial. Cada tipologia possui características específicas que precisam ser levadas em considerações em projetos de monitoramento, inventário e mapeamento baseado em levantamentos LiDAR. O estudo mostrou que é possível determinar o perfil vertical de dossel a partir da cobertura de 10% da área, chegando a algumas tipologias em apenas 2% da área.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en progressiv motorneuronsjukdom där kroppens nervceller förtvinar och dör, vilket tillslut leder till en förlamning av alla viljestyrda muskler. Cirka 220-250 personer i Sverige insjuknar årligen och drabbar främst personer i åldern 45-75 år. Det finns ännu inget botemedel och levnadstiden efter diagnos är vanligtvis mellan 20-48 månader. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelse av transition vid sjukdomen amyotrofisk lateralskleros. Metod: En kvalitativ studie, med deduktiv ansats, inriktad på att studera självbiografier skrivna av personer med ALS. Resultat: Upplevelser av transition visade sig tydligt under sjukdomsprocessen. Tidigt kom insikten om att de skulle dö, vilket skapade mycket känslor samt funderingar över att saker och ting skulle upplevas för sista gången. Flera kämpade med att acceptera varför just dem drabbats, att behöva ta emot hjälp och hade tankar kring döden. Förluster var svåra att hantera, men genom ett positivt förhållningssätt blev situationen mer hanterbar. Konklusion: Varje person i studien hade likvärdiga upplevelser, men hanterade förändringar på olika sätt. För att uppfylla en god vård är det viktigt att som sjuksköterska arbeta personcentrerat och beakta att alla individer är olika och har olika behov av stöd. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis [ALS] is a progressive motor neuron disease which neurons atrophies and dies, eventually leading to a paralysis of all voluntary muscles. In sweden 220-250 people get the diagnosis each year and it mainly affect people between ages 45-75. There's not yet been invented a cure and the survival time after diagnosis is usually between 20-48 months. Aim: The aim is to study patients’, with the disease ALS, experiences of transition. Method: A qualitative study, with a deductive approach, focused on studying autobiographies written by people with ALS. Results: Experiences of transition were evident during the process of the disease. Early the insight came that they will die, which created a lot of emotions and reflections about that things would be experienced for the last time. Several struggled with thoughts about death, accepting why they got the diagnosis and having to receive help. With a positive approach, the situation and losses became more manageable. Conclusion: Each person in the study had similar experiences, but managed changes in different ways. In order to perform a good care, it’s important as a nurse to work person-centered and consider that all individuals are different and have different needs of support.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med Amyotrofisk lateralskleros (ALS) upplever sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Olika kombinationer av sökorden ”ALS”, ”amyotrophic lateral sclerosis” ”quality of life”, och ”människor” användes vid sökning i databaserna Medline (PubMed) och Science Direct. Totalt analyserades tretton vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsbedömdes och kategoriserades i fyra kategorier: fysisk, psykisk, social och existentiell livskvalitet. Forskning kring de fysiska aspekterna av livskvalitet visade att det främst är den nedsättande funktionsförmågan och begränsningarna relaterade till sjukdomen som bidrar till det fysiska lidandet. Med tiden ändrades patienternas intressen från mer aktiva till passiva. Till skillnad från detta var upplevelsen av det psykiska lidandet mycket låg. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att patienternas förhållande med familj och vänner var av störst värde för att uppleva livskvalitet samt det främsta stödet för att bemästra de svårigheter som sjukdomen medför. Patienternas religiösa tro och tillgång till präst var av betydande roll vad gällande bemästringen av existentiella frågor och funderingar.</p> / <p>The purpose of this study was to describe how people with Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) experience their quality of life. The method used was a study of literature with design description. A various combination of search words, such as “amyotrophic lateral sclerosis”, “ALS”, “quality of life” and “people” were used in searching the computer bases Medline (Pubmed) and Science Direct. In total, thirteen scientific articles were analysed and quality tested, subsequently they were categorized into four categories: physical, mental, social and existential quality of life. Research into the physical aspects surrounding the quality of life showed that it is, above all, the disparaging functional capabilities and restrictions related to the illness which causes the mental suffering. In time, the patients interests changed from active to passive. In contrast to this, the experience of mental suffering was very low. Results of the studies into the social aspects showed that the patients relationship with family and friends was of the greatest value to quality of life, as well as the foremost support towards conquering the difficulties which the illness causes. The patients religious beliefs and access to a priest, play a significant part regarding the conquering of existential questions and thoughts.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med Amyotrofisk lateralskleros (ALS) upplever sin livskvalitet. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Olika kombinationer av sökorden ”ALS”, ”amyotrophic lateral sclerosis” ”quality of life”, och ”människor” användes vid sökning i databaserna Medline (PubMed) och Science Direct. Totalt analyserades tretton vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsbedömdes och kategoriserades i fyra kategorier: fysisk, psykisk, social och existentiell livskvalitet. Forskning kring de fysiska aspekterna av livskvalitet visade att det främst är den nedsättande funktionsförmågan och begränsningarna relaterade till sjukdomen som bidrar till det fysiska lidandet. Med tiden ändrades patienternas intressen från mer aktiva till passiva. Till skillnad från detta var upplevelsen av det psykiska lidandet mycket låg. Resultat tillhörande den sociala aspekten visade att patienternas förhållande med familj och vänner var av störst värde för att uppleva livskvalitet samt det främsta stödet för att bemästra de svårigheter som sjukdomen medför. Patienternas religiösa tro och tillgång till präst var av betydande roll vad gällande bemästringen av existentiella frågor och funderingar. / The purpose of this study was to describe how people with Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) experience their quality of life. The method used was a study of literature with design description. A various combination of search words, such as “amyotrophic lateral sclerosis”, “ALS”, “quality of life” and “people” were used in searching the computer bases Medline (Pubmed) and Science Direct. In total, thirteen scientific articles were analysed and quality tested, subsequently they were categorized into four categories: physical, mental, social and existential quality of life. Research into the physical aspects surrounding the quality of life showed that it is, above all, the disparaging functional capabilities and restrictions related to the illness which causes the mental suffering. In time, the patients interests changed from active to passive. In contrast to this, the experience of mental suffering was very low. Results of the studies into the social aspects showed that the patients relationship with family and friends was of the greatest value to quality of life, as well as the foremost support towards conquering the difficulties which the illness causes. The patients religious beliefs and access to a priest, play a significant part regarding the conquering of existential questions and thoughts.

El objeto de la presente tesis es el desarrollo de metodologías analíticas rápidas para optimizar los procesos de degradación de colorantes orgánicos presentes en aguas residuales. Se ha llevado a cabo una revisión bibliográfica acerca de dichos procesos y las técnicas analíticas utilizadas para su monitorización y la identificación de posibles intermedios. Se han establecido nuevas metodologías analíticas basadas en herramientas quimiométricas tales como diseño de experimentos para optimizar procesos de fotodegradación con y sin catalizador. Se ha empleado resolución de curvas multivariante para la determinación simultánea de colorantes e intermedios durante estos procesos. Dado que la velocidad de degradación es el parámetro mas utilizado para evaluar la eficiencia de las fotodegradaciones se han evaluado todas las constantes involucradas en la degradación y/o la adsorción sobre el catalizador mediante HS-MCR-ALS. Se ha establecido una metodología analítica rápida para la determinación de colorantes basada en cromatografía de inyección secuencial (SIC). / The main aim of this thesis is the development of rapid analytical methodologies to optimize the photodegradation processes of organic azo dyes from industrial wastewater. A bibliographic review has been done concerning the most employed processes for dye removal and the analytical techniques used for the monitoring and the identification of intermediates. New analytical methodologies based on chemometric tools such as experimental designs have been established to optimize photodegradation processes with and without using heterogeneous catalysts. Multivariate curve resolution has been employed to determine simultaneously different dyes and intermediates along degradation processes. Since the degradation rate is the most employed parameter to evaluate the photodegradation efficiency all the kinetic constants involved in the degradation and/or the adsorption of the dye onto the catalyst have been evaluated by HS-MCR-ALS. Furthermore a rapid analytical methodology for dye determination based on sequential injection chromatography (SIC) has been established.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en motorneuron sjukdom som bryter ner kroppens muskler. Detta försvagar de kroppsliga funktionerna. För att klara av sin vardag ökar då beroendet av hjälp från både hjälpmedel och människor. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara beroende av hjälp vid sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har använts och materialet hämtats från bloggar och biografier som beskriver personers liv med ALS. Resultat: I resultatet beskrivs följande kategorier: Att vara beroende av hjälp från hjälpmedel, att vara beroende av hjälp från närstående, att vara beroende av hjälp från utomstående och att vara beroende av hjälp från samhället. Diskussion: Det huvudsakliga fyndet var upplevelsen av att inte längre vara delaktig i sitt eget liv. En stor rädsla fanns över att någon främmande skulle ta hand om ens behov och en känsla av underlägsenhet kunde uppstå. Missnöje med samhällets hjälp och känslan av att vara ifrågasatt förekom. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a motor neuron disease that breaks down the muscles of the body. This debilitates the functions of the body. In order to get through everyday life the dependence on help from both aids and people increases. Aim: The aim is to elucidate experiences of being dependent on help because of ALS. Method: A qualitative content analysis was used and the data was gathered from blogs and biographies describing persons living with ALS. Results: The result describes following categories: Being dependent on help from aids, relatives, formal helpers and the community. Discussion: The main findings were that persons could feel powerlessness and as if they no longer were involved in their own lives. There was a fear that strangers would involve and take care of the personal needs and because of that feelings of inferiority could occur. Several persons were dissatisfied with the lack of help from the community and the feeling of being questioned often came up.