Kamratrespons där eleverna fungerar som resurser för varandra är en central del av den formativa bedömningen. Beroende på klassrumsmiljön är en konstruktiv kamratrespons dock mer eller mindre lätt att få till stånd. Detta utvecklingsarbete skedde i en klass som går andra året på ett gymnasialt ekonomiprogram. Syftet var att pröva om anonymiserad kamratrespons av engelskspråkiga skrivuppgifter kunde fungera där ”vanlig” kamratrespons inte gett önskat resultat, samt vilka andra eventuella fördelar eller nackdelar anonymiserad kamratrespons kan ha.Studien bygger på tidigare forskning kring anonymiserad kamratrespons samt forskning och teori kring formativ bedömning, motivation och stress och det offentliga rummet, liksom på gällande styrdokument. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och intervjuer där samtliga frågeställningar rörde elevers upplevelser av och attityder till kamratrespons med kända deltagare och anonymiserad kamratrespons. Svaren sammanställdes och jämfördes med tidigare forskning.Resultaten visar att eleverna upplevde ökad motivering i samband med den anonymiserade kamratresponsen. Likaså hade anonym kamratrespons en positiv effekt på elevernas upplevda förmåga att värdera kvaliteten av andras texter. Det framstod inte som att eleverna var redo att genast övergå till kamratrespons med kända deltagare. Däremot visade sig anonymiserad kamratrespons vara ett snabbt sätt att få i gång ett fungerande arbete med kamratrespons.

Anonymiserad kamratrespons är en del i den formativa bedömningen där elever har möjlighetatt fungera som resurs för varandra och på så vis hjälpa varandra att utvecklas. Dettautvecklingsarbete genomfördes i en klass i årskurs 8 i ett socioekonomiskt utsatt område.Elevgruppen genomförde ett arbete inom teknikämnet där de fick utöva anonymiseradkamratrespons på varandra vid två tillfällen med hjälp av lärandematriser. Syftet var attundersöka hur elever upplevde att arbeta med denna metod och hur denna metod relaterade ochkunde bidra till deras lärande.Studien utgick från teori kring formativ bedömning i ett sociokulturellt perspektiv med fokuspå skolans styrdokument, kamratrespons med hjälp av lärandematriser samt anonymitet vidkamratrespons. Studien genomfördes med hjälp av en lektionsserie där elever fick besvaradigitala enkäter angående deras upplevelser av anonymiserad kamratrespons vid fyra tillfällen.Data från enkäter analyserades med tematisk analys.Resultatet visade att eleverna i denna studie överlag var positiva till anonymiseradkamratrespons, de upplevde att de fick inspiration av att läsa varandras arbeten och att denrespons de mottog oftast var meningsfull eftersom den var konkret. En mindre andel eleverupplevde motivation men likaledes stress vid jämförandet med kamrater. Sammantaget visadedet sig att anonymitet var viktigt för att elever skulle vara ärliga i sin respons samt för attundvika att skämmas för sina prestationer.

Uppsatsen syftar till att studera verksamma HR(Human resources)-praktiker inom rekryteringsområdets uppfattning gentemot användningen av ett anonymiserat första urval i rekryteringsprocessen. För att studera detta formuleras frågeställningar kring hur ett anonymiserat urval uppfattas av dessa praktiker samt vilka negativa och positiva aspekter de kan identifiera med ett sådant arbetssätt. Studien ämnar att undersöka detta via en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Datainsamlingen sker via semistrukturerade intervjuer där praktikernas uppfattningar kring ämnet skiljer sig markant. Anonymisering ses som ett gynnsamt verktyg för kandidater där de får en mer rättvis chans att avancera i rekryteringsprocesser på bekostnad av rekryteraren som får en större arbetsbelastning. Studien mynnar ut i att rekryteringsförfarandet präglas av en situationsbetingad paradigm där olika organisationer är i behov av olika åtgärder. Således kan ett anonymiserat urval anses behövligt i organisationer där diskriminering förekommer medan organisationer med redan standardiserade och beprövade processer kan anse det som överflödigt.