Over the last couple of years the airline business has gone through some turbulent changes, which has meant that customer loyalty has been affected. It’s no longer certain how or why customers are loyal to an airline, although the companies now use more and more complicated loyalty programs to keep their customers. The purpose of this essay has therefore been to examine what makes customers loyal to a service business, and what is the extent of their loyalty. To be able to answer these questions, a survey about costumers loyalty were accomplished. The results we received show that availability is the most significant issue for customers of SAS, and satisfaction is the minimum requirement for the customer. But to be able to attract loyal customers the airline has to offer them more. / Flygbranschen har de senaste åren gått igenom en hel del turbulenta förändringar, vilket har gjort att kundernas lojalitet till flygbolagen har satts på prov. Det är inte längre självklart hur och varför kunder är lojala till ett flygbolag. Trots det använder sig företagen av mer och mer invecklade lojalitetsprogram för att binda sina kunder. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka varför och vad som gör kunder lojala till ett tjänsteföretag, samt på vilken nivå deras lojalitet ligger. För att kunna besvara problemet har SAS kunder tillfrågats angående kundlojalitet i en enkätundersökning. Resultatet vi fick fram var att kunderna överlag är mycket lojala där tillgängligheten är den styrande faktorn. Vi har även konstaterat att fenomenet nöjda kunder alltmer har blivit en norm inom flygbranschen. I dagsläget måste därför flygbolagen kunna erbjuda sina kunder något extra för att bibehålla deras lojalitet.

Lojalitetsprogram är en slags medlemsklubb där medlemmar får ta del av olika belöningar ochförmåner. Programmen kan vara ett bra hjälpmedel för företag att skaffa lojala, återkommandekunder, men det kan även vara kostsamt vid okunskap. Huvuduppgiften med programmen är attskapa en relation med gästen för att få den att återkomma, då det visat sig att lojala kunder ökarlönsamheten. Det har även visat sig att en CRM-strategi kan underlätta skapandet avkundlojalitet och lönsamhet.Syftet med uppsatsen var att redogöra och diskutera vad som påverkar ett lojalitetsprogramslönsamhet.Uppsatsen grundades i fem vetenskapliga artiklar som granskades, bearbetades ochsammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet tog upp vikten av kundlojalitet för att skapalönsamhet inom hospitalitybranschen samt lojalitetsprogrammens effektivitet. Från artiklarnaframkom det att lojalitetsprogrammets utformning och belöningssystem hade stor betydelse förom en gäst blir lojal eller inte. Relationen som utvecklades mellan företag och gäst var även deten betydelsefull del i skapandet av lojalitet. Senare diskuterades huruvida lojalitetsprogram varen säker väg till kundlojalitet eller inte utifrån de olika faktorerna som tidigare nämndes.Sammanfattningsvis var en välstrukturerad CRM-strategi med kunskap om programmetsstruktur, belöningssystem och gemenskap viktigt vid skapandet av ett effektivt och lönsamtlojalitetsprogram. / B-uppsatser

Sammanfattning Akademi: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens Högskola Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008 Titel: Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschen Författare: Maria Bergström, -79 Åkersberga Fredrik Karlsson, -84 Västerås Anders Melkersson, -66 Västerås Handledare: Jonsson, Claes Problem: Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts. Därefter genomfördes sex intervjuer, två på respektive företag. Grunden för analysen utgörs av den teoretiska referensramen. Primärdata har analyserats utifrån en mellanfallsanalys och en inomfallsanalys. Slutsats: Vi fann inte någon större skillnad i hur företagen beskriver och definierar lojal kund. Vår studie indikerar att företagen fokuserar mer på kundens historiska beteende och i mindre grad på kundens attityd och framtida beteende. Studien visar att företagen arbetar aktivt för att ge ett bra bemötande och inge förtroende via sina arbetsmetoder. Personlig kontakt anses av företagen som väsentligt för att uppnå/öka kundlojalitet. Nyckelord: Lojalitet, kundlojalitet, försäkringsbranschen, loyalty, customers loyalty, lojal kund, relationsmarknadsföring / Abstract Academy: School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalens Högskola Level: Bachelor Thesis in Business administration/Spring term 2008 Title: Customer loyalty, a study of the insurance branch Authors: Maria Bergström, -79 Åkersberga Fredrik Karlsson, -84 Västerås Anders Melkersson, -66 Västerås Tutor: Jonsson, Claes Problem: More and more companies are starting to use relationship marketing to get loyal customers. The reason is that companies want to have loyal customers because they are seen as the most profitable customer group. How companies define a loyal customer is a determining factor for the chap of this work. Purpose: The purpose of this thesis is to describe and compare how the companies Skandia in Västerås, Folksam in Stockholm and Försäkringscenter in Västerås define loyal customers. The purpose is also to describe and compare how these companies work for reach/increase customer loyalty. Method: In this thesis we are using a qualitative method of collection. The interview questions have been put together out of the theoretical frame of reference. There after we were carrying through six personal interviews, two of each company. The ground of this thesis is the theoretical frame of reference. Primary data where analyzed thru a cross-case synthesis and a within-case synthesis. Conclusion: We found no bigger difference between the companies in how they describe and define a loyal costumer. Our study indicates that the companies are more focus on the costumer’s historical behaviour than on the attitude and future behaviour. The study shows that the companies work actively to give a good treatment and infuse confidence thru their working methods. The company consider that personal relation is essential for reach/increase customer loyalty. Keywords: Insurance branch, loyal customer, loyalty, customer’s loyalty, relationship marketing.

Darbo objektas – lojalumo programų pritaikomumas Lietuvos turizmo rinkoje. Darbo tikslas – nustatyti lojalumo programų pritaikomumą Lietuvos turizmo rinkoje. Darbo uždaviniai: 1. Atskleisti vartotojų lojalumo sampratą ir klasifikaciją; 2. Apibrėžti lojalumo programas ir jų pritaikymą Lietuvos turizmo rinkoje; 3. Išsiaiškinti lojalumo programų pritaikomumą Lietuvos turizmo rinkoje. Tiriamieji klausimai: kokios lojalumo programos taikomos Lietuvos turizmo rinkoje ir kurios yra veiksmingiausios. Svarbiausi rezultatai. Asmenys, besinaudojantys turizmo įmonių teikiamomis paslaugomis, nepriklausomai nuo jų amžiaus teigiamai vertina lojalumo programas turizmo rinkoje. Svarbiausios išvados. Lietuvos turizmo rinkoje yra pritaikomos visose kitose rinkose naudojamos lojalumo programos (apdovanojimų, nuolaidų, bendrumo, partnerystės ir įvertinimo programos), tačiau ne visos jos tinka turizmui. Labiausiai turizmo įmonių paslaugų vartotojai pripažįsta trumpalaikes lojalumo skatinimo priemones, tokias, kaip: dovanos ir premijos, ypatingos kainos ir mažesnė didesnio paslaugų kiekio kaina. Kitas lojalumo programų priemones, kurios reikalauja daugiau laiko, didesnio klientų įsitraukimo ar dalyvavimo – konkursus ir taškų kaupimo programas, klientai vertina kiek vangiai. Vadinasi, dalis Lietuvos turizmo rinkoje pritaikomų lojalumo programų yra veiksmingos, tačiau kita dalis lojalumo programų tiesiog netinka turizmo rinkai. / The object – the applicability of loyalty programs in Lithuanian tourism market. The purpose of this paper – to determine the applicability of loyalty programs in Lithuanian tourism market. The main tasks: 1. To reveal the concept and classification of customers loyalty; 2. To describe loyalty programs and their applicability in Lithuanian tourism market; 3. To find out the applicability of loyalty programs in Lithuanian tourism market. Research questions: what loyalty programs Lithuanian tourism market applies and which of them are the most effective. The main results. People using tourism services, regardless of their age, assess loyalty programs positively in Lithuanian tourism market. The main conclusions. Lithuanian tourism market applies loyalty programs which are used in all other markets (rewards, rebate, affinity, partnership and appreciation programs), however, not all of them are suitable for tourism. Tourism service users accept the most short-term loyalty incentives measures, such as: gifts and prizes, special prices and the lower price of larger quantity of services. Other loyalty programs measures that require more time, customer’s involvement and participation, such as contests and bonuses collection programs, are appreciated sluggishly by customers. So, we could say that some of Lithuanian tourism market‘s loyalty programs are effective, but other loyalty programs are not suitable for tourism market.

As the usage of loyalty programs increases, this study takes a new approach to examine how these programs influence consumers’ attitudes toward brands. This paper is influenced by the recent findings that question the capability to create a clear picture of the effects of loyalty programs by conducting quantitative research. This is based of the differentiation between attitudes and actions, leading to the fact that quantitative research have only captured the actions of members of loyalty programs. In contrast to that, this paper uses qualitative interviews to create a more in-depth point of view.The paper immerses the reader in the theoretical viewings of what loyalty is and how it emerges from satisfaction. Aspects that make a consumer “loyal” are presented, as well as different degrees of loyalty. Furthermore loyalty is explained as a higher form of commitment, which is seen as an attitude towards a brand. The paper then discusses the possibility of looking at attitudes as relative, and as something used in different ways that can be constructed differently. We then examine the opposite of loyalty, which is inertia, which has similar aspects but is characterized on different grounds and emerges from switching costs and habitual behavior. The paper then creates a model of how loyalty programs affect the consumption process and creates either satisfaction or switching costs. The commitments of the consumers’ are then divided into either loyalty or inertia depending on the customers’ attitudes towards the brand with concern to the effect that the loyalty program has exercised.Our research has resulted in three different groups, each of which shows separate levels of commitment. The first group is labeled “loyal effect”. Through the loyalty program this group has developed satisfaction-based commitment towards the brand, hence loyalty. The second group consists of the informants that have not been influenced at all by the loyalty program, and is labeled “no effect”. The final group, “inertia effect”, shows that the loyalty programs have created switching barriers resulting in customer retention characterized by low commitment, hence inertia.The findings of this study highlight the fact that the commitment that is formed through loyalty programs has two sides to it rather than one, which has been claimed in previous studies. The results of the paper show that future studies and current brands need to change their current perspective. Instead of being concerned with whether loyalty programs have the capability to influence the consumers or not the real question is how it affects the customers and in what direction it influences an individual consumer’s commitment.

Syfte: Syftet är att förklara hur tillfredställelse, förtroende och engagemang inverkar på varumärkeslojalitet i en kontext av självservice. Hypoteser: Följande hypoteser är uppsatta av författarna: H1: Tillfredställelse har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H2: Förtroende har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H3: Engagemang har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. Teori: Varumärkeslojalitet; tillfredställelse, förtroende och engagemang. Metod: Enkätundersökning Slutsats: Hypotes1 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrån den här studien accepteras. / Purpose: The purpse is to explain how satisfaction, commitment and engagement affect on brand loyalty in a self-service context. Hypothesis: The following hypthesis are set up by the authors: H1: Satisfaction have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context.  H2: Commitment have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. H3: Engagement have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. Theory: Brand loyalty; satisfaction, commitment and engagement.  Methodology: Survey study Conclusion: Hypothes 1 may from this study be accepted. Hypothesis 2 may from this study be accepted. Hypothesis 3 may from this study be accepted.

Thesis (doctoral) - Otto Beisheim School of Management, Vallendar, 2006. / Includes bibliographical references (p. [271]-309).

Thesis (doctoral) - Otto Beisheim School of Management, Vallendar, 2006. / Includes bibliographical references (p. [271]-309).

Thesis (M.B.A.)--University of North Carolina Wilmington, 2009. / Title from PDF title page (February 23, 2010)

Thesis (doctoral) - Otto Beisheim School of Management, Vallendar, 2006. / Includes bibliographical references (p. [271]-309).