No description available.

Den här studien handlar om upplevelsen av ansvar inom heteronormativa par där ansvaret handlar om skyldigheten att vårda relationen. Studien rör sig kring könsmaktsordning i relation till den upplevda relationen och under vilka premisser som mannen och kvinnan kan ta ansvar. Studien är hermeneutisk och bygger på fem berättelser från fem informanter som befinner sig i heteronormativa relationer. Dessa redogör för hur de upplever sin relation och hur de upprätthåller den. Detta inkluderar bland annat idéer om den upplevda identiteten i relation till den andre. Vidare diskuterar studien idén om den upplevda identiteten i relation till könskategorierna man och kvinna. Studien stödjer sig på både socialkonstruktionistisk teori men även Butlers performativitetsteori. Resultatet visar på svårigheten av att peka på specifika tendenser av könsmaktsordning i de olika upplevelserna men att denna befinner sig inom grunden för heteronormativa relationer som koncept. Vidare diskuterar studien en eventuell slitning mellan beaktandet av strukturella tendenser i samband med individens upplevda verklighet, alltså hur den samhälleliga strukturen och den upplevda verkligheten inte nödvändigtvis verkar inom samma koncept.

<p>Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.</p>

Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ”Skolors arbete med plan mot kränkande behandling”. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ”Plan mot kränkande behandling” eller ”Likabehandlingsplan”? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning. Jag har kommit fram till att förväntningarna på ansvarstagande är höga, men kapaciteten för att ta ansvar är låg. Detta kan i sin tur relateras till bristande kunskap om gällande förordningar på den individuella nivån. I resultatet av min studie framkommer också brister i form av en otydlig fördelning mellan det rollansvar som beskrivs i de lokala dokumenten och det juridiska ansvar som är fastställt i de statliga dokumenten.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.  Läroplanen fokuserar på individen och individanpassad undervisning. Individanpassas även läxorna? För att hitta svar på frågeställningar har vi studerat svensk litteratur och forskning samt genomfört tio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 5 och 6. Undersökningen är avgränsad och undersöker enbart läxorna i svenska, engelska och matematik. Resultaten visar att lärarna är överens om att läxans syfte är att befästa baskunskaperna men de anser också att läxorna är en möjlighet för eleven att lära sig ta eget ansvar för sitt arbete.

No description available.

No description available.

Ph. D. afhandling, Roskilde universitetscenter 1999.

No description available.