Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den. I dagens arbetsmarknad där det råder en större konkurrens för att locka till sig kvalitetsarbetare än vad det gjorde för 20 år sedan måste företagen fokusera på att skapa och uppfylla mål med personalomsättningen. Vi har märkt att det finns gap i forskningen gällande den praktiska delen av området. Den säsongsbaserade näringen har en liten plats i dessa forskningar och därför anser vi att det är något som bör tittas närmare på.Denna studie är gjord vid företaget IceHotel AB som ligger i byn Jukkasjärvi, cirka 200 kilometer norr om polcirkeln. Vi har via tio intervjuer undersökt hur IceHotel arbetar gällande deras rekryteringsprocesser och fokuserat på den delen tillsammans med upplärningen vid företaget. Syftet med studien är att hitta problem och rekommendera lösningar på dessa utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. De resultat som vi kommit fram till är att IceHotel har vissa problem med rekryteringsprocesserna och har egentligen ingen strategisk plan för hur de ska lösa framtida problem. Det finns ett visst kort-tidsfokus från hela organisationen och det är detta som vi vill belysa i våra resultat av studien.De slutsatser som vi kommit fram till är att IceHotel är kraftigt beroende av att säsongsanställda återvänder. Detta kommer av att de bär på kunnande från tidigare säsonger samt att de har en viktig uppgift i att hjälpa nya anställda in i organisationen. Vidare har vi uppfattat trivsel som en av de viktigaste drivkrafterna bakom anställdas välmående och prestation. Trivseln är även en stor anledning till varför en säsongsanställd väljer att återvända. Slutligen behandlar vi hur IceHotels rekrytering samt introduktion på kort sikt kan påverka omsättningen på lång sikt. Vi menar att ett mer strukturerat och strategiskt tillvägagångssätt vad gäller rekrytering och introduktion kan hjälpa organisationen att prestera bättre samtidigt som det har en positiv effekt på anställdas förhållningssätt till jobbet.

Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

<p>Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.</p>

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.

Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek, vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet. Hängivenhet innebär att vara lyhörd inför sin partners behov och hjälpa denne.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur hän-givenhet och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet. Metod: En litteraturstudie där åtta artiklar om hängivenhet och medkännande kärlek i förhål-landen undersöktes. Genom en innehållsanalys av de åtta artiklarna skapades temat ”Att bry sig om sin partner”, samt huvudkategorierna ”Att ha kärlek att ge” och ”Upplevelsen av att ha fått något”. Resultat: Personer som har mycket kärlek att ge upplever att de får mycket kärlek tillbaka då de betraktar sin partner till stor del utifrån sig själva och att denna syn på sig själva och sin partner skapade mer omtanke och bättre förhållanden vilket var ömsesidigt förstärkande. Omtanken kunde vara förankrad i människors identitet och det fanns mycket som indikerade att omtänksamma personer kände högre grad av medkänsla mot sin partner. Medkänslan och den positiva synen på partnern var delaktig i den genuina viljan och glädjen över att hjälpa sin part-ner och att den glädjen behövde upprätthållas genom att personen fick omtanke tillbaka. Diskussion: Resultatet från analysen diskuteras utifrån anknytningsteorin som teoretisk referensram där det fanns indikationer för att medkännande kärlek, hängivenhet och trygg anknytning skulle kunna vara ömsesidigt förstärkande. / Background: A good relationship counteracts anxiety and depression, while a bad relationship is worse for the mental health than being single. Good romantic relationships consist of com-ponents such as satisfaction, intimacy, love and commitment. Satisfaction also predicts satis-faction later in the relationship. Love is illuminated according to the definitions romantic love, companionate love, adult attachment love and compassionate love. Compassionate love include tenderness, caring, understanding, care, supportiveness and helpfulness. Devotion (communal) means to be responsive to your partner's needs and help them. Purpose: The purpose of this study is to examine how the previous research has described how devotion and compassionate love in a love relationship affect the relationship. Method: A literature study where eight articles about the dedication and compassionate love in relations were investigated. Through a content analysis of the eight articles the theme "Caring about your partner” was created, as well as the main categories "To have love to give" and ”The experience of have been given something". Results: People who have much love to give experience that they recieve much love in return as their perception of their partner is largely based on themselves and that this view of themsel-ves and their partners created greater care and better conditions, which were mutually reinfor-cing. The thoughtfulness could be rooted in people's identity and there was much that indicated that thoughtful people felt a greater degree of compassion towards their partners. The compass-ion and the positive perception of the partner were a part of the genuine will and joy of helping their partners and in order for the joy to be maintained, the person needed to recieve care in return. Discussion: The results of the analysis are discussed with attachment theory as a theoretical reference frame where there were indications that compassionate love, devotion and secure attachment could be mutually reinforcing.

As the usage of loyalty programs increases, this study takes a new approach to examine how these programs influence consumers’ attitudes toward brands. This paper is influenced by the recent findings that question the capability to create a clear picture of the effects of loyalty programs by conducting quantitative research. This is based of the differentiation between attitudes and actions, leading to the fact that quantitative research have only captured the actions of members of loyalty programs. In contrast to that, this paper uses qualitative interviews to create a more in-depth point of view.The paper immerses the reader in the theoretical viewings of what loyalty is and how it emerges from satisfaction. Aspects that make a consumer “loyal” are presented, as well as different degrees of loyalty. Furthermore loyalty is explained as a higher form of commitment, which is seen as an attitude towards a brand. The paper then discusses the possibility of looking at attitudes as relative, and as something used in different ways that can be constructed differently. We then examine the opposite of loyalty, which is inertia, which has similar aspects but is characterized on different grounds and emerges from switching costs and habitual behavior. The paper then creates a model of how loyalty programs affect the consumption process and creates either satisfaction or switching costs. The commitments of the consumers’ are then divided into either loyalty or inertia depending on the customers’ attitudes towards the brand with concern to the effect that the loyalty program has exercised.Our research has resulted in three different groups, each of which shows separate levels of commitment. The first group is labeled “loyal effect”. Through the loyalty program this group has developed satisfaction-based commitment towards the brand, hence loyalty. The second group consists of the informants that have not been influenced at all by the loyalty program, and is labeled “no effect”. The final group, “inertia effect”, shows that the loyalty programs have created switching barriers resulting in customer retention characterized by low commitment, hence inertia.The findings of this study highlight the fact that the commitment that is formed through loyalty programs has two sides to it rather than one, which has been claimed in previous studies. The results of the paper show that future studies and current brands need to change their current perspective. Instead of being concerned with whether loyalty programs have the capability to influence the consumers or not the real question is how it affects the customers and in what direction it influences an individual consumer’s commitment.

I den politiska debatten sägs arbete vara den främsta vägen in i det svenska samhället, samtidigt som tidigare tonvikt på stöd och socialt ansvar har ersatts av aktivering och individuellt ansvar i etableringsprogrammen för nyanlända. Detta tankesätt centrerar social inkludering kring lönearbete och utelämnar den avsevärda del av samhällslivet som sker på fritiden. Denna studie ifrågasätter lönearbetets primat och undersöker därför integration i förhållande till fritidsvärlden, utifrån upplevelser av hem- och tillhörighet. Detta görs genom halvstrukturerade intervjuer med informanter som flyttade till Sverige i vuxen ålder. Mot bakgrund av Floya Anthias texter om migration och integration lyfts de relationella och flytande aspekterna – de translokala kontexterna – av hem- och tillhörighet. Den lokala kontexten utforskas vidare med Gary A. Fines interaktionistiska perspektiv på grupper, och fritidsaktiviteternas betydelse belyses med hjälp av Tony Blackshaws teori om fritid i moderniteten. Tolkande fenomenologisk analys av materialet visar hur fritidsaktiviteter kan understödja behovet av självförverkligande och gemenskap, samt hur upplevelsen av social inkludering till stor del handlar om de interaktioner som går utöver acceptans eller tolerans. Positiva och integrerande upplevelser bland informanterna relaterade till huruvida den lokala gemenskapen välkomnade och bjöd in, samt interaktioner som kännetecknades av uppskattning, gränsöverskridande, omsorg, och hänsyn. Vad detta föreslår är att stat och civilsamhälle borde vidga sin förhärskande förståelse av integration och gemenskap.

The profile the individual creates on social media can be likened to a digital panopticon. How this profilicity has developed is examined by reviewing seven texts concerning the creation of identity. After this, five paradigms emerge that map how profilicity has developed through history and how the profile has become a digital panopticon in a post-political society. The profile thus becomes a tool for strengthening the hegemony that prevails in society. / Profilen individen skapat på sociala medier kan liknas vid ett digitalt panoptikon. Hur denna profilicitet växt fram undersöks genom att sju källor rörande identitetens skapande gås igenom. Efter detta träder fem paradigm fram som kartlägger hur profiliciteten växt fram genom historien och hur profilen kommit att bli ett digitalt panoptikon i det postpolitiska samhället. Profilen blir således ett verktyg för att förstärka den hegemoni som råder i samhället.