I denna uppsats studeras fyra olika vilohem som alla var en del av en större filantropisk verksamhet i början av 1900- talet. Filantropi innebär att arbeta osjälviskt för andra människor. Framförallt då arbetande och mindre bemedlade människor, framförallt kvinnor, saknade kraft att demonstrera för sin rätt till semester. Därför grundades olika vilohem landet över för att tillgodose arbetarnas behov. Genom tydliga frågeställningar och syfte har en dels en innehållsanalys använts för studien samt en jämförande metod som visar på likheter och skillnader hemmen emellan. Vilket även framkommer i resultatet då dessa vilohem grundar sig på flera likheter. Verksamheten kunde också vara utformad på olika sätt beroende på vilken organisation eller person som stod som grundare för vilohemmet. Ofta var de välbärgade kvinnor som stod i framkant för det filantropiska arbetet. Då de hade möjlighet och drivkraft till att både arbeta med sociala frågor i samhället. Samt hade möjligheten att förbättra människors sociala villkor.

<p>Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility. </p><p>The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR.</p><p>Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies.</p> / <p>Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande. </p><p>Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet.</p><p>Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.</p>

Since the middle of the last decade many examples av unsustainable business activities has been revealed, while media and NGOs have shown the public that many companies have failed to take a social and environmental responsibility. Scandals involving corrupt leaders, unacceptable bonus systems and discrepancies in many company's production conditions, has unfortunately become more common. This has lead to an intense debate about company responsibility towards society, in which there are many opinions both for and against a greater responsibility.  The concept Corporate Social Responsibility (CSR) has arisen as a counterforce against corporate negligence and is a field in witch companies can improve their social and environmental impact on society. CSR is an umbrella term for companies economical, ethical, social and environmental responsibilities and the concept has no univocal definition. The aim with this essay is therefore thru a qualitative method, to try and describe the concept of CSR's  broad meaning. Many companies across the world are today working with CSR. To illustrate how the concept can be interpreted, this essay also contains a section that describes the two clothing companies Odd Molly and WeSCs interpretations of CSR. Companies today work with CSR mainly because of two reasons that both have a consequential approach, where the consequences of the company's actions are supposed to be as good as possible, so that the company will gain competitive benefits on the market. The main reason companies work with CSR, is that many costumers today prefer to buy products and services from companies who take a wider responsibility towards society. The second reason is that many companies are afraid to receive a media focus that will reflect negatively over their businesses. To minimize the chances of being reviewed by media, many companies therefore choose to work with CSR "silently", which the survey of Odd Molly and WeSCs CSR-work exemplifies. / Sedan mitten på förra seklet har många exempel på ohållbart företagande uppdagats, då media och NGOs visat allmänheten att många företag brustit i sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. Skandaler med korrupta chefer, orimliga chefsbonusar och brister i många fabrikers produktionsförhållanden har tyvärr blivit allt vanligare. Detta har lett till en intensiv debatt kring företagens ansvarstagande i samhället, inom vilken det finns åsikter både för och emot ett ökat ansvarstagande.  Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som en motkraft till företagens ansvarslöshet och är ett arbetsområde inom vilket företag kan arbeta för att utöka sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande. CSR är ett paraplybegrepp för företagens ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och begreppet har ingen entydig definition. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvalitativ metod försöka redogöra för begreppet CSR mångbottnade betydelse. Många företag världen över arbetar idag med CSR och för att illustrera hur begreppet kan tolkas innehåller uppsatsen ett avsnitt som redogör för klädföretagen Odd Molly och WeSCs tolkningar av begreppet. Att företag idag arbetar med CSR har främst två anledningar som båda innebär ett konsekvensetiskt synsätt, där konsekvenserna av företagets agerande ska bli så bra som möjligt, så att företaget ska kunna vinna konkurrensfördelar. Det första skälet till att företag arbetar med CSR, är att många kunder idag föredrar att handla produkter och tjänster av företag som tar ett ökat samhällsansvar. Den andra anledningen är att många företag är rädda för att få ett medialt fokus som reflekterar negativt över verksamheten. För att minska sina chanser att bli granskade väljer därför många företag att arbeta med CSR i "det tysta", vilket undersökningen av Odd Molly och WeSCs CSR-arbete även bekräftar.

Den svenska hotellbranschen går mot en utveckling av allt fler och större hotellkedjor. Genom sina stordriftsfördelar pressar hotellkedjorna ner priserna och standardiserar erbjudande vilket lett till att konkurrensmedlen har blivit färre. För att tilltala de viktiga företagskunderna är därför behovet stor av nya konkurrensmedel. Kunder ställer idag högre krav på att företag tar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande, CSR, och desto större företaget är desto större är kraven. Dessa krav leder till att företagskunder ställer allt högre krav på sina leverantörer. Ett verktyg för att möta kraven är CSR-kommunikation, där företag informerar om sitt befintliga ansvarstagande. CSR innebär inte bara skyldigheter för att nå legitimitet i kundernas ögon utan även möjligheter att möta och överträffa kunders förväntningar vilket kan ge positiva fördelar såsom konkurrenskraft, ökad lojalitet och stärkt varumärkesimage. Med detta som bakgrund avser denna studie titta på hur hotellföretag kan CSR-kommunicera till företagskunder för att möjliggöra att nå de positiva fördelarna. I tidigare studier råder ovisshet och oenighet i hur CSR-kommunikation uppfattas och värderas samt hur den med fördel hanteras. Syftet med vår studie är följaktligen att underlätta svenska hotellföretags arbete med CSR-kommunikation och samtidigt bidra till det unga och ovissa forskningsområdet CSR-kommunikation genom att undersöka beståndsdelar av kommunikationen i vår givna kontext med svenska hotellföretag och stora företagskunder. För att nå vårt syfte har vi genom en enkätundersökning undersökt hur stora kundföretag uppfattar och värderar CSR-kommunikation från svenska hotellföretag. CSR-kommunikationen har delats upp i tre huvudkomponenter; vad, hur mycket och vilken kanal? Med dessa tre huvudkomponenter som ram har vi genom tidigare forskning och deras enkäter utvecklat vår enkät. Vi har ringt 155 utvalda företag för att nå en respondent per företag, personen bäst lämpad att svara på frågor angående kommunikation från hotellföretag. Detta gav oss 47 användbara enkäter. De olika frågorna har sedan analyserats mot tidigare studiers resultat, främst genom indelningar och rangordningar av olika alternativ inom de olika frågorna. Vår studie indikerar att hotellföretag med fördel kommunicerar sådant CSR-arbete sin egen kontext och verksamhet är förknippad med. För att svara på vad använde vi oss av Carrolls CSR-pyramid (1991) där våra resultat indikerar att den sammanslagna ekonomiska och legala nivån tillsammans med den etiska nivån värderas likvärdigt och betydligt högre än den filantropiska nivån. Kundföretagen uppfattade att de idag får just under önskvärd mängd CSR-kommunikation. De kanaler som föredras är de där kundföretaget själv kan hämta CSR-kommunikation, med hemsida högst rankad.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p&lt;0.05) mellan könen. Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används. Resultatet visade även på att det fanns en kunskapslucka gällande preventivmedel. Slutsatser: Ingen könsskillnad fanns angående ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Vi kunde däremot tydligt se att kvinnor vände sig i större utsträckning till en barnmorska när det gällde frågor om preventivmedel medan männen sökte information i första hand på internet. Detta visar på att barnmorskemottagningar bör bli bättre på att efterfråga eventuell partner när kvinnan ringer om preventivmedelsrådgivning. Detta kan i förlängningen leda till att sexuell och reproduktiv ohälsa förebyggs hos både kvinnor och män. / Objective: The aim of this study was to examine how adolescents look upon accountability regarding contraception in a fixed relationship. Methods: A quantitative cross-sectional study was undertaken to investigate gender differences in responsibility among adolescents over 18 years old at secondary school. 102 questionnaires were distributed with equal distribution between the sexes. The survey consisted of an open question and five closed questions with opportunity to comment. Chi-square test was used to examine the significance (p&lt;0.05) between the gender. Results: There was no significance between young women and men regarding responsibility. However, a gender difference was seen in terms of knowledge of the various contraceptive, where to get information about contraception and why contraceptive is used. The result also shows that there was a knowledge gap regarding contraception. Conclusions: No gender difference was seen when it comes to responsibility regarding contraception in a fixed relationship. However, we could clearly see that women tend to contact a midwife for questions about contraception while men search for information on the Internet. This shows that midwifery clinics should be better at asking potential partners when the woman calling for contraceptive advice. This may prevent sexual and reproductive illness in both women and men.

<p>Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av</p><p>moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,</p><p>fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i</p><p>två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp</p><p>av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att</p><p>fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser</p><p>läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av</p><p>skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.</p>

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning, fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.

Insamlingsbranschen har under de senaste åren påverkats av medieskandaler som skakat förtroendet. Skandalerna har tillsammans med en ökad professionalisering av branschen resulterat i ökade krav på kontroll av organisationernas verksamhet för att upprätthålla förtroende. Forskningen kring insamlingsorganisationer är relativt begränsad inom området, varvid denna studie avser skapa förståelse över hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroende hos allmänhet och givare. En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med insamlingsorganisationer och branschorganisationer som sedan har analyserats utifrån redan befintlig litteratur kring studiens undersökningsvariabler. Resultaten tyder på att insamlingsorganisationer kontrolleras av intern kontroll och externa aktörer, där den externa kontrollen består av extern revision, självreglering genom branschorganisationer och viss påverkan från granskande branschorganisationer. Den interna kontrollen består av styrelse, internrevision, granskning, uppföljning och riskutvärdering. Genom kontroll skapar organisationerna transparens, ärlighet och uppvisar ansvarighet mot allmänheten vilket anses stärka förtroende.

<p>Abstract</p><p>Homework is often debated in the media today. The question is about the meaning of homework and whether the students benefit from it or if homework is just a remain from an old educational system.</p><p>The research made on the subject disagrees on what positive/negative effects the homework has on the students.</p><p>For my essay I chose to find out what attitude junior-level teachers have towards homework. Why give students homework? How do you work with home assignments?</p><p>My research is based on interviews with six junior-level teachers that either have or do teach in the lower grades (1-3).</p><p>The result I reached was the all of the teachers used homework in their education.</p><p>The purpose of the home assignments is partly to give the students the possibility to rehearse and fortify their knowledge, especially when it comes to learning how to read.</p><p>Another purpose of the homework is that it helps to maintain a good connection between the home and school. It is also a good way for the parents to get an insight and be a part of their children’s work.</p><p>The conclusion of the research that I made is that if homework should exist in the educational system they ought to be well prepared by the responsible teacher.</p>

<p>Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.</p><p>Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.</p><p>Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften. Företag måste se bortom sin vinstmaximering då det ekonomiska och juridiska ansvaret har ömsesidiga relationer med det etiska och filantropisk ansvaret. Uppföljningen av det CSR arbete som utförts är det viktigaste området att arbeta med, något som vi anser vara den största bristen inom resebranschen. Varken researrangörer eller intresseorganisationer har väl utarbetade rutiner för uppföljning och kontroll.  </p><p>Företags relationer till sina intressenter blir en allt viktigare faktor för att kunna anpassa sig till den globaliserade världens framväxande krav. Företag måste genom öppenhet och kommunikation hitta vägar för att kompromissa fram arbetssätt som bidrar till samhällets välbefinnande. Detta är avgörande, men fungerar mycket dåligt i verkligheten. Vi anser att arbetet med CSR försvåras av att respondenterna pratar mer om varandras verksamheter än med varandra.</p>