<p>IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef. För kvantitativa data har informationen erhållits från tio årsredovisningar frånnoterade fastighetsbolag i Sverige.Slutsatsen från undersökningarna var att standarden är positiv för fastighetsbolagen. Verkligtvärde prefereras framför anskaffningsvärde. Revisorer upplever standarden svårtolkad ochkomplicerad dock anser dem att den ger en bättre jämförbarhet mellan bolagen. Värderingsmetoden av bolagens förvaltningsfastigheter är mindre relevanta då bolagenvärderar internt eller externt som de vill.</p>

IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef. För kvantitativa data har informationen erhållits från tio årsredovisningar frånnoterade fastighetsbolag i Sverige.Slutsatsen från undersökningarna var att standarden är positiv för fastighetsbolagen. Verkligtvärde prefereras framför anskaffningsvärde. Revisorer upplever standarden svårtolkad ochkomplicerad dock anser dem att den ger en bättre jämförbarhet mellan bolagen. Värderingsmetoden av bolagens förvaltningsfastigheter är mindre relevanta då bolagenvärderar internt eller externt som de vill.

<p>Abstract</p><p>Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting.</p><p>-A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board.</p><p>Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value?</p><p>Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject.</p><p>Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors.</p><p>Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts.</p> / <p>Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv.</p><p>Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området.</p><p>Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.</p>

<p>Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16.</p><p>Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt.</p><p>Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.</p>

Abstract Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting. -A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board. Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value? Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject. Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors. Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts. / Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen? Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv. Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området. Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.

Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde. IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16. Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt. Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform. Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie. Värdeförändringarnas förekomst i resultaträkningen är också en fråga som är betydelsefull och som kan påverka informationen till användare av finansiella rapporter. Det finns mycket forskning kring IAS 40 och förvaltningsfastigheter som bevisar stora brister i jämförbarheten och efterlevnaden. Denna studie bekräftar tidigare resultat från dessa studier gällande upplysningskraven i redovisningsstandarderna. / The European Commission has set a target to have a unified accounting language for all companies in Europe. Therefore, the Commission adopted the rules and standards that the London-based organization International Accounting Standards Board has produced. The study aims to examine and evaluate a number of randomly selected companies, which mainly acts in real estate, complies with IFRS regulations IAS 40 regarding investment properties. We have in our work used a quantitative method. The basis of empirical data is taken from annual reports from 2009 and is collected from companies' own websites as we have navigated our way through the Nasdaq OMX Nordic Exchange. These, we examined and the results have been presented in tabular form. The results show that there is still much to work with respect to enforcement of standards. The biggest difference was found among the Danish companies in leaving certain information and could be worth following up in a future study.Value of Changes presence in the income statement is also an issue that is important and may affect the information to the users of financial statements. There is much research on IAS 40, investment properties, which proves significant deficiencies in the comparability and compliance. This study confirms previous findings from these studies concerning the disclosure requirements of accounting standards.

Värderingsproblematik för materiella anläggningstillgångar har identifierats av författare och företag vilka har belyst avsaknaden av bättre värderingsmöjligheter då vi idag främst använder oss av värdering till anskaffningsvärde som. Problematiken grundar sig i att redovisningen inte helt avspeglar värdet för företags materiella anläggningstillgångar vilket gör att jämförbarheten och trovärdigheten kan ifrågasättas. Syftet med studien är att undersöka olika tillämpningar av värderingsmodeller som finns samt belysa varför företag väljer en viss värderingsmodell. Metodiskt kommer den genomföras som en fallstudie. Detta då uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt för styrkandet av studiens verklighetsförankring. Studien innefattar ett huvudobjekt som fungerar som vetenskapligt fält, Mölndals industriprodukter AB där mer djupgående granskning skett samt kontinuerlig kontakt etablerats. Erhållna resultat som fältarbetet genererat kommer jämföras mot tre ytligt granskade företag vilka kommer fungera som reflektion av övriga marknaden för analys och vidare resonemang. Efter att teoretiska studier genomförts har det empiriska materialet analyserats.Erhållna resultat har påvisat att problematiken med att värdera ett företags materiella anläggningstillgångar delvis bygger på otillräckliga standarder och principer. Vilket gör att det krävs vidare utveckling av värderingsverktygen för att hantera vår alltmer komplexa verklighet. Detta då vi i vår värdering i vissa lägen blir alltför ålderdomliga medan de nya metoderna i vissa lägen visat sig alltför osäkra och opålitliga. / Program: Civilekonomprogrammet