<p>Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.</p>

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.

Studien undersöker politiska partiers inverkan på miljöförbättringar i USA. Vi undersöker även om ökad polarisering mellan republikaner och demokrater har gett upphov till större skillnader i miljöinvesteringar över tid. Med hjälp av paneldata och fixa effekter för amerikanska delstater mellan åren 2009 - 2022 analyserar vi de genomsnittliga miljöinvesteringarna per invånare beroende på det styrande partiet i den lagstiftande församlingen. Resultatet påvisar inga signifikanta effekter om att storleken på miljöinvesteringar skiljer sig mellan partierna vilket ger stöd åt förväntningarna om medianväljarteoremet. När vi undersöker skillnaderna i miljöinvesteringar mellan partierna över två perioder observeras signifikanta effekter. Resultatet tyder på att delstater med demokratiskt styre i den lagstiftande församlingen investerar 9 $ mer per invånare på miljöförbättringar under den andra perioden än delstater med republikanskt eller delat styre. Det är däremot inte möjligt att fastställa om den ökade skillnaden i miljöinvesteringarna mellan partierna över tid är till följd av en ökad polarisering. / This study investigates the impact of political parties on environmental improvements in the United States. We also investigate whether increased polarization between Republicans and Democrats has led to greater differences in environmental investments over time. Using panel data on US states for the period 2009 - 2022 and including fixed effects, we analyze the average per capita environmental investments based on the ruling party in the legislature. The findings indicate no significant effect that the size of environmental investments differ between the political parties  which supports the expectations of the median voter theorem. When examining the differences in environmental investments between the parties across two periods significant effects are observed. The result suggests that states with Democratic rule in the legislature invest $ 9 more per capita on environmental improvements in the second period than Republican or divided states. However, it is not possible to determine whether the increased difference in environmental investments between the parties over time is the result of increased polarization.

This master’s thesis conducts a discourse analysis on a political organization within the New Christian Right (NCR), the American Family Association (AFA). The purpose of the study is to analyze the conditions of possibility for a politics that aims to prevent progress for LGBT rights and does so by analyzing the political terrain where operations of power produce particular and meaningful political practices. As analytical tools the study relies on a theory of the political by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, who together with Michel Foucault also provide an elaborate theory of power. Theoretical work by Wendy Brown provides insights into how politics can be expressed when social antagonisms are prevented from engaging in political contestation. Results of the discourse analysis trace social antagonisms in AFA discourse to a dislocation of the social where new articulatory practices have established new relationships between elements of discourse and thereby also changed the nature of social intelligibility and interaction. AFA discourse articulates family values based on the privileged signifiers of freedom, democracy and rights, which is utilized both for a separatist politics of discrimination and an inclusive politics of social assimilation. AFA discourse shows many points of antagonism and organizes an enemy in postmodernism. Freedom as a mode of governmentality conditions the political demands that are and can be made which can be traced to a hegemonic neoliberal articulation. AFA discourse challenges neoliberal hegemony through the process of separatism, yet is intimately bound to the hegemonic way of making political demands in order to gain discursive strength and legitimacy.