Den här studien ämnar ta reda på hur intagna på anstalter skildras i fiktiva fängelsemiljöer. Med hjälp av kritisk diskursanalys och med identifikation, konstruktion och intersektionalitet som utgångspunkt vill jag ta reda på hur bilden av den kriminella människan skapas och förmedlas till oss via television. Underhållningskulturen utgör en stor del av hur vi speglar verkligheten och vad vi uppfattar vara axiom. Det innehåll och information som förmedlas till oss är med och formar våra sociala övertygelser och inställningar – även när det kommer till fiktiv representation. Genom utförd analys och stöd från tidigare forskning visar uppsatsen att det innehåll som porträtteras är en överdriven konstruktion av fängelselivet och dess intagna och att den bild av dem som förmedlas tjänar till att bygga upp rädsla och skapa en ännu större klyfta mellan kriminella och samhället.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten. / The purpose of this study was to examine the correctional institutions central guidelines for mental problems among their clients and whether these guidelines are used in practical work within two different facilities: normal facilities and treatment facilities at an institution of a maximum security prison in Sweden. Data was collected through interviews with eight prison officers and a psychologist. The results showed that mental problems from a staff perspective are common, mainly ADHD, depression, anxiety and insomnia. The majority of the respondent did not have knowledge about the central guidelines for client’s mental problems. Conclusion is that there are deficiencies in communication between management and the prison officers within the correctional institution.