Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor. Sjuksköterskan har till uppgift att vårda både patient och anhöriga utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv med utgångspunkt att lindra lidande. Föräldrar, som är en naturlig vårdare till barnet, ses som en viktig person ur ett vårdvetenskapligt perspektiv men föräldrarna upplever att de inte får det stöd och den delaktighet i vården de behöver. Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har ätstörningen AN. Uppsatsen är baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen har genererat tre huvudteman att stå utanför, att inte räcka till och det finns hopp samt elva subteman. Resultatet visar att det är viktigt att föräldrarna får information och ett bra bemötande från sjuksköterskan för att de ska känna sig trygga. För att stärka föräldrarna i deras roll som naturliga vårdare och lindra deras lidande behöver de stöd från sjukvårdspersonalen och hjälp att hitta användbara strategier och öka sin kunskap för att bygga upp självförtroendet och bättre kunna vårda sitt barn. Resultatet bör tas tillvara och förbättringar tillämpas i sjuksköterskans arbete och bemötande av föräldrar och även närstående. Kunskapen som studien genererat kan användas av sjuksköterskor för att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This autoethnographic study is an attempt to humanize the deviant behaviors and bodies of eating disordered and physically disabled persons in Western culture. The narratives included within are from the author’s own personal experiences as a heterosexual, eating disordered, disabled man. The narratives unfold chronologically in ways that explicate the transitions between identities and the onset and acceptance of each. The goal of this study is to unveil aspects of both eating disorders and disabilities as they relate to the locus of attention surrounding individuals that experience them. The researcher argues that the attention a deviant body draws from others may form the deviant body as a spectacle that can be either eagerly sought after, or reluctantly ascribed to, the individual that holds it.

Family-based treatment for anorexia nervosa is a relatively recent form of therapy that is commonly used with families of child and adolescent patients. While current efficacy research of this treatment is promising, little research has been conducted on families' experiences of this treatment. This qualitative study investigates the experiences of parents who have participated in family-based treatment for a child or adolescent (ages 10-21) diagnosed with anorexia nervosa. Analytic induction (AI) methodology was used in this qualitative study to examine the various factors contributing the effectiveness of family-based treatment for families. Purposeful sampling was employed to obtain a wide variety of participants. In depth, semi-structured interviews were conducted with 15 parents via telephone or web-based chat. These interviews were coded and analyzed to generate themes, which were combined to form a theory regarding which factors influence families' treatment outcomes when using FBT-AN. Sufficient and necessary conditions of successful and unsuccessful treatment outcomes were identified. Two sufficient conditions of treatment success were identified--namely, that parents were provided with practical suggestions by their treatment teams and that parents were able to implement their treatment teams' advice at home. Eighteen themes were identified as being necessary, but not sufficient, conditions to treatment success. These themes related to aspects of treatment sessions and treatment providers' relationships with parents; parental, familial, and other supportive relationships; and the processes of re-feeding, exposure to food, and parental monitoring and oversight. Two necessary conditions of unsuccessful treatment outcome were identified. The first condition was that the time period during which the child or adolescent restored weight was prolonged, or greater than six months. The second necessary condition was that the child demonstrated inconsistent progress during FBT. Additional themes present across treatment outcomes were also explored. This study aims to highlight the diverse experiences of parents who have participated in family-based treatment for anorexia nervosa and to serve as a resource for clinicians and researchers providing this treatment. Potential clinical and research applications of the study's results are discussed.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att granska hur anorexia nervosa och tillfrisknande konstrueras i handböcker vilka skrivna för och använda av behandlare och professionella vilka arbetar med anorexia nervosa och andra ätstörningar. Studien har sin teoretiska grund i socialkonstruktionism och använder sig av Michel Foucaults resonemang kring produktiv makt, disciplin och panopticon. Dessa begrepp används i studien för att nå en djupare analysnivå. Tidigare forskning om anorexia nervosa har visat på komplexiteten av fenomenet och behovet av vidare forskning. Anorexia nervosa ses i regel som ett individuellt problem. Viss forskning föreslår att detta perspektiv behöver breddas och att det sociala arbetet kan fylla en viktig funktion i relation till detta. Studiens grundläggande empiriska material erhölls från Länsteamet på Ätstörningsenheten i Region Östergötland och var i form av handböcker kring ämnena anorexia nervosa och ätstörningar. Metodologin i denna studie är diskursanalytisk och utfördes med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg What is the problem represented to be? Studiens resultat visar på ett antal olika diskurser kring tillfrisknande. I dessa kan vi se tendenser kring vad som lämnas oproblematiserat i skapandet av den drabbade samt hur ett tillfrisknande går till i relation till anorexia nervosa. Vanligt förekommande diskursiva element ger vid handen att det är individens uppgift och ansvar att iscensätta sitt eget tillfrisknande. I relation till Foucaults begrepp produktiv makt, disciplin och panopticon kan tillfrisknandet ses som ett exempel på en maktteknologi. Individens fortsatta välmående och liv kopplas samman med dennes produktivitet. Således är makten inbyggd i individens tillfrisknande. Förhoppningen är att denna studie bidrar till medvetenhet kring konstruktionen av anorexia nervosa som problem och samtidigt presentera förgivettagna problemkonstruktioner. Studien kan sägas vara explorativ och den öppnar för vidare frågeställningar kring makt, tillfrisknande och anorexia nervosa i relation till socialt arbete.

The research concerning eating disorders and concomitant conditions shows that anorexia nervosa and bulimia nervosa are serious disorders that pose many diagnostic and therapeutic challenges to mental health and nutrition professionals. Most psychologists and nutritionists receive broad-based training that likely only superficially touches upon the importance of these diagnostic issues. Nevertheless, effective treatment planning requires that diagnostic issues and concomitant conditions be evaluated and incorporated into the diagnosis and treatment of eating disorders. Thus, there is an increasing need for specialized training in order to better evaluate and treat the complicated clinical picture presented by eating disorder clients. However to date, no systematic training package has been available to meet this training need. The present study was designed to fulfill this need by developing and initially validating an expert system-based, computer-assisted training program (ES-CAT). The initial validation involved comparing the mean overall post-test scores of 56 subjects. Subjects were randomly assigned to one of three groups [i.e., expert system-based, computer assisted trainer (ES-CAT), expert system-based trainer without computer guidance (ES), and traditional self-study (SS)]. The ES-CAT was shown to be more effective in training subjects in the diagnosis and treatment of eating disorders than either an expert system-based trainer without computer guidance (ES) or a traditional method of training (SS). Indeed, subjects who used the ES-CAT showed large gains in knowledge and mastery of the material at better than 85%. The addition of the computer-based guidance to the expert system trainer showed more significant gains (from a pre-test to post-test) of learning than the expert system trainer manual only. Furthermore, the expert system-based trainer without computer guidance (ES) was significantly more effective in training subjects than a traditional method of reading and studying textbooks (SS). The total training time of the ES-CAT was approximately 16 hours. Thus, a reasonable and effective means of training practitioners to better evaluate and treat the complicated clinical picture presented by eating disorder patients was developed and initially validated.

Abstract not available

<p>Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.</p>

<p>Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another.</p><p>We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.</p>

The purpose of this essay is to compile a list of symptoms to aid voice teachers in the early detection of vocal problems resulting from bulimic behavior. Bulimia nervosa (BN) is an eating disorder characterized by bingeing and purging and has a high rate of occurrence among the college population. Entertainers form a high risk group for development of BN yet the effects of BN on the voice are largely ignored in vocal literature. The study begins with a literature review which links several factors that can influence the development of BN with "the singer’s personality." The two main character traits that appear most frequently are perfectionism and anxiety. The study continues with a narrative presentation of interviews by the author with three voice specialists in different fields of voice research and treatment. The research questions on which the interview portion of the study were based are: 1) Are otolaryngologists seeing an increase in vocal problems associated with eating disorders?; 2) Is there a belief among voice specialists that singer-actors are a high risk group for the development of eating disorders?; 3) What vocal symptoms should voice teachers watch and listen for if they suspect a student is bulimic?; 4) How should the voice teacher approach the recommendation of treatment, care, and use of the bulimic voice? This portion of the paper includes a clear and concise list of symptoms associated with BN that are easily identifiable by sight or sound. The paper concludes with a summary of the study results, suggestions for voice teachers training singers with the disorder, and ideas for further research.

Objective: When caring for a patient with Anorexia Nervosa (AN) it is difficult for the registered nurses to develop a good nurse-patient relationship due to a lack of understanding for the illness.  It is important for the nurse to understand the suffering that the AN patients experience, and what makes them feel better, to be able to improve the patient-nurse relationship. This study aims to explore what makes patients with AN feel better during the illness and the process of recovery. Method: A qualitative scientific approach was used. Eight autobiographies were selected as data for this study. Both English and Swedish books were used. The data was analyzed using a qualitative method of data analysis. Results: The ways patients with AN could feel better are presented in seven themes: being seen as a whole individual behind the illness, being able to trust and find security, taking responsibility for recovery, finding motivation to keep fighting towards recovery, when one's suffering is noticed, filling a void, and the strengthening of the relationship between care giver and patient. This study may help registered nurses understand the needs of the patient recovering from AN and help them meet these needs in a better way. / Avsikt: För sjuksköterskor är det svårt att utveckla en bra sjuksköterske-patient relation när de vårdar patienter med anorexia nervosa (AN), eftersom det finns brister i deras förståelse för sjukdomen. För att kunna stärka relationen mellan sjuksköterskor och patienter är det viktigt för sjuksköterskan att förstå det lidandet som patienter med AN upplever och vad som kan lindra det.  Syftet med denna studie är att utforska vad som får patienter med AN att må bättre under sjukdomens lopp och tillfrisknandet. Metod: En kvalitativ metod valdes för att utföra studien. Sex självbiografier valdes som data till studien. Böcker skrivna på svenska och engelska användes. En kvalitativ dataanalys, enligt Dahlberg, användes för att tolka data. Resultat: Resultatet presenteras i sju teman: att bli sedd som en individ bakom sjukdomen, att kunna känna tillit och hitta trygghet, att ta eget ansvar för tillfrisknandet, att hitta motivation för att fortsätta kämpa mot tillfrisknandet, att ens lidande uppmärksammas, att fylla ett tomrum efter sjukdomen och att stärka relationen mellan vårdare och patient. Denna studie kan hjälpa allmänna sjuksköterskor att förstå de behov patienter med AN har och hjälpa dem att bemöta deras behov på ett bra sätt.