Bakgrund: Trycksår har varit och är ett stort problem inom hälso- och sjukvården. Patienter som utvecklar trycksår upplever ständig smärta och lidande. Vidare upplever patienterna brister i omvårdnad av deras trycksår. Sjuksköterskan har ett ansvar att utföra sitt arbete utifrån beprövad erfarenhet och evidens och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksår.Metod: En litteraturöversikt där totalt15 artiklar, varav två var kvalitativa och 13 kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes systematiskt för att söka fram vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor har otillräcklig teoretisk och praktisk kunskap inom arbete med trycksår. Andra faktorer som påverkade arbetet var tidsbrist bristande rutiner och brist på utrustning. Det framkom även ett samband mellan sjuksköterskans inställning och engagemang kring att arbeta mot trycksår. Vidare framkom i resultatet att samarbete har en viktig roll då det skapar patientsäker vård.Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna arbeta med trycksår krävs både teoretisk och praktisk kunskap. Brist på rutiner leder till att sjuksköterskor upplever sig begränsade vilket kan påverka inställningen och engagemanget mot att arbeta med trycksår. Resultatet visar att samarbete har en positiv påverkan för patienternas vård samt patientsäkerheten. / Background: Pressure ulcer is and has been a problem in the healthcare for a long time. Patients that develop pressure ulcers experience constant pain and suffering. Furthermore, patients experience that care of pressure ulcers healthcare is deficient. The nurse has a responsibility to work according to evidence based practice and to provide safe care.Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of working with pressure ulcers.Methods A literature review where a total of 15 articles, of which two were qualitative and 13 quantitative, were included in the results. The databases CINAHL and PubMed were used systematically to search for scientific articles.Results: The result showed that nurses have insufficient theoretical and practical knowledge within prevention work in pressure ulcers. Other factors that affected the preventive work were lack of routines, lack of time and lack of equipment. There was also a connection between the nurse’s attitude and knowledge regarding pressure ulcers. Furthermore, it emerged from the result that collaboration has an important role and leads to patient safety.Conclusion: For nurses to be able to work with pressure ulcers, both theoretical and practical knowledge is required. Lack of routines leads to nurses feeling limited and this can affect the attitude and commitment to work preventively with pressure ulcers. The results show that collaboration has a positive impact on patients care and patient safety.

Bakgrund: Trycksår är en skada vilken ofta går att förebygga, och uppkommer på grund av tryck eller tryck kombinerat med skjuv. Skadan kan leda till lidande hos patienten och höga kostnader för hälso- och sjukvården. Trots att många omvårdnadsåtgärder med syftet att förebygga trycksår finns, fortsätter det att vara en vanligt förekommande vårdskada. Konsekvenser av detta är lidande för patienten och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens uppfattningar om faktorer vilka påverkar trycksårsprevention. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, varav fem hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudteman som är viktiga för ett fungerande preventionsarbete. Dessa teman är teamarbete, arbetsförhållanden och personliga faktorer hos vårdpersonal samt patient. Slutsats: Vårdpersonalen uppfattar multidisciplinärt arbete, kommunikation och tydliga roller vara faktorer vilka kan verka främjande för ett gott arbete med trycksårsprevention. Andra faktorer som identifierades var att vårdpersonalen behöver tillräckligt med tid samt tillgång till utrustning samt god kunskap och utbildning. / Background: Pressure ulcer is an injury that often can be prevented, and occurs due to pressure or pressure combined with shear. The injury can lead to suffering for the patient and high costs for health care. Despite the high prevalence of nursing care to prevent pressure ulcers, it continues to be a common healthcare injury. Consequences of this are suffering for the patient and increased costs for health care. Aim: To describe health personnel´s perceptions of factors that affect pressure ulcer prevention. Method: This study has been conducted as a literature review containing twelve scientific articles, of which five had a quantitative approach and seven had a qualitative approach. These articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The result shows four main themes that are important for effective preventive care. These themes are teamwork, working conditions and personal factors linked to staff and patients. Conclusions: The health personnel perceive multidisciplinary work, communication and clear roles as factors that can promote good work with pressure ulcer prevention. Other factors that were identified were that the care staff needed sufficient time as well as access to equipment as well as good knowledge and training.

Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap om och deras attityd till trycksårsprevention. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt med sju artiklar av kvantitativt material, tre artiklar av kvalitativt material och en artikel av både kvantitativ och kvalitativt material. Resultat: Resultatet presenteras i fyra grupper/områden: Kunskap och utbildning, Erfarenhet, Attityder och Resurser. Sjuksköterskans trycksårspreventiva arbete kan hindras av bristande kunskap, otillräckliga resurser och attityd. För att kunskapen ska öka och kanske därutav attityden förändras, behövs mer utbildning inom området. Det krävs praktisk erfarenhet för att förstå innebörden av trycksårsprevention och för att kunna implementera sin kunskap i omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och attityd har betydelse för den omvårdnad som ges vid trycksårsprevention. Som sjuksköterska är det viktigt att ständigt söka ny kunskap och hålla sig uppdaterad med ny forskning. Det är även betydelsefullt att utveckla ett gott samarbete med övrig vårdpersonal och effektivt utnyttja tillgängliga resurser så att arbetet med trycksårsprevention förbättras och patienternas lidande vid trycksår förhoppningsvis minskar. Klinisk betydelse: Studiens resultat visar på att sjuksköterskans kunskap och attityd kan ha betydelse för den omvårdnad som ges vid trycksårsprevention. Då studien riktar sig till verksamma sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan den väcka tankar och funderingar hos läsaren. Detta kan få denne att reflektera över sin egen attityd gentemot trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcers have been known since around 2000 BC but still the problem remains. There is today a broad area of concern within the health care system where patients are constantly affected by new pressure ulcers even though the well described prevention measures and guidelines are available. Mainly affected are elderly, people who have some form of physical disability, are bedridden or sedentary much of the day. With pressure ulcer comes a great suffering for the affected patient especially in form of constant pain. Purpose: To describe nurses' knowledge and their attitudes towards pressure ulcer prevention. Method: This is a literature review with seven articles with quantitative material, three articles with qualitative material and one article with both quantitative and qualitative material. Results: The results are presented under the headings: Knowledge and Education, Experience, Attitudes and Resources. Nurses' work with pressure ulcer prevention can be hindered by the lack of knowledge, insufficient resources and attitudes. For the nurses' knowledge to be increased and maybe thereby also a change of the attitudes, more education in the area is needed. It requires practical experience to understand the meaning of pressure ulcer prevention and to be able to implement the knowledge into the practice. Conclusion: Nurses' knowledge and attitudes are relevant to the care they gave to the patients regarding pressure ulcer prevention. As a nurse it is important to constantly seek new knowledge and keep current with the latest research. It is also important to develop a good working relationship with other health professionals and effectively use the available resources so that the work with pressure ulcer prevention can improve and that the suffering of patients with pressure ulcer hopefully will decrease. Clinical significance: Our results demonstrate that the nurse's knowledge and attitudes may be relevant when it comes to pressure ulcer prevention. This study is aimed to working nurses and nursing students and can give ideas and thoughts to the reader. And this can get them to reflect on their own attitudes towards pressure ulcer prevention.

Pressure ulcers are a serious health condition that have negative consequences for patients and organizations. The primary cause of pressure ulcers is intense and/or prolonged pressure or pressure in combination with shear that results in damage to the skin and underlying soft tissue. Early identification of patients at risk for pressure ulcers and 2-hour repositioning to off-load pressure are key components in reducing pressure ulcer development. Despite ongoing efforts to prevent pressure ulcers, the incidence and prevalence of hospital-acquired pressure ulcers (HAPUs) at the practicum site exceeded the benchmark for Magnet hospitals and the health system's goal of 1%. Patient mobility sensor technology will be implemented on all patients who are at risk for pressure ulcers and who require caregiver-assisted turns to reduce the incidence and prevalence of HAPUs and increase turn-schedule compliance. At risk patients are those with a Braden Scale score of 18 or less; however, nurses often score patients higher than actual. An educational activity, Braden Scale for Predicting Pressure Sore Risk: It's only as effective as the scores suggest, will be presented to nurses to provide them with the knowledge and skills necessary to accurately perform a Braden assessment and correctly identify patients at risk for pressure ulcers. A pretest/posttest design will be used to evaluate the effectiveness of the program in improving the nurses' accuracy when performing the Braden assessment. This project will help with the early identification of patients who will benefit from the patient mobility sensor technology and ultimately in decreasing HAPUs.

Background Globally pressures ulcers are commonly seen as hospital acquired injuries with negative consequences for the persons such as pain, suffering and also incurring high costs for society. Preventing the occurrence of pressure ulcers is an important part of nursing care and a professional responsibility for registered nurses. Person-centered care is one of the core competencies for registered nurses. Involving the person in their care and increasingthe person’s knowledge about preventive strategies, person-centered care is of great value in the prevention of pressure ulcer. Aim The aim of this study was to describe registered nurses’ experiences of preventing theoccurrence of pressure ulcers in persons receiving care in a hospital setting in Peru. Method A qualitative method was used with semi-structured interviews which were conducted at a hospital in Peru. Seven registered nurses participated in this study. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Findings The findings of this study are presented under three categories formed during the data analysis: Incorporating pressure ulcer prevention into general nursing care, recognition of the need to develop knowledge about pressure ulcers and awareness of professional responsibilities in nursing care. Conclusion Providing nursing care, following closely hospital guidelines, provides a systematic way to prevent the occurrence of pressure ulcers in persons receiving hospital care. It is important that the nurse includes the person in the care process. The registered nurses underlined the importance of education in prevention strategies.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad incidens och förbättrad läkning av trycksår. / The purpuse of this study is to elucidate the relationship between nutrition and pressure ulcer by seeking the answers to the following three questions: Does nutri-tion have any implication on the appearance and healing of pressure ulcers? What nutrients are needed to prevent appearance and promote healing of pressure ul-cers? Is there a connection between malnutrition and/or eating-difficulties and pressure ulcers? The method for this literature review consisted of a systematic searches in databases and searching through references. Ten scientific quantitative research articles in this subject have been analysed and concluded. The result is presented in four themes: The significance of nutrition, the significance of energy intake, the significance of vitamins and minerals and sub findings. The result of this analysis shows a connection between improved nutritional status and both lower incidence and improved healing of pressure ulcers.

Jerlemar, M & Nordström, J., Patienters upplevelser av att leva med trycksår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar framförallt äldre och rörelsehindrade. Trycksår kan medföra fysiska och psykiska komplikationer hos den drabbade. Prevention, framförallt tryckavlastning är viktigt vid förebyggande av trycksårsuppkomst. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Axelssons (2008) riktlinjer och baseras på tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design och är granskade efter Willmans et al (2006) protokoll. Resultat: Patienterna i studierna upplevde en negativ inverkan på livet relaterat till trycksår. Analysen ledde fram till fem teman: smärta, mobilitet, emotionell påverkan, kroppslig påverkan samt inverkan på autonomi och det sociala livet. Slutsatser: Personer med trycksår upplever en fysisk, psykisk och social påverkan. Livskvaliteten blir sämre i alla dessa aspekter. Nyckelord: Emotionellt, kroppsligt, smärta, socialt, trycksår. / Jerlemar, M & Nordström, J., Patients experiences of having a pressure ulcer. A literature review. Degree project, 15 credit points. Nursing programe, Malmö University: Health and Society, Department of nursing, 2011. Background: Pressure ulcer is common known condition affecting mainly the elders and disabled. Pressure ulcer can cause physical and mental complications in the affected. Prevention, especially off loading is important to prevent pressure ulcer occurrence. Aim: To elucidate patient’s experiences of living with a pressure ulcer. Method: The literature review is formed after Axelsson (2008) guidelines and is based on ten scientific articles with both quantitative and qualitative design which are audited after Willmans et al (2006) audited protocols. Results: The patients in the studies experienced a negative impact on their life related to the pressure ulcer. The analysis resulted in five themes including: pain, mobility, emotional impact, bodily impact and also impact on the autonomy and social life. Conclusions: People with pressure ulcer experience a physical, mental and social impact. Quality of life was lower in all these aspects. Key terms: Bodily, emotional, pain, pressure ulcer, social.

Bakgrund: Trycksår är en vård skada som orsakar stort lidande för patienter.Dessutom är trycksår en signifikant markör för mortalitet. Mer än var femtepatient som vårdas på sjukhuset har trycksår. Det finns en rad förebyggandeåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår. Det är sjuksköterskansprofessionella ansvar att arbete preventivt mot trycksår för att minska patientenslidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskorerfarenheter av att arbeta med förebyggande åtgärder mot trycksår inomslutenvård. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats användes för dennalitteraturstudie. Artiklarna hämtades från två databaser, alla med inriktning påomvårdnad. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem kategorier. De fem kategorierna var:organisatoriskt stöd, preventivt arbete, betydelsen av patientdelaktighet,samverkan i team och faktorer som kan hindra trycksårsprevention. Konklusion: Trycksår är förebyggbar och ställer krav på sjuksköterskan utbildningoch erfarenhet för att arbeta preventivt. För att identifiera patienter med hög riskför uppkomst av trycksår tillämpas olika riskbedömningsinstrument. Samverkanmed olika professioner samt patientdelaktighet behövs med förutsättning förbättre och säker vård. Det var av stor vikt att ha kunskap om hur sjuksköterskornaerfar det trycksårsprevention arbete för att kunna ha en förståelse om eventuellaförbättringar som behövs och därigenom sjuksköterskor ska kunna ge en säkervård. / Background: Pressure ulcers are a healthcare injury that causes great suffering topatients. In addition, pressure ulcers are a significant marker of mortality. Morethan one in five patients cared for at the hospital has pressure ulcers. There arevarious preventative measures to reduce the occurrence of pressure ulcers. It is thenurse's professional responsibility to work preventively against pressure ulcers toreduce the patient's suffering. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences ofworking with preventive measures against pressure ulcers in hospitals. Method: Ten qualitative scientific articles were used for this literature review. Thearticles were located using two databases, all focusing on nursing. The articleswere analyzed using content analysis. Result: The result consisted of five categories, organizational support, Preventivework, the importance of patient participation in care, collaboration in teamworkand factors that can prevent pressure ulcer prevention. Conclusion: Pressure ulcers are preventable and require the nurse's education andexperience to work preventively. To identify patients with a high risk ofdeveloping pressure ulcers, various risk assessment instruments are applied.Collaboration with different professions and patient participation is needed withthe condition for better and safer care. It was of great importance to haveknowledge of how the nurses experience the pressure ulcer prevention work to beable to have an understanding of any improvements that are needed and therebynurses to be able to provide safe care

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om nutritionstillskott, tryckavlastning och typ av förband har någon påvisad effekt på läkningen av trycksår. Litteraturstudien grundar sig på Goodmans systematiska tillvägagångssätt. Litteratursökningen gjordes i CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt att artiklar som inte var tillgängliga i fulltext via någon av databaserna söktes via Samsök. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt utav författarna oberoende av varandra utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Elva artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Resultatet tyder på en förbättrad läkning vid användande av tryckavlastande madrasser och dynor, vid tillskott av protein, vitamin C och zink samt att kollagena förband är ekvivalenta med hydrokolloida . Med otillräckligt vetenskapligt underlag kan det sägas att fuktighetsbevarande förband, såsom hydrokolloida, är att föredra framför torra förband vid behandling av trycksår. Behandling med noncontact normothermic wound therapy eller en kombination av alginat och hydrokolloida förband är att rekommendera framför enbart fuktigthetsbevarande förband, såsom hydrokolloida. Fler studier behövs för att slutsatser med hög evidens skall kunna dras. / The aim of this study was to investigate whether nutritional support, pressure relieve and type of dressing have any proved effect on pressure ulcer healing. The review is based on Goodman´s systematic procedure. The searches of litterature were made in CINAHL, PubMed and The Cochrane Library. Articles that weren’t available in fulltext in any of the three databases were further searched in Samsök. The analyse and the assessment of quality of the articles were made by the authors individually with a modified assessment-protocol. Eleven articles of varying qualities were included in this review. The result indicates on an improved rate of healing when pressure relieving mattresses and cushions were used, with an increased intake of protein, vitamin C and zinc and that collagen dressings are equivalent with hydrocolloids. There are no conclusive evidence that moist dressings, such as hydrocolloids, is to prefer comparing to dry dressings in pressure ulcer treatment. Treatment with noncontact normothermic wound therapy or a combination with alginate dressings and hydrocolloids are recommended in front of only moist dressings, such as hydrocolloids. Further studies needs to make conclusions with high evidence.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden samt underliggande vävnad som kan uppstå efter tryck eller skjuv. Patienter som drabbas av trycksår uttrycker att det medför ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet och inbegriper riskbedömning, hudbedömning samt regelbunden repositionering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ studiedesign som inhämtats från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda artiklarnas resultat analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Genom innehållsanalysen utkristalliserades huvudkategorier och subkategorier ur artiklarnas resultat. Resultatet utformades i två huvudkategorier: Vårdteamet och Arbetsmiljö och sex subkategorier: Prevention, Kommunikation, Undersköterskan, Patienten, Organisatoriska faktorer och Hög arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vårdteamet och vårdgivarens organisatoriska ansvar hade en avgörande betydelse i arbetet med trycksårspreventionen. / Background: A pressure ulcer is an injury to the skin and underlying tissue that can occur after pressure or shear. Patients who suffer from pressure ulcers express that it causes great physical, psychological and social suffering. The nurse is responsible for the nursing work where pressure ulcer prevention is part of the preventive work and includes risk assessment, skin assessment and regular repositioning. Aim: The aim of the literature study was to shed light on nurses' experiences of pressure ulcer prevention in inpatient care. Method: Qualitative literature study based on 10 articles with a qualitative study design obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The results of the selected articles were analyzed by conventional content analysis. Result: Through the content analysis, main categories and subcategories were crystallized from the results of the articles. The result was formed into two main categories: Care team and Work environment and six subcategories: Prevention, Communication, Nurse, Patient, Organizational factors and High workload. Conclusion: Nurses had experience that the care team and the caregiver's organizational responsibility had a decisive importance in the work with pressure ulcer prevention.