Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre. Det är en stor heterogen grupp i behov av vårdinsatser och ett antal äldre bor idag på särskilda boenden. Det är vanligt förekommande med fysisk och psykisk ohälsa, ensamhet samt bristande social interaktion på särskilda boenden för äldre. Det har tidigare visats att införandet av hundar inom vården kan minska fysisk och psykisk ohälsa samt öka motivation till deltagande i fysioterapi. Syfte: Undersöka och sammanställa vad vetenskaplig littereratur visar angående fysiska, psykiska och sociala hälsoeffekter hos äldre på särskilda boenden vid regelbunden interaktion med vårdhund. Metod: Litteratursökningen genomfördes via databasen PubMed och åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades via PEDro-skalan i syfte att skatta studiekvaliteten. Evidensstyrkan betygsattes sedan via SBU:s metod GRADE. Resultat: Begränsad evidens har visat sig för effektmåtten depression, apati, ångest, aggression, livskvalité, emotioner och ensamhet. Det har visat sig att djurassisterad terapi med hund har otillräckligt vetenskapligt underlag för effektmåtten energiåtgång, fysisk aktivitet, ADL, vikt, BMI, kognition och social interaktion. Konklusion: Resultatet från denna litteraturstudie visar varierande evidens för djurassisterad terapi med hund. Studien påvisar att djurassisterad terapi med hund kan ha positiv effekt på vissa effektmått hos äldre personer på särskilda boenden. Evidensen är som starkast för psykiska effektmått. Vidare forskning med större väl genomförda studier är relevant för att fortsatt kunna utvärdera effekterna av djurassisterad terapi med hund. / Background: The population of Sweden is getting older. It is a big and heterogeneous group in need of health care and a number of older people are living in a nursing home. It is common with physical and mental disorders, loneliness and lack of social interaction in nursing homes. It is shown that animal assisted therapy with dogs can reduce physical and mental illness and motivate older people to participate in physiotherapy. Objective: Examine and compile evidence of animal assisted therapy with dogs on physical, mental och social function in elderly living in a nursing home. Methods: The search was done in the PubMed database and eight articles became included. The articles were assessed for study quality confirmed by the PEDro scale. The evidence from the articles were assessed confirmed by the SBU GRADE. Results: Limited evidence was shown for that animal asssisted therapy with dogs can improve symptoms of depression, apathy, anxiety, agitation, quality of life, emotions and loneliness. Insufficent evidence was found for energy expenditure, physical activity, ADL, weight, BMI, cognition and social interaction. Conclusions: Results show varying evidence for animal assisted therapy with dogs. This study shows that animal assisted therapy with dogs can improve some limited effects in the population of older people at nursing homes, especially for mental health effects. More well made research with larger groups is indicated to ensure and value these effects.

No description available.

No description available.

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.

<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap. Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård. Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling. Både psykologiska och fysiologiska effekter hos personer med demens kunde påvisas av interventioner med hund. Effekter på socialt beteende, beteendeproblem, kognitiva förmågor, upplevelse av det dagliga livet samt effekter på rörelse och stress kunde uppvisas. Inga effekter på läkemedelsanvändning observerades. Slutsats: Studieresultatet visar på att det är syftet med hundinterventionen som bestämmer om det är AAA eller AAT som bör användas. Vidare tyder resultatet på att det är troligt att socialt beteende och fysisk rörelse ökar av hundinterventioner, samt att beteendeproblem och stress kan minska. Studieresultatet antyder inte någon effekt på läkemedelsanvändningen.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten. / The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored. Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.

Bakgrund: Det är varje människas rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa och äldreomsorgen ska vara inriktad på att de äldre känner välbefinnande och lever ett värdigt liv. Djur har visats ha positiv inverkan i flera bemärkelser och människor är i allmänhet öppna för djurterapi som behandlingsform. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det av vikt att som sjuksköterska vara lyhörd för patientens önskemål så att dennes unika behov kan tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters erfarenheter av djur som en del av omvårdnaden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar äldre patienters erfarenheter av djurterapi på ett socialt, mentalt och fysiskt plan. Resultatet tyder på övervägande positiva erfarenheter där det bland annat beskrivs ökad livskvalitet, mindre ensamhet och motivation till fysisk aktivitet under rubrikerna Utökad social interaktion, Ökat välbefinnande och Positiva fysiologiska effekter. Konklusion: I studien framkom att ytterligare forskning krävs men att den upplevda erfarenheten är positiv, vilket bör motivera för att i större utsträckning nyttja denna terapiform i framtiden. / Background: It is a human right to achieve the best health possible and the elderly care must be focused on the well-being of the elderly and that they have a dignified life. Animals have been shown to have a positive impact in several regards and people are generally open to animal therapy as a form of treatment. In order to be able to perform person-centered care, it is important as a nurse to be sensitive to the patient's wishes so that his or her unique needs are met. Aim: The aim of the literature study was to illustrate older patient's experiences of animals as a part of nursing. Method: The literature study was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on ten scientific articles and the results reflects older patient's experiences of animal therapy on a social, mental and physical aspect. The results indicate several positive experiences where increased quality of life, less loneliness and motivation for physical activity amongst other are described under the headings Increased social interaction, Increased well-being and Positive physiological effects. Conclusion: The study showed that further research is required but also that the experience has been positive, which should motivate to use this form of therapy to a greater extent in the future.

No description available.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.