Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet. Situationen uppgavs som känslomässigt komplicerad, med svårighet att göra tillståndet begripligt och hanterbart. I takt med sjukdomens utveckling, upplevdes den drabbades förmåga till självständighet minska. Ansvaret att stötta den drabbade, föll på familjemedlemmarna som uppgav svårigheter med att uppnå en tillfredställande balans i vardagen. Känslor som skuld, hopplöshet och enorm belastning upplevdes till följd av ansvaret att försöka tillmötesgå den drabbades och övriga familjemedlemmars behov, samtidigt som de försökte förhindra brutna band inom familjen. Sjukdomen upplevdes påverka hela familjen och inte enbart den drabbade. För att kunna leva med den omfattande förändring som sjukdomen medförde, uppgav familjemedlemmarna vikten och behovet av stöd både inom och utanför familjen.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt. Jag har genomfört en metodtriangulering i insamling av empiri. Där en kvalitativ intervju gjorts i form avfokusgruppsamtal. Den har använts som primärkälla och har stärkts med en deltagande observationer i verksamheten. Insamlad data har hanterats på ett så medvetet sätt och kritiskt granskats utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är nio fritidspedagoger som arbetat på samma skola men på olika avdelningar. Studien visar att skillnader finns i förhållningsätten på de olika avdelningarna. Pedagogerna pratar om en mognad som måste infinnas för att vissa delar i utvecklingen ska grundas. Vidare visas ett samband mellan empati och ansvar som hör samman med den personliga utvecklingen. Resultatet visar att det finns en progression i verksamheten som inte var uttalad och att pedagogerna är väl medveten om sin roll i den sociala utvecklingen som sker hos barnen.

Idag ses skolan som en högriskmiljö när man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomförs både kring det förebyggande och åtgärdande arbetet visar inte statisktiken på någon märkbar skillnad vad gäller mobbningsfrekvensen. Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) arbetar aktivt för att hjälpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen. BIG har skapat en modell, Gävlemodellen, med syftet att genom personalutbildning samt ett aktivt arbete mot mobbning lyckas minska eller bibehålla en låg mobbningsfrekvens inom skolan. I den här studien har fyra intervjuer genomförts med informanter som alla arbetar på skolor med låg mobbningsfrekvens. Detta har gjorts då studiens syfte är att försöka finna några gemensamma framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning. Studien syftar även till att undersöka hur personalen upplever Gävlemodellen och dess funktion. Resultatet visar bland annat att personalen upplever att de tar arbetet mot mobbning på största allvar. Det framkommer att det upplevs vara gynnsamt om eleverna får vara delaktiga i arbetet mot mobbning samt att arbetet bör genomsyra hela skolverksamheten. Informanterna talar även mycket om ”vi” vilket tyder på att de arbetar efter en så kallad ”hela-skolan-ansats”. Resultatet visar även att informanterna har en positiv inställning till Gävlemodellen och dess funktion och de upplever att modellen har varit till stor hjälp, framförallt när det kommer till att strukturera upp arbetet inom skolan.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv. Resultatet pekade dock på att sjuksköterskan till viss del handlar utifrån sitt inre etiska ansvar i den dagliga omvårdnaden såsom den teoretiska ansatsen beskriver. Ett reflekterande förhållningssätt medvetandegör den etiska dimensionen i omvårdnaden. Ansvar i omvårdnaden ansågs vara att tillgodose varje patients individuella behov. Emellertid påvisade resultatet vissa hinder och förutsättningar för en god omvårdnad. Mod framkom som en betydande egenskap hos sjuksköterskan eftersom det upplevdes ett behov av att försvara sitt ansvarsområde-omvårdnaden. ABSTRACT The aim of this subject is to find out how the nurse meets with her inner ethical responsibilities and to bring forward and consider the ethical dimension of caring. The study is empirical and has its base in a qualitative method with an analysis of content. Data has been gathered from four practising hospital nurses. The research connects on to Katie Eriksson?s theory of caring and to Iréne von Post. The ethics of the nurses interviewed is to a large content seen from a medical point of view. Yet, the result points to the fact that the nurse partly acts from her inner ethical responsibility in daily care, as the theoretical suggestion describes. A reflective attitude raises the level of consciousness of the ethical dimension in health care. It is considered that the responsibility of nursing is to be able to meet the need in every single patient. However, the result showed some hinders and necessary qualities for good health care. Courage is one important trait among nurses, as they feel a need to be able to stand up for their field of responsibility, namely caring.

Att avlasta chefen, så att denne får tid affärsutveckling, är viktigt för många småföretag som vill växa. Undersökningar visar på att det är just bristen på tid som hämmar småföretag från att växa. En lösning på detta problem för chefen att delegera och fördela ansvar till medarbetarna i företaget.Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de möjligheter och problem som är förknippande med delegering av ansvar i små, växande kunskapsföretag. Vi vill konkretisera erfarenheter kring ansvar och delegering hos chefer på olika nivåer.Detta genomförs med att kvalitativt förhållningssätt och genom en serie semistrukturerade djupintervjuer på tre olika företag. Respondenterna på varje företag utgjordes av en chef, mellanchef alternativt en person med specifikt tilldelat ansvarsområde. Företagen utgörs av två stycken reklambyråer och ett strategikonsultföretag i Stockholm.Referensramen utgörs av flera olika teoretiska modeller under huvudområdena organisation, tillväxt och ledarskap. Bland annat behandlas teorier om decentralisering, utvecklingsfaser och ledarstilar. Teorierna är i viss mån överlappande. Det ger oss en bättre möjlighet att angripa problemet från olika vinklar. På så vis bildas en tydligare beskrivning av ämnet.Undersökningen har påvisat att det råder en stark samsyn mellan företagen gällandes ansvar, delegering och ledarskap. Chefen har möjlighet att forma organisationen efter sättet denne väljer att leda, organisera och delegera på. Den sociala aspekten är mycket viktig och anses av oss stå som nummer ett i detta fall. Personlighet går före kompetens. Att passa in i arbetsgruppen är viktigare än individens kompetens. Fungerar det sociala kan man undvika många svårigheter och det mesta blir möjligt.Vidare konstaterar vi att kommunikationen är det oinskränkt största problemet man ställs inför vid delegering av ansvar. Det handlar kort och gott om problematiken kring att missuppfatta varandra.

Bakgrund/Syfte: Sjuksköterskan har i sin kompetensbeskrivning att föra omvårdnadsdokumentation. Syftet med arbetet är att ta reda på vad sjuksköterskan har för syn på denna. Olika lagar och författningar styr hur dokumentationen ska skrivas, dock ser detta inte likadant ut i alla länder. Ändå beskriver detta arbete en internationell syn på dokumentationen, då systemen inte beskrivs i detalj, utan presenteras mer överskådligt med fokus på själva dokumentationen. Att föra anteckningar om en patient går tillbaka så långt som Florence Nightingales tid och är i ständig utveckling. Den utveckling och anpassning som sker kontinuerligt stärks av teorin om copingmekanismer som Callista Roy beskriver. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med fokus på omvårdnad har använts. En manifest innehållsanalys har följts. Resultat: I resultatet beskrivs det att synen på dokumentationen är komplex, då det används flera olika system. Ändå är synen på dokumentationen inte riktat på specifika system, utan mer generellt. De kategorier som presenteras är: Sjuksköterskans dokumentationskunskap och dennes syn på utbildning i dokumentation, sjuksköterskors syn på och inställning till dokumentationssystem, synen på sitt eget och andras ansvar då det gäller omvårdnadsdokumentation och sjuksköterskors upplevelser kring hur patienten påverkas av omvårdnadsdokumentation. Slutsats: En god och kontinuerlig utbildning och genomgång i de system som används i respektive arbetsplats är förutsättningen för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och säkra i sin egna omvårdnadsdokumentation.

The aim of this study is to deepen the understanding of how upper secondary school counselors work with cyber bullying, both proactive and reactive, among upper secondary school students. Cyber bullying became a phenomenon in the early 21st century due to the growth of social medias during the past few years. The growth of social medias have generated an increased number of people being bullied through pictures and videos. Cyber bullying has become a challenge to manage for the school and the school's counselors. This study is based on a qualitative approach, we used semi-structured interviews and made seven interviews with upper secondary school counselors to obtain our empirical material. The material from the interviews is analyzed by using social constructivism, role theory, Goffmans stigma and Cooleys “Looking glass self”. The results showed that the upper secondary school counselors have different opinions about the responsibility regarding cyber bullying. Some counselors think it is the school's problem when the bullying continues in the classroom whilst some think it is their responsibility as soon as they find out about the bullying. To prevent cyber bullying we think upper secondary school counselors should work more proactive. They could also bennefit from initiate a discussions with the students regarding what suitable behaviour is while on the Internet and what cyber bullying can result in.

No description available.

Sammanfattning   Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom – En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomi Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pernilla Ingvarsson & Malin Swee Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 - maj Syfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell. Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer. Vår sekundärdata är hämtad från vetenskapliga artiklar, övrig litteratur och Internetkällor. Resultat & Slutsats: Yrkesfärdigheter som kommunikation, global medvetenhet, ledarskap, professionellt beteende, presentationsteknik, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att kunna arbeta i grupp såväl som självständigt, är något som går att lära ut och som vi anser vara viktigt att lägga fokus på i en högskoleutbildning. Sociala färdigheter, flexibilitet och engagemang är något som också efterfrågas men som vi anser vara studentens eget ansvar att lära sig att utveckla under sin studietid då dessa färdigheter är personlighetsbaserade och därmed svåra att lära ut. Vi kom fram till att lärare har ansvar över att tillämpa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av yrkesfärdigheter och att det är studenternas ansvar att utveckla de individuella färdigheterna. Vår studie visar även att det är viktigt för högskolor och universitet att ha ett samarbete med näringslivet. Förslag till vidare forskning: Då vi inte ingående behandlat vilka färdigheter näringslivet efterfrågar kan man göra en vidare forskning gällande detta. I och med att visionen omfattar hela Högskolan i Gävle skulle det vara intressant att undersöka hela högskolans kontakt med näringslivet, då vi i denna uppsats endast behandlat E-institutionens. Ett sista förslag är att undersöka hur stort intresse det lokala och regionala näringslivet i Gävleborg har angående ett utökat samarbete med Högskolan i Gävle. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med att lärare får en insyn i vikten av att ha en kontakt med näringslivet och genom denna kontakt få reda på vilka färdigheter näringslivet anser att studenter ska besitta. De kan, i och med denna vetskap, i viss mån skapa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av dessa. Nyckelord: Yrkesfärdigheter, kontakt, ansvar, undervisningsmoment och samarbete.