<p>Det svenska försvarets övergång till insatsförsvar och internationella insatser har lett till omfattande förändringar av Försvarsmakten. Inom ramen för detta är ny amfibiebataljon under framställning. Denna bataljon bör agera med telekrigsförmåga och därmed undersöks vilken typ av system bör vara lämpligt för amfibiebataljon 2014. Initialt så framställs en genomgång av elektronisk krigföring för att skapa förståelse för ämnet och telekrigsförmågans utveckling i både Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för. För att förstå det sammanhang i vilket amfibiska styrkor skall använda sig av telekrigssystem, så beskrivs tre amfibiska scenarier för att möjliggöra en kommande analys. En intervju med tre nyckelpersoner inom det svenska försvaret förs fram för att säkerställa att aktuell information används i uppsatsen. Analysdel av uppsatsen kommer att baseras på de olika telekrigssystemen med en metod att utvärdera dessa från Försvarsmakten grundläggande förmågor. Därefter kommer de system som skall ha utvärderats på grunder av för- och nackdelar sättas i kontext i samband med de scenarier som har lagts fram. Målet är att ta reda på vilket system som är till nytta för amfibiebataljon, samt för- och nackdelarna med ett sådant system. Resultaten visar att ett medelstort system bör användas av amfibiebataljon på grund av sin förmåga till verkan samtidigt som den uppfyller krav på skydd och rörlighet. Dessutom bör ett lätt telekrigssystem användas av amfibiebataljonen på grund av dess kapacitet inom rörlighet och underrättelseinhämtningskapacitet.</p> / <p>The Swedish Armed Forces transition to a force specified against international missions has brought extensive transformations of the armed forces. As part of this a new amphibious battalion 2014 is in the progress of being organized. This battalion should act with electronic warfare capabilities and thus, this essay will investigate what kind of system should be appropriate for the amphibious battalion. The essay begins with a review of electronic warfare in order to create an understanding in general as well as its development in both the Army and the Marine forces. Amphibious battalion 2014 is also presented to describe the upcoming unit which the amphibious regiment shall be responsible for. To understand the context in which amphibious forces shall make use of electronic warfare systems, descriptions of three amphibious warfare scenarios are presented to allow an upcoming analysis. An interview with three key personnel within the Swedish Armed Forces is brought forward to ensure that current information is used in the essay. The analysis part of the essay is based on the various electronic warfare systems with a method of evaluating these from the Armed Forces essential abilities. Thereafter, the systems will be evaluated on the basis of the produced pros and cons in correlation with the operation scenarios that has been presented. The goal is to find out which system is of use for the amphibious battalion, and the pros and cons of such a system. The results indicates that a medium-sized system should be used by the amphibious battalion because of its ability for effect while it meets demands for protection and mobility. Also, a light electronic warfare systems should be used by the amphibious battalion because of its capacity in mobility and intelligence gathering capability.</p>

Det svenska försvarets övergång till insatsförsvar och internationella insatser har lett till omfattande förändringar av Försvarsmakten. Inom ramen för detta är ny amfibiebataljon under framställning. Denna bataljon bör agera med telekrigsförmåga och därmed undersöks vilken typ av system bör vara lämpligt för amfibiebataljon 2014. Initialt så framställs en genomgång av elektronisk krigföring för att skapa förståelse för ämnet och telekrigsförmågans utveckling i både Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för. För att förstå det sammanhang i vilket amfibiska styrkor skall använda sig av telekrigssystem, så beskrivs tre amfibiska scenarier för att möjliggöra en kommande analys. En intervju med tre nyckelpersoner inom det svenska försvaret förs fram för att säkerställa att aktuell information används i uppsatsen. Analysdel av uppsatsen kommer att baseras på de olika telekrigssystemen med en metod att utvärdera dessa från Försvarsmakten grundläggande förmågor. Därefter kommer de system som skall ha utvärderats på grunder av för- och nackdelar sättas i kontext i samband med de scenarier som har lagts fram. Målet är att ta reda på vilket system som är till nytta för amfibiebataljon, samt för- och nackdelarna med ett sådant system. Resultaten visar att ett medelstort system bör användas av amfibiebataljon på grund av sin förmåga till verkan samtidigt som den uppfyller krav på skydd och rörlighet. Dessutom bör ett lätt telekrigssystem användas av amfibiebataljonen på grund av dess kapacitet inom rörlighet och underrättelseinhämtningskapacitet. / The Swedish Armed Forces transition to a force specified against international missions has brought extensive transformations of the armed forces. As part of this a new amphibious battalion 2014 is in the progress of being organized. This battalion should act with electronic warfare capabilities and thus, this essay will investigate what kind of system should be appropriate for the amphibious battalion. The essay begins with a review of electronic warfare in order to create an understanding in general as well as its development in both the Army and the Marine forces. Amphibious battalion 2014 is also presented to describe the upcoming unit which the amphibious regiment shall be responsible for. To understand the context in which amphibious forces shall make use of electronic warfare systems, descriptions of three amphibious warfare scenarios are presented to allow an upcoming analysis. An interview with three key personnel within the Swedish Armed Forces is brought forward to ensure that current information is used in the essay. The analysis part of the essay is based on the various electronic warfare systems with a method of evaluating these from the Armed Forces essential abilities. Thereafter, the systems will be evaluated on the basis of the produced pros and cons in correlation with the operation scenarios that has been presented. The goal is to find out which system is of use for the amphibious battalion, and the pros and cons of such a system. The results indicates that a medium-sized system should be used by the amphibious battalion because of its ability for effect while it meets demands for protection and mobility. Also, a light electronic warfare systems should be used by the amphibious battalion because of its capacity in mobility and intelligence gathering capability.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas. Eftersom modellen är relativt ny kommer det i denna uppsats behandla och kritisera denna. Modellen byggs upp och testas genom en analys av Amfibiebataljon 2014. Syftet med uppsatsen är att undersöka styrkor och svagheter med en analysmodell för att bättre bedöma marina förmågor. Resultatet är att analysmodellen ger en bra inblick i hur väl förmågor hanteras av förband. Nackdelen är främst det stora utfallet av scenarier vilken medför att modellen lätt blir svårhanterlig. Åtgärden mot detta är att generalisera de ingående faktorerna. / The Swedish Armed Forces definitions of various abilities are not sufficiently precise. In the current situation, the abilities are described in a vague way in which misunderstandings can occur. An analytical model was previously developed in a previous essay. The model is structured to circumvent the problem of the factors that are interwoven with a direct connection to the realities and scenarios troops may face. Environmental factors, the adversary and effects emerge along ability and the formation of scenarios. Because the model is relatively new, this paper will criticize it. The model is built and tested by an analysis of the Amphibious Battalion 2014. The purpose of this paper is to examine the strengths and weaknesses with an analytical model to better assess marine abilities. The result is that the analytical model gives a good insight into how well the abilities of units handled. The disadvantages are primarily the major outcomes of the scenarios which means that the model can easily become unmanageable. The measure against this is to generalize the input factors.

In recent decades, Sweden's and most of Europe's defense budgets have fallen. It has created a greater need between countries for the cost-effective maintenance of defense capabilities. The Swedish Finnish Naval Task Group (SFNTG) is a part of this trend. It will be operational in 2023 and aims to jointly use the marine forces of the countries in a cost-effective way. In this case study, the cooperation in SFNTG between Swedish and Finnish combat boats is investigated. Based on the increased need for defense cooperation, different concepts for describing and applying collaborations in the short and long term have been created. In this work the term Joint Force Generation was used to analyze the different systems of the Swedish and Finnish combat boats. The term Pooling &amp; Sharing was used to analyze cooperation in the longer term. The purpose is to explore how the political and strategic plans will work on the tactical level of cooperation. Empiricism has been gathered through interviews by officers from both countries. Literature study of reports on the meaning of cooperation have been made. The work was limited to research &amp; development, maintenance, management and material purchases. The interviews showed that the different communicationsystems in the combat boats required extra human resources and a common communicationsystem was desirable. Conclusions are that there are shortcomings of a functioning relationship for the combat boats to meet the requirements of the year 2023. The use of each other's bases as another goal must coordinate logistics, training and warehousing to create better impact. In the longer perspective a greater political understanding must be for the importance of the joint material purchases. The major gain is in cost savings through various forms of collective research development.

The traditional landings with large warships near the coastline have been replaced by means of vessels moving beyond the horizon from the coast where the landing will take place. The old landing crafts have been replaced by transport helicopters and close air support, a threat that the amphibious battalion lacks resources to meet. The Swedish Armed Forces faces a possible acquisition of MANPADS and therefore the main purpose with this study was to examine the systems: FIM-92 Stinger RMP, Mistral and RBS70 NG, in order to assess which one of them who had the greatest potential to be effective when used by the amphibious battalion in a coastal defense operation. The study was conducted as a multiple criteria decision analysis, based on the concept of military utility. The result indicated that the RBS70 NG was the system that best met the requirements and demonstrated the greatest potential to be military efficient, although Mistral with minor exceptions fulfilled the requirements. As the study was delimited to a theoretical study based on three specific scenarios, further studies are recommended with simulations, as well as field trials before the result can be given a higher validity. The result, however, already helps us to understand how MANPADS contributes with military utility in coastal defense operations. / De traditionella landstigningarna med stora fartyg uppträdandes kustnära har ersatts med metoder innebärandes att fartygen rör sig bortom horisonten från den kust där landsättningen/landstigningen ska ske. De gamla landstigningsbåtarna har i hög grad ersatts med helikoptrar som understödda av attackhelikoptrar och flygplan utgör den nya dimensionerande hotbilden. En hotbild som amfibiebataljonen saknar resurser för att möta. Då Försvarsmakten står inför en eventuell anskaffning av ett buret luftvärnssystem till amfibiebataljonen har denna undersöknings främsta syfte varit att bedöma vilket av systemen FIM-92 Stinger RMP, Mistral eller RBS70 NG som uppvisat störst potential att vara militärt effektivt när de nyttjas av en amfibiebataljon i kustförsvarsoperationer. Undersökningen genomfördes som en komparativ analys med multimålmetod och tre olika typfall som grund. Jämförelsen tog sin utgångspunkt kring teoribildningen om militär nytta och då mer specifikt militär effektivitet. Resultatet indikerade att RBS70 NG var det system som bäst mötte amfibiebataljonens krav och därmed uppvisade störst potential att vara militärt effektivt, även om Mistral med enstaka undantag också uppfyllde kraven till synes utan begränsningar. Då studien avgränsats till en teoretisk jämförelse i tre specifika typfall, rekommenderas fortsatta studier med såväl simuleringar som praktiska prov innan resultatet kan ges en högre validitet. Resultatet bidrar däremot redan nu till en förståelse för vad som ökar den militära effektivitetenvid genomförande av kustförsvarsoperationer.