<p>Idag tänker och tar alla, från individen på lägsta nivå till organisationer på högsta nivå, hänsyn till miljön i större utsträckning än tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner från olika håll, vilket ställer nya krav på företag och deras strategier. Numera verkar varje företag på ett eller annat sätt för att ”tänka” och ”handla” ”grönt”. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som också anses stå för en stor del av klimatförändringen, är för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   <strong></strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för konsumenters preferenser och hur de förhåller sig till ansvarsvarstagande, och då främst kring miljöarbete inom bilindustrin. <strong></strong></p><p>För att uppnå målet med vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ metod i tillvägagångssättet. De data som använts i studien är dels sekundärdata i form av böcker och artiklar, och dels primärdata. Primärdata i uppsatsen grundas på svaren som gavs i enkätundersökningen.</p><p>I vår studie framgår det att CSR är ett begrepp som känns till av de flesta högutbildade människor, och att de som är yngre än 26 år värderar miljöfrågan högst samt att det är av stor betydelse för företag att ha det som en del av sin långsiktiga strategi. Det framgår tydligt att människor är fästa vid ett varumärke som kan associeras till dem själva på ett personligt sätt. Trots att människor känner till problem om klimathot, anses det att miljöansvaret till största delen skall tillfalla företagen, men att stor del av konsumenter själva också är villiga att bidra till en grönare värld. Det bästa sättet att kommunicera ansvarstagande är på alla möjliga sätt och vis för att kunna nå ut till så många som möjligt, yngre menar att hjälpmedel som Internet är bra, medan äldre anser att tvåvägskommunikation lämpar sig bäst för förmedling.    </p>

No description available.

Idag tänker och tar alla, från individen på lägsta nivå till organisationer på högsta nivå, hänsyn till miljön i större utsträckning än tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner från olika håll, vilket ställer nya krav på företag och deras strategier. Numera verkar varje företag på ett eller annat sätt för att ”tänka” och ”handla” ”grönt”. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som också anses stå för en stor del av klimatförändringen, är för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för konsumenters preferenser och hur de förhåller sig till ansvarsvarstagande, och då främst kring miljöarbete inom bilindustrin. För att uppnå målet med vårt syfte har vi använt oss av en kvantitativ metod i tillvägagångssättet. De data som använts i studien är dels sekundärdata i form av böcker och artiklar, och dels primärdata. Primärdata i uppsatsen grundas på svaren som gavs i enkätundersökningen. I vår studie framgår det att CSR är ett begrepp som känns till av de flesta högutbildade människor, och att de som är yngre än 26 år värderar miljöfrågan högst samt att det är av stor betydelse för företag att ha det som en del av sin långsiktiga strategi. Det framgår tydligt att människor är fästa vid ett varumärke som kan associeras till dem själva på ett personligt sätt. Trots att människor känner till problem om klimathot, anses det att miljöansvaret till största delen skall tillfalla företagen, men att stor del av konsumenter själva också är villiga att bidra till en grönare värld. Det bästa sättet att kommunicera ansvarstagande är på alla möjliga sätt och vis för att kunna nå ut till så många som möjligt, yngre menar att hjälpmedel som Internet är bra, medan äldre anser att tvåvägskommunikation lämpar sig bäst för förmedling.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”. Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska / Examensarbete är skrivet under kursen Allmäntutbildningsområde 61-90 hp

No description available.

Abstract Examensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15p Arbetets titel                                                      Elevinflytande – en tillgång? Vad tycker eleven? Författare                                                           Bergh, Lena &amp; Insulander, Karin Tidpunkt                                                            Våren &amp; sommaren 2010 Ansvarig institution                                         Institutionen för teknik Handledare                                                        Barring Hermansson, Katarina Examinator                                                        Mouwitz, Lars, Rapportnummer                                               TEK 124/2010 Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till. Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                               Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                               Vart leder inflytandet till, enligt eleverna? Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande. Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier. Dessa tre kategorier var vilja, samarbete och motivation. Vilja, till att ha inflytande, beskrevs av respondenterna som att de vill ha ett reellt inflytande i examinationsform och lektionsinnehåll. Eleverna vill ha ett samarbete med lärarna i hur utbildningen ska utformas. Ett ökat elevinflytande leder enligt eleverna till ökad motivation, enligt eleverna.  Bifynd: Begreppet elevinflytande var inte bekant för eleverna. Betydelse för läraryrket                                   Studien kan uppmärksamma lärare om att elever ska ha elevinflytande, att det är viktigt för elevernas motivation till lärande. Det gagnar eleverna att ta mer ansvar för sitt lärande om de får vara med och utforma sin utbildning. Det är viktigt att läraren verkar på ett demokratiskt sätt, och tänker igenom hur det ska genomföras.   Nyckelord                                                          Elevinflytande, demokrati, motivation, ansvar, rättighet

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på Ringhals hanterar nedsatt hälsa. Ringhals har låg sjukfrånvaro vilket väckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och närvarokrav vid nedsatt hälsa samt hur de upplever sjuknärvaro och vilka följder en eventuell sjuknärvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgångspunkt för studien. Den innehåller variablerna handlingsutrymme och närvarokrav som påverkar hur medarbetare hanterar ohälsa (Johansson &amp; Lundberg, 2004). Resultatet visar att medarbetare har stort handlingsutrymme och kan anpassa sitt arbete efter arbetsförmåga. Det framkom också att medarbetare kan ta ut ledighet istället för att sjukanmäla sig i syfte att undkomma karensdagen som är en av konsekvenserna av sjukfrånvaro. Andra konsekvenser är mer arbete att ta igen eller mer arbete för kollegor. De känner lojalitet mot kollegor och vill inte att de ska behöva arbeta i deras ställe. Detta tillsammans med en norm att komma till arbetet trots viss nedsatt hälsa och att medarbetare känner ansvar och trivs gör att även närvarokravet är stort. Slutsatsen är att det finns sjuknärvaro som kan ha effekter som minskad produktivitet och smittorisk. Ett sätt att minska sjuknärvaron hade varit att minska handlingsutrymmet vilket dock skulle kunna medföra värre konsekvenser som långtidssjukfrånvaro och försämrad psykosocial arbetsmiljö.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som håller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen på att den utveckling som det moderna samhället, och med det arbetet, genomgått skapat en förskjutning av ansvar i många verksamheter där den enskilda individen fått ta mer och större ansvar. Samhällets utveckling har även givit att fler kundstyrda verksamheter skapats där individen lätt hamnar i kläm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anställda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestående av temat Ansvar genom handling som genom bekräftelse blir behjälpligt i individens identitetsskapande på arbetsplatsen baserat på de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar på arbetsplatsen.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga. De två experimenten visade sammantaget att (1) kvinnor känner mer empati än män, (2) män väcker lite empati, (3) hund väcker mycket empati, (4) män anses bära störst ansvar, (5) djurägare känner mer empati än de som inte har något djur och (6) empati endast kan förklaras till en liten del av upplevt bristande ansvar hos offret.

I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.