Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Rekommendationerna är att spädbarn helammas i sex månader utan tillskott av annan föda. Trots att hälsoeffekterna för både mor och barn är välkända, har amningsprevalensen sjunkit i Sverige de sista åren. Syftet med denna studie var att undersöka om förstagångsmammor ammade så länge de tänkt sig, vilka orsaker som bidrog till att de slutade helamma respektive delamma och hur deras upplevelse av amningsstöd varit med speciellt fokus på barnhälsovården (BHV). En enkät skickades till 65 förstagångsmammor, vilket resulterade i 35 svar. Resultatet visade att knappt hälften av de mammor som svarade på enkäten hade avslutat sin amning tidigare än vad de tänkt sig. Hälften av de mammor som hade velat amma längre hade uppgett orsaker som kunde relateras till brist på stöd.  Resultatet visade även att många mammor söker stöd från det egna sociala nätverket och att stöd från mödrahälsovården (MHV) och förlossning/BB är viktigt för hur amningsstarten blir. BHV:s stöd är betydelsefullt när amningen ska etableras och upprätthållas vilket påverkar amningstidens längd. Det finns ett behov av fortsatt utbildning för vårdpersonal och amningsstödjare, gällande betydelsen av amning och bröstmjölk för att ge efterfrågat stöd till mammor som vill amma sina barn. / The health benefits of breastfeeding are well documented and guidelines for infant feeding have supported exclusive breastfeeding during the first 6 months. The breastfeeding prevalence has decreased in Sweden during the last ten years. The aim with this study was to find out if primaparous mothers could breastfeed as long as they had planned to do, reasons for stopping breastfeeding and how the mothers had perceived breastfeeding support, especially the support from the child health care. A questionnaire was sent out to 65 primiparous women and 35 mothers participated in the study. Almost half of the mothers had stopped breastfeeding earlier than they wanted to do. The result showed that many mothers looked for support in their own social network. The support from antenatal care, delivery and maternity ward, child health care was important in initiating breastfeeding as well as to maintain breastfeeding. There is a need of more education in breastfeeding and breast milk to health professionals and breastfeeding supporters to be able to support those mothers who want to breastfeed their babies.

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.

Bakgrund: Amning är förknippat med en rad hälsofördelar för både mor och barn. Trots detta slutar nära en fjärdedel inom ett par veckor av olika skäl, däribland amningsproblem och upplevelse av bristande stöd. Kvinnor med amningsproblem är i första hand hänvisade till barnhälsovården som har en viktig uppgift i att främja amning och ge stöd vid eventuella problem. För detta behövs kunskap och tillräckligt med tid. Sjuksköterskor inom barnhälsovårdens erfarenheter av detta arbete kan belysa eventuella förbättringsområden kring stödet till kvinnor med amningsproblem.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet med amningsproblem i barnhälsovården. Metod: En kvalitativ design där individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta sjuksköterskor. Urvalet gjordes strategiskt i två regioner i södra och mellersta Sverige. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Sjuksköterskor inom barnhälsovården har ett varierande och utmanande arbete utifrån det unika i varje möte. De lutar sig mot sina kunskaper och erfarenheter förvärvade genom olika specialistutbildningar, internutbildningar och antal år inom barnhälsovården. De önskar mer utbildning inom amning. I deras arbete sätts mammans önskan om amning i fokus samtidigt som hänsyn tas till mammans och barnets hälsa. Samarbete i form av överrapportering, rådgivning och möten i tvärprofessionella team för att utbyta information och kunskaper med andra verksamheter är betydelsefullt i sjuksköterskors arbete. Slutsats: Det är viktigt att ha en god kunskapsgrund för att kunna ge stöd och hjälp vid amningsproblem. Utöver detta behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården vara lyhörda och kunna möta olika individer utifrån deras unika situation. Samarbete med andra verksamheter är värdefullt och kan förbättras. / Background: Breastfeeding is associated with many health benefits for both mother and child. In spite of that, almost a quarter of women stop breastfeeding within a couple of weeks for various reasons, such as breastfeeding problems and experiencing a lack of support. Women who have problems breastfeeding are primarily referred to paediatric healthcare, which plays an important role to promote breast feeding and to offer support with possible issues. This requires knowledge and enough time. Child health nurses’ experiences in this field can highlight possible areas of improvement regarding support for women with breast feeding problems.  Purpose:To describe child health nurses’ experiences of working with breastfeeding difficulties. Method:A qualitative approach, in which semi-structured interviews were carried out with eight nurses. The selection was made strategically within two regions in southern and central Sweden. Qualitative contentanalysis was used as method for analysis. Results: Thechild health nurse has a varied and challenging job that relates to every unique patient encounter. They rely on their expertise and experience acquired through different specialist medical training, in-house training and number of years in their profession in a Child Health Centre.  More education on breastfeeding is required. Mother’s desire to breastfeed is brought into focus, while the health of both the mother and her baby is taken into consideration.  Collaboration such as handovers, counselling and meetings in interprofessional teams to exchange information and knowledge with other health care providers is an important aspect of child health nurses’ work.  Conclusion: It is important to have a solid knowledge base in order to provide help and support when patients have breastfeeding problems. In addition to this, a child health nurse needs to be responsive and be able to meet different individuals in their particular situation. Collaboration with other health care providers plays a valuable role and can be improved.

Bakgrund: Trots att amning har många fördelar och de flesta mödrar väljer att amma sina barn så sjunker amningsfrekvensen både globalt och i Sverige. Trots WHO ́s rekommendationer så väljer många mödrar att avsluta amningen innan rekommenderad tid. Detta skulle kunna bero på att mödrarna stöter på problem med amningen och inte får den hjälp de behöver för att välja att fortsätta amma. Amningen väljs bort när det finns alternativ som bröstmjölksersättning. BVC-sjuksköterskan har en viktig uppgift då hen blir den första kontakten för mödrarna efter förlossningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av BVC-sjuksköterskans stöd vid amningsproblem. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio mödrar från olika delar av Sverige. Dataanalysen skedde utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: I den dataanalys som gjordes framkom tre huvudkategorier: Önskan om ökat engagemang, Bristande kunskap orsakade minskat förtroende och Uteblivet stöd skapade inre stress.  Konklusion: Studiens resultat har påvisat att BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrar som ammar och har problem med amningen. BVC-sjuksköterskan är den som mödrarna vänder sig till för att få amningsstöd. Det engagemang och intresse som BVC-sjuksköterskan visar har stor betydelse för hur upplevelsen av stödet blir, men även den kunskap om amning som BVC-sjuksköterskan besitter spelar stor roll. Bristande stöd resulterade i att mödrarna tvivlade på sig själva. / Background: Although breastfeeding has many advantages and most mothers choose to breastfeed their children, the breastfeeding rate is declining both globally and in Sweden. Despite the WHO's recommendations, many mothers choose to end breastfeeding earlier. This could be due to the mothers encountering problems with breastfeeding and don’t get the help they need to choose to continue. Breastfeeding is opted out when there are alternatives such as breast milk substitutes. The child-healthcare center (CHC-)nurse has an important task as she becomes the first point of contact for mothers after childbirth. Aim: The aim of the study was to shed light on mothers' experience of the CHC-nurse's support during breastfeeding problems. Method: The study has a qualitative design and the data collection was carried out via semi-structured interviews with ten mothers from different parts of Sweden. The data analysis was based on a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: In the data analysis that was carried out, three main categories emerged: The desire for increased commitment, Lack of knowledge caused reduced trust  and Lack of support created internal stress. Conclusion: The results of the study have shown that the CHC-nurse plays a major role for mothers who are breastfeeding and have problems with breastfeeding. The CHC-nurse is the one the mothers turn to for breastfeeding support. The commitment and interest that the CHC-nurse shows is of great importance to how the support is experienced, but also that the knowledge of breastfeeding that the CHC-nurse possesses, is important. The lack of support made the mothers doubt themselves.