ABSTRAKTSyftet med denna studie har varit att belysa vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning upplevelse och erfarenheter av att växa upp med syskon med funktionsnedsättningar. Syftet har även varit att belysa ansvarstagandet för dessa syskon under olika perioder i livet. I denna studie har intervjuer skett med tre vuxna syskon till personer med funktionsnedsättningar. Dessa syskon till personer med funktionsnedsättningar redogör för hur det minns sin uppväxt och hur det ser på det nu som vuxna. Det redogör även ansvarstagandet under olika perioder i livet. För att analysera empirin har Thomas Scheffs teori om skam, stolthet och sociala band samt livsloppsperspektivet tillämpats. Resultaten är att minnena från barndomen är mestadels positiva. Det visar på starka familjeband just på grund av syskonet med funktionsnedsättning. Gällande ansvarstagandet så var den olika hög beroende på vilket stadie man befunnit sig i livet. Det fanns dock ingen tvekan att samtliga skulle ta hand om syskonet med funktionsnedsättning om behovet uppstod när föräldrarna inte längre är kan. Mammans inställning och roll är central för ovanstående och detta belystes av samtliga intervjupersoner samt något upplystes av tidigare forskning. / ABSTRACTThe aim of this study was to display the feelings of adult siblings of people with disabilities and experience of growing up with a sibling with disabilities. The aim was also to shed light on the responsibility for these siblings in different periods of life. In this study, interviews have taken place with three adult siblings of people with disabilities. These siblings of people with disabilities explain how they remember their childhood and how they look on it now as adults. It also outlines the responsibility in different periods of life. To analyze the empirical material Thomas Scheff's theory of shame, pride and social bonds and life course have been applied. The results are that the memories from childhood are mostly positive. It shows the strong family bonds because of the sibling with a disability. The responsibility showed to be varying depending on the stage they had been in life. There was however no doubt that all would take care of the siblings with disability if the need arose when the parents no longer are able to. The mother's attitude and role is central on the subject above, and all respondents highlighted this and that is something that previous research shed light on.

Problemformulering: Hur påverkar kvinnors styrelserepresentation i börsnoterade företags hållbarhetsarbete och ansvarstagande?  Syfte: Syftet med studien är att förklara ifall det finns ett samband mellan kvinnors representation i styrelser och ESG. Genom en ökad förståelse av styrelsers sammansättning ska studien utöka befintligt empiriskt underlag kring påverkan av kvinnors styrelserepresentation på deras agerande i hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats och kvantitativ metod. Data har insamlats för 498 börsnoterade företag, i Norden, om deras ESG-score samt styrelseinformation. Vidare har statistiska analyser genomförts i SPSS och ligger till grund för studiens resultat.  Slutsats: Studiens visar att börsnoterade företag i Norden påverkas positivt av att inkludera minst tre styrelserepresentanter som är kvinnor i styrelsen samt att beakta kvinnors medelålder för att öka påverkan på hållbarhetsarbete och ansvarstagande. Företagen bör lägga mindre energi på resurser i hänsyn till vem som driver ledarskapet inom styrelser, även andelen kvinnor samt sammansättningen över tid är av mindre betydelse.

Uppsatsen syfte är att utreda arbetstagarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I uppsatsen används en rättsdogmatisk metod. Resultatet av undersökningen visar att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetstagarens ansvar är att delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera in risker där människors liv och hälsa kan vara i fara, tillbud, sjukdom och olycksfall. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter, iaktta försiktighet, använda tillhandahållen skyddsutrustning och ha den kunskap som krävs för att använda skyddsutrustningen för att förebygga olyckor. Väljer en arbetstagare medvetet att bryta mot arbetsmiljöföreskrifterna blir det en arbetsrättsliga tvist där arbetstagaren riskerar att bli uppsagd.

I uppsatsen undersöks Vittnet (2009) av Lena Hultgren och Pojken och Tigern Tidsmaskinen (1993) av Lars Westman. Båda böckerna är skönlitterära läromedel som riktar sig till elever på mellanstadiet. De skönlitterära läromedlen ska utveckla elevers läskompetens och skapa läslust. Avhandlingar, artiklar och andra källor som fokuserar på skönlitteratur, barnlitteratur, etik, skolans etiska uppdrag samt hur skönlitteratur kan utveckla etiska värden och värderingar sammanställs och används för att analysera läromedlen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka etiska budskap de skönlitterära läromedlen förmedlar med fokus på rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans och om dessa stämmer överens med läromedlens samtida samt den nuvarande läroplanen. Uppsatsen utgår från ett etiskt perspektiv som bland annat beskrivs i Lgr 11. Metoden som används i analysen är innehållsanalys och genom det har de skönlitterära läromedlen analyserats systematiskt och stegvist. Resultatet har nåtts att båda de skönlitterära läromedlen förmedlar de etiska budskapen rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans på ett sätt som gör att läsare kan utveckla etiska värden och värderingar i likhet med de som råder i det svenska samhället. Båda läromedlen innehåller karaktärer som har bra etiska värderingar och är lätta för läsare att relatera till vilket underlättar läsarnas fostran till samhällsmedborgare med bra etiska värderingar. Ett etiskt tema går att utläsa i båda läromedlen. Analysen visar att Vittnet förmedlar etiska budskap som stämmer ihop med både dess samtida läroplan Lpo 94 och den nuvarande läroplanen Lgr 11. Pojken och Tigern Tidsmaskinen förmedlar etiska budskap som till viss del stämmer överens med dess samtida läroplan Lgr 80 och som stämmer överens med den nuvarande läroplanen Lgr 11.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) kan förklaras som de aktiviteter företagen åtar sig för att säkerställa att deras intressenter drar nytta och inte missgynnas av deras verksamhet. Forskning kring ämnet har riktats främst på företags sociala ansvarstagande för externa intressenter varför vi fokuserat på ansvaret för en intern intressentgrupp, de anställda, då det framgår att det råder brist på forskning kring ämnet. Genom att belysa hur chefer och konsulter uppfattar bemanningsföretags sociala ansvarstagande för anställda bidrar vi med ökad förståelse för hur detta ansvar tas. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur bemanningsföretag tar det sociala ansvaret för konsulterna. Genomförande: Uppsatsen bygger på en kvalitativ små-N-studie med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt. Studien är gjord enligt en abduktiv ansats där urvalet av respondenter gjorts genom ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt a priori-urval. Slutsats: Enligt vår tolkning uppfattar cheferna att de tar sitt fulla ansvar, ekonomiskt- legalt-etiskt, vilket bekräftas av att de uppfattar konsulterna som en prioriterad intressentgrupp. Konsulterna uppfattar dock att det etiska ansvaret faller bort vilket bekräftas av att de inte uppfattar att bemanningsföretagen ser dem som en prioriterad intressentgrupp. I processen har vi upptäckt att ålder och erfarenhetsnivå, det triangulära förhållandet mellan bemanningsföretag, kundföretag och konsulten samt att kommunikationen och informationsspridningen påverkar varför uppfattningarna om fenomenet skiljer sig. Bemanningsföretagen behöver uppmärksamma att olika uppfattningar om ett fenomen kan förekomma och behöver därför arbeta för att undvika eventuella konflikter som kan uppstå på grund av detta. Konsulterna och bemanningsföretagen men även företag och anställda i allmänhet kan se till vårt resultat för att öka medvetenheten och förståelsen för sin egen situation för att på så sätt kunna skapa en bättre relation sinsemellan. Olikheter i uppfattningar mellan ledningen och de anställda gäller enligt oss rimligtvis inte enbart för bemanningsbranschen utan kan förekomma var som helst. / Background: Corporate Social Responsibility (CSR) can be explained as the company’s activities performed to ensure that their stakeholders' benefit, and are not disadvantaged, by their operations. Research on the subject has focused primarily on the company’s social responsibility towards its external stakeholders, hence we focus on highlighting the issue towards an internal stakeholder, the employees. There is a lack of research on specifically the employees and their perceptions of the subject. By highlighting how managers and consultants within temporary work agencies perceive the company's social responsibility we contribute to an increased understanding of how this responsibility is taken. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of how staffing companies take their social responsibility towards consultants. Research method: This thesis is built on a qualitative study with a hermeneutic and phenomenographic point of view. The study is conducted according to an abductive approach were the respondents has been chosen through a comfort-selection as well as a targeted a priori-selection. Conclusion: According to our interpretations, the managers perceive that they take their full responsibility, financially-legal-ethical, and that the consultants are a priority. The consultants however, perceive the ethical responsibility to be non-existent and that they are not considered a priority to the company. In the process, we have discovered that age and experience level, the triangular relationship between temporary work agencies, the hiring companies and the consultants as well as that the communication and the dissemination of information affect why the perceptions of the phenomenon differ. The agencies need to pay attention to the fact that different perceptions about a phenomenon may occur and therefore need to work to avoid any related conflicts. The consultants and the agencies, but also companies and employees in general, can look to our results to increase awareness and understanding of their own situation in order to improve their relationship with each other. Differences in perceptions between management and employees is not only applicable to the staffing industry, but can reasonably occur anywhere.

Krav på ansvarstagande för offentliga chefer har ökat under de senaste åren, och detta har i sin tur lett till ökat krav på offentliga chefer som dessutom får ta allt mer ansvar. De behöver också lägga ner allt mer av sin arbetstid på att arbeta med just ansvar. Dessa ökade krav är dock inte jämnt fördelade över organisationens chefer. Därför har ansvaret blivit stort för de chefer som ansvarstagandet faller på. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för ansvarstagande i offentlig sektor. Genom att i praktiken undersöka hur offentliga chefer utkrävs på ansvarstagande samt hur en offentliga organisation internt hanterar krav på ansvarstagande hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse kring begreppet ansvarstagande. Utifrån vårt syfte är två forskningsfrågor formulerade för att med hjälp av dessa kunna besvara syftet med studien.Studien som genomförts är kvalitativ med en abduktiv ansats. Till studien har det tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att kunna förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio respondenter vid en enhet vid Jönköpings kommun. Vi har intervjuat en högre chef, fyra enhetschefer och fyra mellanchefer som arbetar vid samma enhet. Detta för att med hjälp av respondenternas svar kunna fastställa hur en offentlig organisation och dess chefer utkrävs på ansvarstagande och internt hanterar krav på ansvarstagande.Den insamlade empirin har sedan satts i relation till den vetenskapliga litteratur som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen har utvecklats med hjälp av tidigare litteratur och behandlar tre huvudområden vilka är styrning i offentlig sektor, att förstå ansvarstagande och mellanchefer. Denna teori har sedan använts för att problematisera och analysera det empiriska materialet. Detta har i sin tur mynnat ut i slutsatserna för studien.I studien framkommer det att de undersökta cheferna kopplar begreppet ansvarstagande till ansvar och därigenom även till deras arbetsbeskrivningar. Cheferna utkrävs på så sätt på ansvarstagande genom de olika ansvarsförhållandena som kräver att de utför vissa arbetsuppgifter och sköter vissa ansvarsområden och därmed genomsyrar ansvarstagandet deras arbete. Trots de hinder som kan uppkomma för mellanchefer fungerar mellancheferna i denna organisation som en avlastning för enhetscheferna och underlättar därmed kravet på ansvarstagande som ligger på enhetscheferna. / Demands of accountability for public managers have increased in recent years which have resulted in increased demands on public managers, who must take more responsibility. Therefore, they must devote more of their working hours to work with responsibility. However, these increasing demands are not evenly distributed among the organization’s managers. Thereby the responsibility has become heavy for the mangers who deal with accountability. The purpose with this thesis is to generate knowledge about accountability in public sector. By examining how public managers are pressed for accountability and how an organization internally manage demands of accountability, we hope to contribute to an increased understanding around the concept of accountability. Two research questions are formulated to help us answer the purpose with the thesis.The study is conducted by means of qualitative method where we apply an abductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand the collected empirical material. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with nine respondents at a unit at Jönköpings kommun. We have been interviewing a senior manager, four unit mangers, and four middle managers who work within the same unit. With help from the respondents answers we would like to determine how public managers are pressed for accountability and how an organization internally handle demands of accountability.The collected data has been related to the academic literature which we used in the theoretical framework. The theoretical framework has been developed by using former literature and discusses three major topics, which are public sector governance, understanding accountability and middle managers. This theory has then been used to problematize and analyze the empirical material. All the above have led to the conclusions of this study.In this study, it appears that the examined mangers connect the concept accountability to responsibility and therefore to their job descriptions. The managers are pressed for accountability through their accountability relationships which demand that they perform their working tasks and manage their responsibilities, and thereby accountability permeates their work. Despite the obstacles that can appear for middle managers the middle managers in this organization work as a relief for the unit managers and thereby they ease the demand of accountability, which are lying on the unit managers.This thesis is written in Swedish.

Bakgrund I dagens samhälle är CSR, samhälleligt ansvarstagande, en viktig fråga för företag. De studier som undersökt medarbetare i företag som arbetar med CSR har visat på ett positivt samband mellan detta arbete och medarbetarnas motivation. Däremot har få kvalitativa studier fokuserat på medarbetaren och ingen studie har tidigare använt meningsskapande som perspektiv för att skapa förståelse om detta fenomen. Syfte Syftet med denna studie är att med en komparativ utgångspunkt belysa vilken mening medarbetare skapat i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande för att skapa förståelse för betydelsen av arbetsgivares förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Metod Studien har antagit en komparativ fallstudiedesign. En kvalitativ metod och en iterativ ansats med deduktiva inslag har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med medarbetare på respektive fallföretag. Slutsatser Medarbetare ser att arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande finns till för att tillgodose medarbetarnas behov av att vara en del av något som gör gott för andra intressenter. Medarbetares motivation och organisatoriska engagemang kan härledas ur deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande såvida medarbetarna själva tycker att den typen av arbete är viktigt. Detta förklaras av att individens självbild och arbetsgivarens organisatoriska identitet och båda parters underliggande värderingar överensstämmer. / Background In our society, the question of social responsibility is of importance for most companies and it has long been a subject for scholars. Studies of employees in social responsible companies indicate a positive correlation between CSR activities and motivation. However, only a few have focused on the employee and none of the previous studies have used sensemaking as a theoretical perspective to deepen our knowledge and understanding of employees’ behavior within a socially responsible company. Aim The aim of this study is to illustrate, with a comparative approach, what meaning employees have given to their employer’s social responsibility to provide an understanding of the significance of employers’ various approaches to social responsibility for the social identity, organizational engagement and motivation of employees. Methodology The research design is a comparative case study. A qualitative methodology was used with an iterative approach, although the initial approach was deductive. The empirical data was gathered through three semi-structured interviews with employees on each company. Conclusions Employees consider that the purpose of their employer’s social responsibility is to fulfill their need to belong to a company that does good for other stakeholders. Employees’ motivation and organizational commitment may be derived from their employer’s social responsibility if the employees themselves consider these activities important. This is explained by congruence between the individual’s social identity, the employer’s organizational identity and the underlying values of these identities.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler. / It is not entirely obvious how sustainable purchasing processes could be developed and implemented in companies today. Sustainable purchasing processes are important to increase the social and environmental responsibility. This to avoid that the material procurement, and thereby the production of furniture, has a negative impact on the people and the planet. This study aims to explain how sustainable purchasing processes could be developed in the furniture industry with respect to social and environmental responsibility in order to contribute to a sustainable consumption and production of furniture. Three interviews have been conducted with three different furniture companies in order to exemplify how sustainable purchasing processes could be developed based on literature. To fulfil the purpose of this study, articles, books and internet sources have been used to form the theories and models. The result from this study shows a set of steps which can be implemented in the traditional purchasing process in order to increase a social and environmental responsibility associated with material procurement. The result also shows the extent to which the different steps are appropriate to perform and will exemplify how companies could implement these steps. Further result clarifies that the circular economy and different kinds of sustainability labels affect whether the finished furniture may become sustainable. Developing sustainable purchasing processes may require a lot of time and money, but it has a crucial role to play in contributing to a sustainable consumption and production of furniture.

<p>Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.</p><p>Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare.</p> / <p>The purpose of our thesis is to increase knowledge and understanding of CSR as value-creating strategy. Our research is based on a hermeneutic research approach. We make a qualitative descriptive case study through interviews and review of public reports from IKEA, Telenor and Sveaskog. According to the inductive method our survey is based on the research problem, which, together with relevant theory and empirical evidence leads to the analysis and conclusions.</p><p>From our investigation, we have determined that CSR is a value-creating strategy. This conclusion is based on the results from our study that says; 1) there is no common and universal definition of CSR and corporate accountability; 2) the concepts of CSR, CR and sustainability are more or less interchangeable; 3) that full accountability requires a holistic approach that includes financial, social, environmental and ethical issues; 4) full integration of the CSR work in the organization as well as in daily practice is to strive for; 5) better opportunities for business survival is the main reason for respondents' work on sustainability issues; 6) sustainability is very valuable to respondents, but none of them measures value in economic terms or put up financial targets for the sustainability issues; 7) the general objective of sustainability is to contribute to the fulfillment of the overall business goals; 8) the attitude of key stakeholder groups are the most common way to measure the outcome of sustainability; 9) communication is very important to the success of the sustainability work; 10) the respondents most important stakeholders are their employees, customers and shareholders.</p><p><strong> </strong></p>

Syfte: Syftet med arbetet är att söka förståelse för de utmaningar organisationer står inför vid CSR-implementering, och hur de utmaningarna kan mötas med förändringsagenter. Metod: Uppsatsen baseras kring en kvalitativ metod där tematisk analys appliceras. Via relevant teoretiskt material identifieras de tre övergripande temana Tolkning, Förändringsagent och Implementering, vilka agerar strukturell grund vid redovisning samt analys av insamlad empirisk data. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utförda på en svensk människorättsorganisation.     Resultat &amp; slutsats: Uppsatsens resultat indikerar att skapandet av organisationsbreda förståelser av begreppet CSR underlättas då konceptet knyts till organisationens egen kontext. Uppsatsen visar hur den egna kontexten i form av faktorer som värdegrund, organisationsklimat och historik agerar vägledande drivkrafter då en specifik begreppstolkning ska formeras. Vidare belyses förändringsagentens roll i processen med speciell betoning kring informella förändringsagenters betydelse vid tolkning av CSR. Uppsatsen visar då hur engagerade personer inom organisationen med naturlig passion och kompetens effektivt kan förmedla en gemensam uppfattning om begreppets innebörd i den egna kontexten.   Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsens begränsning utgörs av valet av studieobjekt. Den studerade människorättsorganisationen omges av faktorer som kan anses vara unika i ett bredare organisationsperspektiv, varför generalisering av forskningsresultaten kan anses problematisk. Därför bör framtida forskning riktas mot att vidare utforska uppsatsens framkomna insikter i ett sammanhang av privata företag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag består dels i en ökad förståelse kring betydelsen av informella förändringsagenter och hur organisationer som första steg i orienteringen mot CSR bör vända blicken mot den egna organisationen. Vidare framkommer att personer samt faktorer som redan existerar inom organisationen, exempelvis värdegrund, historik eller organisationsklimat, redan kan utgöra en solid grund mot förståelse av den egna kontexten vid tolkning av CSR. / Aim: The purpose of this thesis is to gain insight into the challenges that faces organisations when implementing CSR, and how those challenges can be met with change agents. Method: This thesis is based around a qualitative method wherein a thematic analysis is applied. Through relevant theoretic ground the three overall themes of Interpretation, Change agents and Implementation is identified, further acting as a structural basis for the account as well as analysis of the empirical data. The empirical information has in turn been collected through semistructured interviews conducted at a Swedish human rights organisation.   Result &amp; Conclusions: The findings of this thesis indicate that the creation of an organisation-wide understanding of CSR is facilitated by attaching the concept to the individual context of the organisation. The context in the form of factors such as basic values, organisational climate and overall history is then acting as a guiding force towards forming a specific conceptual interpretation. The procedural role of the change agent is further highlighted, with an emphasis on the importance of raising awareness around informal change agents through the process of interpreting CSR. The findings then demonstrate how dedicated persons within the organisation through natural passion and competence, effectively can convey unified understandings of the concept within the own context. Suggestions for future research: The limitations of the thesis consist of the chosen study example. The human rights organisation studied is surrounded by factors that can be viewed as rather unique in a wider organisational perspective. Generalising the results can therefore prove to be problematic. Future research should in that sense be aimed towards exploring the insights of this thesis in the context of private corporations. Contribution of the thesis: The contribution of this thesis consist in part of the increased understanding around the importance of informal change agents and how organisations as a first step in the orientation to CSR should direct focus towards the own organisation. The thesis further suggests that several factors already existing within the organisation, such as basic values, history and organisational climate, can provide a solid framework upon building heightened understandings of the own context in terms of interpreting CSR.