Titel: Hållbar utveckling – med framtiden som intressent Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp Författare: Björn Martinsson  och Mattias Robertsson Handledare: Mikael Johnson Syfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling. Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter. Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till. Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning. Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats. Slutsats: Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten. För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt. Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.

Sammanfattning  Datum: 2009-05-29  Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                 Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås Handledare: Leif Carlsson Titel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer Syfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall. Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.

Studien behandlar avfallsproblemen i Palu och hur problemen har hanterats. Svenska aktörer som Biogassystems AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har genomfört revolutionerade projekt i staden Palu på ön Sulawesi, Indonesien. Utöver det växandeavfallsproblemen i Palu, så bor många människor på stadens soptipp under extremt dåliga förhållanden. För att få bukt med avfallsproblemen och hjälpa dessa människor till en bättre livssituation så har flera projekt genomförts av de svenska aktörerna. Bland annat har en biogasanläggning byggts på soptippen för att ta hand om den skadliga växthusgasen, metan. Anläggningen omvandlar metangasen till biogas som genererar ström till de nybyggda huslängorna som SP tillsammans med Palu kommun har uppfört. Dessa nybyggda huslängor har blivit nya hem för alla familjer på stadens soptipp, som tidigare bodde i skjul byggt på material från soptippen. Syftet med studien är att undersöka hur svenska aktörer arbetar för att skapa hållbar utveckling genom teknologisk kunskapsöverföring i Indonesien. En lämplig metod för att analysera detta är intervjuer med de aktörer som är inblandade i projekten. Att intervjua de svenska aktörerna och Palu kommun har varit av betydelse främst för att få två perspektiv på projekten och stärka tillförlitligheten. Projekten i Palu har lyckats ge nya möjligheter för de människor som bor på soptippen. Deras livssituation och välmående har tydligt förbättrats, samt att barnen till familjerna som bor på soptippen har fått möjlighet att gå i skolan. / The study deals with the waste problem in Palu and how problems were handled. Swedish actors Biogas Systems and Swedish Technical Research Institute (SP) have implemented revolutionary project in the city of Palu on Sulawesi, Indonesia. In addition to the growing waste problem in Palu, so many people live in the city dump in extremely poor conditions. Too vercome the waste problem and help these people to a better life situation, several projects have been implemented by the Swedish actors. Among other things, a biogas plant has been built on a landfill to take care of the harmful greenhouse gas, methane. The plant converts methane to biogas which generate power to the newly built rows of houses that SP with Palu municipality has erected. These newly built rows of houses has become the new home for all families in the city dump, which previously lived in shacks built of materials from the landfill. The purpose of the study is to investigate how Swedish actors work to create sustainable development through technological knowledge in Indonesia. A suitable method to analyze this are interviews with the actors involved in the projects. Interviewing the Swedish actors and Palu municipality has been important mostly to get two perspectives on the projects and strengthen the reliability. Projects in Palu has managed to provide new opportunities for the people living at the dump. Their lives and well-being has clearly improved, and that the children of the families who live at the dump have had the opportunity to go to school.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.

Vår uppsats handlar om chefers erfarenheter och tankar kring lönebidrag och av att ha anställda med stöd av lönebidrag. Det fanns vid årsskiftet 2014-2015 en grupp om 75 000 människor i Sverige som skulle kunna vara i behov av ett särskilt anpassat arbete på grund av en sänkt arbetsförmåga (Arbetsförmedlingen, 2015). Lönebidrag är ett statligt ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer människor från den nämnda gruppen. Området lönebidrag kan ses utifrån flera perspektiv där vi har valt chefsperspektivet, eftersom vi ansåg att det var cheferna som satt inne med den viktiga kunskapen om hur lönebidrag fungerar för företag i praktiken. Chefer befinner sig också i den utmärkande positionen att avgöra vem som ska anställas. Studien syftar till att ge en ökad förståelse av lönebidrag genom att intervjua chefer om deras erfarenheter kring lönebidrag, däribland deras tankar kring regelverket och anpassningar av verksamheten och arbetsuppgifter. Frågorna och svaren kan sammanfattas i punkter om en samhällsaspekt, en individaspekt, samt vinster och fördelar för företaget.Den kanske viktigaste slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns en välvilja hos cheferna att anställa människor från utsatta grupper i samhället. Detta kommer till uttryck dels i det sociala ansvar som tas i och med själva anställningen, men också i hur de resonerar kring samhällsnytta och arbetets betydelse för individen. Det har även visat sig finnas vissa faktorer som kan försvåra vid anställningen av personer med en arbetsnedsättning, såsom företagets vinstintresse och behov att rätt kompetens. Fördelar kan ses av att göra ett gediget förarbete i och med anställningsintervju och matchning, god information kring vad den sänkta arbetsförmågan innebär, samt en plan för anpassningar och även öppenhet inför medarbetare. Några av cheferna har upplevt att de behövt göra förhållandevis få, om inga särskilda anpassningar alls i arbetet, vilket också speglar deras förväntningarna, då de ofta sökt rekrytera för särskilda arbetsuppgifter. Hos andra har anpassningar istället utgjort de förutsättningar som behövts för att arbetet ska fungera. Några av de anställda verkar utifrån ett arbetsgivarperspektiv inte kunna uppnå en 100% arbetsförmåga och i sådana fall har ett lönebidrag fortsatts att betalas ut, trots fyraårsregeln. De chefer som vi har intervjuat har ändå berättat om en positiv utvecklingen för de anställda, vilket ligger i linje med det Arbetsförmedlingen har som mål för lönebidragsanställningar (Arbetsförmedlingen, 2015).Aktuell kunskap kring regelverket gällande lönebidragsanställningar ansågs inte av cheferna som något prioriterat. Detta berodde framför allt kanske eftersom de inledande samtalen med Arbetsförmedlingen och broschyrerna har räckt till, samt menade en chef att reglerna finns tillgängliga vid behov. En annan mening var att beräkningarna var gjorda och, då det finns många olika regelverk att hålla reda på, så ansågs det räcka med att bli uppdaterade om några förändringar skett. Vi tror ändå att detta kan påverka upplevelsen negativt, då vi har fått höra om erfarenheter där handledning i vissa fall har upplevts som resurskrävande. Cheferna kan då ha missat att det finns extra bidrag att söka. En funktionsnedsättning behöver inte heller alltid innebära nedsatt arbetsförmåga, då det snarare beror på relativa förutsättningar och omständigheter som omgärdar ett specifikt arbete (SOU, 2012:31). Detta har också varit ett samtalsämne under intervjuerna med de sex cheferna som deltagit i studien. De samlade uppfattningarna har varit att de lönebidragsanställda kan fungera precis lika bra som någon annan anställd och vi fick höra om många som hade arbetat i många år på samma arbetsplats.

Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is a term that has become increasingly prominent in the corporate world. As the awareness of responsibly produced products is growing among both companies and consumers, it has become increasingly important for companies to get involved in sustainability issues. There may be several reasons why companies choose to integrate CSR in their business, where one reason may be related to company size. In the business category of micro, there is currently no widespread research, which makes this company size interesting to study. The choice of industry was made because coffee is one of the world's most important merchandise, and the coffee industry has come a long way with integrating CSR in comparision to many other industries. Purpose and research question: The purpose of this study is to create a deeper understanding of why coffee roasters in the business category of micro enterprises choose to incorporate CSR in their businesses. In connection with our purpose we have chosen the following research question: What are the main driving forces to why micro roasters choose to engage in CSR activities? Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. We have conducted six semi-structured interviews to gather our empirical material. Conclusion: The main driving forces identified for micro roasters to engage in CSR activities include: Personal commitment, for-profit business, a meaningful work and convey messages. Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, sustainability, driving forces. / Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som blivit allt mer framträdande i företagsvärlden. I takt med att medvetenheten kring ansvarsfullt framtagna produkter ökar hos såväl företag som konsumenter, har det blivit allt viktigare för företag att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför företag väljer att integrera CSR i sin verksamhet, där en anledning går att relatera till företagsstorlek. Inom företagskategorin mikroföretag finns det idag inte någon utbredd forskning, vilket gör att denna företagsstorlek är av intresse att studera. Valet av bransch gjordes då kaffe är en av världens viktigaste handelsvaror och kaffebranschen har kommit längre i utvecklingen kring CSR än många andra branscher. Syfte och problemformulering: Avsikten med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse kring varför kafferosterier i företagskategorin mikroföretag väljer att arbeta med CSR. Detta syfte uppfylls med hjälp av vår problemformulering: Vilka är de främsta drivkrafterna till att mikrorosterier väljer att engagera sig i CSR-aktiviteter? Metod: Vi har i denna studie valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vi har genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Slutsats: De främsta drivkrafterna som identifierats för mikrorosterier att engagera sig i CSR-aktiviteter är: Personligt engagemang, vinstdrivande verksamhet, mening i arbetslivet och förmedla budskap. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), socialt ansvarstagande, hållbarhetsarbete, drivkrafter.

The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not. This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet. Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hållbarhetschefers upplevelser av HR:s involvering i hållbarhetsarbetet. Vidare vill vi med hjälp av empiri, tidigare forskning och teoretiskt underlag generera en bredare förståelse för hur svenska företag arbetar för att skapa en resilient och hållbar organisation. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar sex, stora svenska företag med hållbarhet idag? På vilket sätt anser hållbarhetschefer att HR är involverade i hållbarhetsarbetet? Hur upplever hållbarhetschefer att företags resiliens eventuellt kan stärkas av hållbarhetsarbete? Material och metoder: Vi har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Vi har genomfört ett subjektivt urval för att sedan samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedermera bearbetats med hjälp av innehållsanalys och inspiration från hermeneutisk tolkning. Huvudresultat: Resultatet i studien belyser hur svenska företag arbetar med social och miljömässig hållbarhet. Centralt för organisationers hållbarhetsarbete verkar vara att skapa en organisationsspecifik definition och att integrera hållbarhet i affärsstrategin. Viktigt är också att utarbeta hållbarhetsstrategier som sedan operationaliseras med hjälp av HR i det dagliga arbetet. Vidare redogör studien för HR:s inverkan på hållbarhetsarbete genom att underlätta både strategiskt och operativt genom bland annat värdeskapande, kulturarbete, utbildning och rekrytering. Ett väletablerat hållbarhetsarbete med en hållbar kultur kan i sin tur stärka marknadsvärdet, förhöja konkurrenskraften på sikt och attrahera interna och externa intressenter. Genom att arbeta med hållbarhet integrerat kan företagen således stärka sin resiliens.

Hållbara och klimatsmarta investeringar har blivit alltmer aktuellt i finansvärlden. Detta har lett till att många finansiella instrument fått nya nischer. Gröna obligationsfonder, vilket är räntefonder som är aktivt förvaltade, är en av dessa instrument som fått sig en rejäl ökning de senaste åren. Utvecklingen av detta finansiella instrument kan förklaras av att det både genererar finansiell prestanda, samtidigt som det gör samhället och miljön en god tjänst. Utvecklingen kan förklaras av att utbudet av gröna obligationsfonder har skiftat från att endast varit tillgängligt för institutionella investerare, till idag vara öppet för privat investerare. I och med att utbudet, och likaså, efterfrågan av gröna obligationsfonder ökat, medför det oftast en del brister, främst från fondutgivarnas sida. Det finns nämligen en viss varians i hur diverse fondutgivare väljer att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vissa utgivare är väldigt tydliga med hur deras hållbarhetsarbete går till och andra är inte lika tydliga, eller har inte gjort någon hållbarhetsredovisning alls, trots att de utgivit en grön obligationsfond. Detta leder till vad denna studie ämnar undersöka; Hur påverkar en grön obligationsfonds tydlighet gällande hållbarhetsinformation dess fondkapitalflöden? Studien baseras på 105 olika gröna obligationsfonder mellan tidsperioden 2019–2020, som är hämtade från databasen Thomson Reuters (Eikon). Utifrån den inhämtade data, teori, samt tidigare litteratur har det skapats en linjär regressionsmodell, i syfte att kunna empiriskt visa om hållbarhetsinformation har en påverkan på en grön obligationsfonds fondkapitalflöden. Studien konstaterade att det fanns två olika typer av investerare som investerar i gröna obligationsfonder; den värdeskapande investeraren och den vinstdrivande investeraren. Dessa investerarprofiler visade sig styras av olika motiv när det kommer till att investera i gröna obligationsfonder. Studien visade på att tydlighet gällande hållbarhetsinformation hade en påverkan på de gröna obligationsfondernas fondkapitalflöden där tydlig information minskade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning gentemot icke-tydlig eller obefintlig information som istället ökade reaktionen hos investerare på tidigare avkastning.

No description available.