In this piece I have attempted to perform descriptive quantitative research in the field of Animal-Assisted Activities and Animal-Assisted Therapies in the Czech Republic. I have placed emphasis on the professional background and dog handling skills of the dog-handler. I tried not only to focus on the impact of dogs on humans, but also to emphasize the importance of the personality of the therapist. I also consider the impact of different personality theories on the personality of the handler/therapist, and the importance of theoretical background and preparation in the given area in which the handler/therapist engages with dogs. Based on the positive respondent reactions, I trust that this research will prove to be of use to people involved in human-animal positive interactions.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt. / Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care.    Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

Sjuksköterskan ansvarar för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande hos patienten. Djur har genom historien haft stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa så väl i arbetet och som sällskap i hemmet. Forskning har visat att djur bidrar med positiva effekter inom äldrevård, skola och sjukvård vilket benämns som djurunderstödda insatser. Djurunderstödda insatser syftar till att uppnå terapeutiska fördelar hos människor inom bland annat hälso- och sjukvård. I Sverige är dock användningen av djur inom vården mycket begränsad jämfört med andra länder. Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av djurunderstödda insatser i relation till välbefinnande och hälsa. För att besvara syftet valdes en allmän litteraturöversikt som metod, de artiklar som valdes i översikten var sex kvalitativa och två mixade. Resultatet presenteras i fem teman, 1. Upplevelse av närvaro och distraktion - djuren i centrum, 2. Ökat deltagande, motivation och välbefinnande - interaktion med djuren, 3. Att uppleva tillhörighet och gemenskap - bygga relationer, 4. Stärkt självförtroende och självkänsla - omsorg om djuren och 5. Upplevelse av både trygghet och oro - djurens närvaro. I diskussionen diskuteras djurens påverkan på hälsa och välbefinnande, hur sjuksköterskan kan ta lärdom och inspireras av djuren samt synen på djurunderstödda insatser och andra kompletterande behandlingar. / The Nurse responsibility is promoting Health, preventing disease, restoring health and ease suffering in patients. Animals have played a significant role throughout history contributing to human well-being and health, both in work and as companions in the home. Research has shown that animals have had positive effects in elderly homes, education and healthcare, referred to as animal assisted interventions. Animal assisted interventions aim to achieve therapeutic benefits for people in healthcare settings. However, in Sweden the use of animal assisted interventions in the healthcare department is very limited compared to other countries. The aim of this study is to investigate patients' experiences of animal assisted interventions in relation to wellbeing and health. To address this aim, a general literature review was chosen as the method, including six qualitative and two mixed-method articles. The result is presented in five themes: 1. Experience, presence and distraction - the animals in the center, 2. Increased participation, motivation and well-being -Interaction with the animals, 3. Experiencing belonging and community - building relationships, 4. Strengthened self-confidence and self-esteem - caring for the animals and 5. Experience of feeling safe and worry - the presence of animals. The discussion discusses the impact of animals on health and well-being, how the nurse can learn from and be inspired by animals, as well as the view on animal-assisted interventions and other complementary treatments.

The aim of the essay is to investigate how Swedish and international research describes the use of book dogs as an educational tool to encourage children to learn to read and feel motivated to read. To achieve the aim a systematic literature study has been performed, with the focus on how book dogs are presented as enhancing motivation to learn to read in primary school, and the ways in which book dogs have been used in Swedish and foreign schools. Similarities and differences between Swedish and international use of book dogs have also been examined. Data were collected through scientific databases, and only high-quality studies and peer-reviewed scholarly studies occur in the selected literature. The material has been analysed in terms of motivation theory, with the focus on motivation to read.   The result shows that both Swedish and international studies emphasize how book dogs can motivate primary school pupils to start reading or to read more. Book dogs also seem to be able to motivate pupils to become more involved in school work in general. What the majority of researchers emphasize, however, is that the use of book dogs is a supplement to other methods for motivation and development of reading, and that the measures should be used systematically and over a long time. One difference between Swedish and international work with book dogs is that the activities with book dog teams in Swedish schools are limited by rules about the places in which dogs are permitted.

This thesis was conducted in order to explore the views and perception of social workers from Gävleborg on animal-assisted interventions. This study examines the attitudes of social workers towards the phenomenon of animal-assisted interventions and the importance of the animal-human bond. During the investigation process semi-structured e-mail interviews and one face-to-face interview were used as a method to collect empirical data. The results showed that social workers have a positive attitude towards animal-assisted interventions, as well as whether social workers have any knowledge regarding animal-assisted interventions. The final conclusion of this thesis presents the social workers’ desire to gain more knowledge and training on animal-assisted interventions within the social work practice in Gävleborg.

This diploma thesis deals with the use of canistherapy in the special education practise. It records the development, methods, forms and type sof canistherapy, included risks and benefits of this psychoterapeutic method. The research parts maps the relationship between the education of dog handlers and the quality of their fieldwork.

<p>C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?</p><p>Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta.</p><p>Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.</p><p>Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets.</p><p>Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.</p>

<p>Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren. Syftet är att beskriva funktion hos och effekten av Animal-Assisted Activity och umgänge med djur i allmänhet. Metoden är en deduktiv tematisk deskription och materialet redovisas under tre teman: social, psykologisk och fysiologisk funktion och effekt. Resultaten pekar mot att AAA och umgänge med djur har en positiv funktion för människors hälsa, men det är svårt att precisera vad det är som ger effekt.</p> / Denna översiktsartikel är en påbyggnad av en C-uppsats om nyttan med Animal-Assisted Therapy, "Therapets", skriven under handledning av Ojan Olsson som en examensuppsats vid Socionomlinjen på Socialhögskolan i Stockholm år 2000

<p>At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs.</p> / <p>På två vårdboenden för personer med demens genomfördes en kvalitativ studie, med syftet att ta reda på vilken betydelse vårdhunden hade för dem ur deras eget perspektiv. Två kvinnor och fem män med demens inkluderades och intervjuades. De var mellan 60 och 87 år. Alla utom en hade tidigare haft egen hund. Ur innehållsanalysen framkom fyra kategorier: aktivitet, gemenskap, kamratskap och utan positiv betydelse. Vårdhunden hade olika betydelse för olika informanter. Flertalet av de intervjuade hade en positiv inställning till vårdhunden. Den var ett sällskap, en god kamrat och man lekte/hade aktivitet tillsammans. Två av de intervjuade tyckte inte att vårdhunden hade någon positiv betydelse, varav en uttryckte ointresse för vårdhunden. Kunskap om inställning till och erfarenhet av hundar under den friska levnadstiden hos personer med demens är viktig för att de ska uppfatta vårdhunden och terapin som positiv.</p>

C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta. Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas. Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets. Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.