Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling. Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras. Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften. Företag måste se bortom sin vinstmaximering då det ekonomiska och juridiska ansvaret har ömsesidiga relationer med det etiska och filantropisk ansvaret. Uppföljningen av det CSR arbete som utförts är det viktigaste området att arbeta med, något som vi anser vara den största bristen inom resebranschen. Varken researrangörer eller intresseorganisationer har väl utarbetade rutiner för uppföljning och kontroll.   Företags relationer till sina intressenter blir en allt viktigare faktor för att kunna anpassa sig till den globaliserade världens framväxande krav. Företag måste genom öppenhet och kommunikation hitta vägar för att kompromissa fram arbetssätt som bidrar till samhällets välbefinnande. Detta är avgörande, men fungerar mycket dåligt i verkligheten. Vi anser att arbetet med CSR försvåras av att respondenterna pratar mer om varandras verksamheter än med varandra.

Studien har haft som syfte att studera föräldrar till elever i gymnasieskolans syn på deras barns förmåga att ta ansvar för sina studier. I uppsatsen undersöktes vad föräldrarna uppfattar som vägledande när det gäller deras barns utveckling av ansvarsförmåga för studierna, mer specifikt hur de uppfattar sin barns förmåga att ta ansvar för deras studier samt vilka för- och nackdelar denna ansvarsförmåga kan innebära. Den undersökningsmetod som användes har varit kvalitativ med öppna, semistrukturerade frågor. Sju föräldrar till elever på svenska gymnasieprogram har intervjuats. Resultatet visar att föräldrarna upplever att det är skolan och lärarna som bär det största ansvaret för att se till att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Vidare anser föräldrarna att det ofta är högre betygsnivåer som på ett eller annat sätt driver elevernas ansvarsförmåga framåt. Föräldrarna uttrycker att grundtanken för att få eleverna att vilja ta större ansvar för sina studier anses vara motivation och intresse. Föräldrarna anser elevers förmåga att ta ansvar är av stor betydelse för kommande vuxen- och yrkesliv. Slutligen ser föräldrarna även arbetet med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar, som något problematiskt. Föräldrarna anser också att det är av yttersta vikt, att skolan arbetar på ett individuellt plan med varje elevs förmåga till att ta ansvar, då elevernas mognad är väldigt olika, och föräldrarna tycker denna spelar stor roll vid utveckling av färdigheter att ta ansvar.

Abstract Homework is often debated in the media today. The question is about the meaning of homework and whether the students benefit from it or if homework is just a remain from an old educational system. The research made on the subject disagrees on what positive/negative effects the homework has on the students. For my essay I chose to find out what attitude junior-level teachers have towards homework. Why give students homework? How do you work with home assignments? My research is based on interviews with six junior-level teachers that either have or do teach in the lower grades (1-3). The result I reached was the all of the teachers used homework in their education. The purpose of the home assignments is partly to give the students the possibility to rehearse and fortify their knowledge, especially when it comes to learning how to read. Another purpose of the homework is that it helps to maintain a good connection between the home and school. It is also a good way for the parents to get an insight and be a part of their children’s work. The conclusion of the research that I made is that if homework should exist in the educational system they ought to be well prepared by the responsible teacher.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien. Vi har efterfrågat mödrars perspektiv på barns ansvarstagande i familjen och därigenom även undersökt hur mödrarna framställer sina barn i relation till barnens ansvarstagande. Studiens fokus har varit på familjen, då det oftast är familjen som ligger närmast barnet och som påverkar barnens tillvaro och vardagsliv (Andersson 2002). Vi har undersökt detta genom att vi har genomfört fem intervjuer med mödrar vars barn går i den skola där vi volontärarbetade under tre veckors tid. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera vårt insamlade material. De teorier som har använts i denna studie är barndomssociologin samt utvecklingsekologin. I denna undersökning har vi kommit fram till att barnen tar ett väldigt stort ansvar i yngre åldrar och att mödrarnas krav på ansvarstagande i familjen skiljer sig åt beroende på om barnet är en flicka eller pojke. Vi har även sett att dessa barns ansvarskrav i familjen skiljer sig åt i jämförelse med västerländska barns ansvarskrav i familjen. Resultatet visar på att barns ansvar skiljer sig åt beroende på vilka kulturella och ekonomiska skillnader som barnet har och beroende på olika förutsättningar och uppväxtvillkor som barnen lever under. Alla respondenterna framställde sina barn som medlemmar och resurser i familjen vilket, till skillnad från hur barnets roll i familjen oftast betraktas i en västerländsk kontext, inbegriper flera och omfattande aspekter av ansvarstagande. Barnen framställs således främst som en del i familjekonstruktionen och inte en egen individ.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald’s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser. Huvudresultat: De tre företagen fokuserar på ämnen som de antingen förväntas ta ansvar för, eller som de har kritiserats för, dessa ämnen berör sociala eller miljömässiga frågor. Studenterna som deltagit uppskattar ansvarstagande, men är kritiska till reklam. Beroende på vilket företag som är avsändare ifrågasätter de i olika grad företagens egentliga syfte med kommunikationen.

Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys & slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis & Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera vad kommersiella flygbolag hållbarhetsrapporterar och varför de belyser vissa områden. Flygbranschen står idag för en stor del av världens utsläpp och vi människor förbrukar jordens resurser genom att leva över våra tillgångar. Undersökningen har gjorts med hjälp av en dokumentär forskning där åtta av Europas största flygbolags rapporterade hållbarhet- och CSR arbete undersökts. Studiens referensram består av tidigare forskning om corporate social responsibility,hållbarhetsredovisning, nyinstitutionell teori, intressentteorin och legitimitetsteorin. I studiens resultat presenteras flygbolagen var och en för sig. Informationen har sammanställts utifrån delarna allmän information, ekonomiskt, miljömässigt, socialt och övrigt ansvarstagande samt flygbolagens mål och visioner. Slutsatser som kan dras av denna studie är att förändringar för att klara FN:s globala mål och för att upprätthålla en hållbar utveckling ligger på flygbolagen och inte på passagerarna. Inte bara på vad de redovisar i sina hållbarhetsrapporter utan på hur de agerar. Flygbolagens hållbarhetsrapporteringar tenderar att likna varandra vilket tyder på att samtliga flygbolag tar till sig av intressenters krav och önskningar.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.</p>