Från en tidigare studie angående tillgängligheten vid Högskolan i Gävle för personermed rörelsehinder rekommenderades det att en liknande studie för personer med nedsattorienteringsförmåga borde göras. Syftet med denna studie är att undersöka omHögskolan i Gävles entréer är tillgänglighetsanpassade för personer med nedsattorienteringsförmåga. Inventeringen grundas från BBR:s kapitel om tillgänglighet ochdess allmänna råd. I studien inventeras tolv utvalda entréer på Högskolan i Gävle.Studien presenterar även ändringsförslag i form av ritningar för att visa hur entréernakan bli tillgänglighetsanpassade samt en kostnadskalkyl för ändringarna angående deutvalda entréerna. För att få en helhetsbild över problemen utfördes det även enlaboration samt en intervju med Gävle kommuns tillgänglighetssamordnare. Resultatetav studien visade att Högskolan i Gävles entréer har brister i tillgängligheten förpersoner med nedsatt orienteringsförmåga. Ett stort problem som upptäcktes varavsaknaden av skyltar vilket försvårar orienteringen på Högskolan i Gävles område. Detpåvisades även att kontrastmarkeringarna för skolans entréer var slitna, liksombristfällig belysning. Resultaten visar att Högskolan i Gävle behöver vissaförbättringsåtgärder för att få skolan tillgänglig för alla. Avgränsningar som gjorts istudien är att det är enbart de tolv största entréerna på skolan som undersökts och attsvårigheten att hitta testpersoner till laborationen medförde att den fick utföras av osssjälva. / From a former study, regarding the accessibility for persons with reduced mobility, itwas recommended that a similar study regarding the accessibility for persons withorientation disabilities should take place. The aim of this study is to investigate if theentrances of the University of Gävle are accessible for persons with orientationdisabilities. The inventory of the study is based on BBR’s accessibility chapter and itscommon advice. In the study, twelve of the entrances at the University of Gävle wereexamined. The study also presents proposals to change the entrances in form of floorplans to illustrate how to make them accessible. The study also includes an estimatedcost for the whole change. In the study, a laboratory and an interview with theaccessibility coordinator of the Community of Gävle also occur. The result of the studyshowed that the entrances of the University of Gävle have flaws with the accessibilityfor persons with orientation disabilities. One of the main problems that was discoveredwas the lack of signs which makes the orientation more difficult. Another problem thatwas discovered was the condition of the contrast markings. They were all worn. It wasalso observed that the lightning of the building was inadequate. The results show thatthe University of Gävle has some improvements to do, to get the school accessible foreveryone. Delimitations that have been done to this study is that there are only thetwelve main entrances that have been examined. It was also difficult to find test personswith orientation disabilities to the experiment. Therefore, we performed the experiment.

The main purpose of this thesis is introducing and proposing perceived accessibility as an important and so far overseen complement to conventional, objective accessibility in sustainable transport. Perceived accessibility is defined as the possibilities and ease of engaging in preferred activities using different transport modes. Implications for sustainable transport planning along with possible social outcomes related to perceived accessibility are also discussed.   The thesis comprises two empirical studies. In Study I a psychometric measure (PAC) that captures perceived accessibility was developed and validated in three different datasets by exploratory and confirmatory factor analyses. All data was collected in Karlstad, Sweden in 2013 and 2014 with a total of 750 participants (bus travelers). Perceived accessibility is suggested as a complement to objective accessibility by contributing with the traveler perspective.  Study II aimed at examining determinants of perceived accessibility focusing on service quality aspects, feelings of safety, age, and trip frequency. Study II used the same data as Study I in a conditional process model to look at the relations between perceived accessibility and its proposed determinants. Service quality and feelings of safety were found important predictors of perceived accessibility, and safety also explains part of the effect of quality on perceived accessibility. These relationships were not dependent on trip frequency (as in how often one travels by public transport). Age also predicted perceived accessibility, and a follow-up cluster analysis showed that elderly and people in their thirties experience significantly lower perceived accessibility than other age groups. / Denna licentiatuppsats behandlar upplevd tillgänglighet, det vill säga resenärsperspektivet på tillgänglighet, som ett viktigt komplement till konventionell (objektiv) tillgänglighet inom hållbart resande. Uppsatsen introducerar upplevd tillgänglighet och dess nytta och plats i forskningen samt implikationer för planering och utvärdering av hållbara transporter. Vidare behandlas påverkansfaktorer för upplevd tillgänglighet samt relaterade individuella utfall som subjektivt välbefinnande och social exkludering/inkludering utifrån teori och empiri.   Uppsatsen innefattar två empiriska studier. Studie I utvecklar och testar ett psykometriskt mätinstrument för upplevd tillgänglighet med data från tre enkät-tillfällen (n= 750) i Karlstad. Dataset 1 analyserades med explorativ faktoranalys för att få fram ett instrument som fångar upplevd tillgänglighet (PAC) och validerades därefter i två dataset. Studie II avsåg att undersöka vad som bidrar till upplevd tillgänglighet med fokus på kvalitetsattribut i resan (service quality), resenärens upplevda trygghet, samt ålder och resvana. Samma data som i studie I användes i en conditional process model för att undersöka sambanden, samt i en klusteranalys för att ytterligare undersöka skillnader i resultatet mellan olika grupper av resenärer. Resultatet visar att upplevd tillgänglighet kan ha betydelse som komplement till befintliga mätningar och utvärderingar av tillgänglighet genom att bidra med resenärsperspektivet. Ett antal påverkansfaktorer för upplevd tillgänglighet kan konstateras, däribland kvalitet samt resenärens upplevda känsla av trygghet. Betydelsen av kvalitet för tillgänglighet är densamma oavsett hur ofta man reser, däremot upplever de som reser ofta en signifikant högre tillgänglighet än de som reser sällan. Äldre resenärer och resenärer i 30-årsåldern påvisar signifikant lägre upplevd tillgänglighet. / This thesis proposes perceived accessibility as a complement to conventional accessibility in sustainable transport planning and evaluation. Perceived accessibility is defined as the possibilities and ease of engaging in preferred activities using different transport modes and captures the traveller experience and perspective of accessibility. The thesis introduces an instrument for measuring perceived accessibility (PAC) along with determinants for perceived accessibility, such as feelings of safety, age, and perceived quality. Related social outcomes such as social inclusion and subjective well-being are discussed, along with possible implications for transport planning and suggestions for future research.

Source: Masters Abstracts International, Volume: 47-06, page: 3543. Adviser: Patrice Vaeth. Includes bibliographical references.

Source: Masters Abstracts International, Volume: 47-06, page: 3554. Adviser: Thomas Giordano. Includes bibliographical references.

Thesis (M.P.H.)--University of Texas Health Science Center at Houston, School of Public Health, 2007. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 3147. Adviser: Gene Schroder. Includes bibliographical references.

People with Autism Spectrum Disorder experience difficulties with reading comprehension and information processing, which affect their school performance, employability and social inclusion. The main goal of this work is to investigate new ways to evaluate and improve text and web accessibility for adults with autism. The first stage of this research involved using eye-tracking technology and comprehension testing to collect data from a group of participants with autism and a control group of participants without autism. This series of studies resulted in the development of the ASD corpus, which is the first multimodal corpus of text and gaze data obtained from participants with and without autism. We modelled text complexity and sentence complexity using sets of features matched to the reading difficulties people with autism experience. For document-level classification we trained a readability classifier on a generic corpus with known readability levels (easy, medium and difficult) and then used the ASD corpus to evaluate with unseen user-assessed data. For sentence-level classification, we used for the first time gaze data and comprehension testing to define a gold standard of easy and difficult sentences, which we then used as training and evaluation sets for sentence-level classification. The results showed that both classifiers outperformed other measures of complexity and were more accurate predictors of the comprehension of people with autism. We conducted a series of experiments evaluating easy-to-read documents for people with cognitive disabilities. Easy-to-read documents are written in an accessible way, following specific writing guidelines and containing both text and images. We focused mainly on the image component of these documents, a topic which has been significantly under-studied compared to the text component; we were also motivated by the fact that people with autism are very strong visual thinkers and that therefore image insertion could be a way to use their strengths in visual thinking to compensate for their difficulties in reading. We investigated the effects images in text have on attention, comprehension, memorisation and user preferences in people with autism (all of these phenomena were investigated both objectively and subjectively). The results of these experiments were synthesised in a set of guidelines for improving text accessibility for people with autism. Finally, we evaluated the accessibility of web pages with different levels of visual complexity. We provide evidence of existing barriers to finding relevant information on web pages that people with autism face and we explore their subjective experiences with searching the web through survey questions.

The main aim of this paper is to propose a methodology for implementation of spatial interaction models in the GIS environment. This methodology is then verified by creating functional tool for calculating potential accessibility model. The first part summarizes the available literature about those issues. The second part presents the source data and analysis methodology. ESRI ArcGIS and Python are main technologies used. Subsequently, a description of creation tool itself. In conclusion the test analyses and results are described and discussed. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

En pågående digitalisering av det svenska samhället gör att tillgänglighet inte längre är ett enbart fysiskt fenomen utan också ett digitalt. Allt fler av samhällets viktiga tjänster, såsom hälsovård och banktjänster, går över helt eller till stor del till den digitala världen. I och med den ökande närvaron av digitala lösningar finns ett ökande behov av kunskap inom webbtillgänglighet. Syftet för uppsatsen är att på uppdrag av informatikgruppen vid Karlstads universitet undersöka hur en universitetskurs om webbtillgänglighet kan utformas på B-nivå(G1F). Uppsatsförfattarens huvudsakliga fokus har varit de arbetssätt som kan vara av vikt när man lär ut en kurs i webbtillgänglighet och att utforma, följa och utvärdera en workshop där studenter får bekanta sig med de problem som en användare med synnedsättning kan uppleva på webben. Undersökningsfrågorna evaluerades genom observation av föreläsningar och workshops under pilotkursen Framtida Webbstandarder som uppsatsförfattaren tillsammans med en annan uppsatsstudent hjälpt till att formge. Utöver observationerna gjordes en intervju med undervisande lärare och en webenkät skickades ut till studenterna där de gavs möjlighet att yttra sina åsikter om kursen. Efter analys av insamlade data kan det konstateras att en kurs inom webbtillgänglighet kan gynnas av att ha en blandning av teoretiska och praktiska moment för att lära ut det aktuella materialet och att studenter kan engageras i ämnet genom diskussionsuppgifter under föreläsningarna. Den analyserade data visar också på att man kan bygga upp en workshop på sådant sätt att studenterna får testa på olika nivåer av assisterande teknik för synnedsättningar och på så sätt ge dem en övergripande erfarenhet och förståelse för de problem som personer med synnedsättning kan uppleva på webben.

Users with different types of handicaps access web pages with wide scale of device. Thus, it is often difficult to develop web sites in order to be accessible for everyone. This thesis takes into consideration specific guidelines for accessible content of web pages as well as formalization of their rules and subsequent validation of these rules.

Med hjälp av Internet har världens befolkning kunnat utforska oändligt många tjänster. Denna utveckling har dock lett till barriärer för personer med funktionsnedsättning. På grund av det har World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med Web Accessibility Initiative (WAI) skapat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer skapade för att göra webbsidor mer tillgängliga för alla, inklusive människor med funktionsnedsättning. I Sverige finns lagen för digital offentlig service (DOS-lagen). För att upprätthålla denna lag krävs det att offentliga aktörer följer WCAG:s riktlinjer upp till och med nivå AA.Syftet med denna studie är att utifrån WCAG 2.1 få en förståelse över vilka tillgänglighetsproblem som är vanligast och om problemen korrelerar med använt webbramverk. Även de hinder som eventuellt kan finnas kring arbetet runt WCAG är av intresse. Detta för att ge underlag för framtida strategiska beslut för svenska offentliga aktörer för ett lyckat arbete med att uppfylla WCAG 2.1. En kvantitativ undersökning på 30 olika webbplatser har utförts med hjälp av ett automatiskt verktyg och en manuell undersökning av startsidorna. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 4 olika offentliga aktörer för att kunna svara på om det finns hinder i arbetet med att följa WCAG 2.1.Resultatet beskriver de tillgänglighetsproblem som finns på de olika webbplatserna. Av kriterierna som undersöktes automatiskt var de vanligaste överträdda [1.3.1] som menar på att man ska använda HTML-element på ett korrekt sätt så innehåll kan presenteras, [4.1.1] som ska se till att koden valideras samt [4.1.2] som menar på att man ska se till att anpassade komponenter fungerar i hjälpmedel. Den manuella undersökningen visade de vanligaste överträdda kriterierna var [1.4.10] som menar på att man ska skapa en flexibel layout som fungerar vid olika skärmstorlekar och [3.3.3] som menar på att man ska kunna ge förslag på hur inmatningsfel kan rättas till vid olika sökfunktioner. Resultatet pekade även på att en korrelation mellan valt webbramverk och antalet webbtillgänglighetproblem inte existerade. De semistrukturerade intervjuerna kunde fastställa att det fanns en del utmaningar vid arbetet runt WCAG 2.1. De största orsakerna var kopplade till budget och resurser men också okunskap och inställning till WCAG. En annan utmaning var även kopplad till kompetens vid nyrekrytering. / With the help of Internet the world’s population have had the opportunity to explore the different services Internet has to offer. Although this amazing development has been advantageous to many people it has created barriers for people with different disabilities. Because of this the World Wide Web Consortium (W3C) together with the Web Accessibility Initiative (WAI) have created Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG are guidelines for making web pages more accessible for everyone, including people with disabilities. In Sweden there is an existing law called the law of digital public service. This law demands public authorities to have accessible web pages and follow the WCAG guidelines up to level AA.The purpose of this study is, from the perspective of WCAG 2.1, to get an understanding of which accessibility problems that are most common and if there is a correlation between these problems and used web frameworks. The challenges that eventually exist around the work with WCAG 2.1 are also of interest. The purpose of this is to give basis for future strategic decision-making for Swedish public authorities. The methods that were being used during the study were both qualitative and quantitative. The quantitative research on 30 different web sites was executed with the help of an automatic testing tool and manual research of the start pages. Semi structured interviews were conducted with 4 different public authorities to find answers if there were any difficulties with the implementation of WCAG 2.1.The result describes the accessibility problems that exist on the different webpages. Of all the criterions evaluated in the automatic research, the most violated criterions were [1.3.1] which means to use HTML elements correctly so that content can be presented, [4.1.1] to make sure that the code validates and [4.1.2] to make sure that custom components work in assistive devices. The manual research showed that the most common criterions were [1.4.10] which means to create a flexible layout that works at different screen sizes and [3.3.3] which means that is should be possible to give suggestions on how errors can be corrected in different search functions. The result gave indications that there was no correlation between web framework used and amount of accessibility problems. The semi structured interviews concluded that there were many difficulties with the implementation of WCAG. The biggest reasons were connected to budget, resources, and attitude towards WCAG. Another challenge was connected to the amount of competence on WCAG when recruiting new employees.