Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.

Syftet var att undersöka uppfattningar, ansvarstagande och åtgärder kring matchfixning. Urvalet bestod av totalt sju respondenter fördelade på två spelare, två ledare och tre styrelsemedlemmar. Respondenterna tillhörde föreningar inom Gävleborgs län idrottsförbund med koppling till fotboll och bandy. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och har fair-play idealet, sociala konstruktioner och Kohlbergs moralutvecklingsteori som teoretiska utgångspunkter. Bearbetningen och analysen följde de tre stegen transkribering, datareduktionoch skapande av teman. Resultaten från intervjuerna delades in i de tre teman som bildades utifrån syftet och frågeställningarna. Vid temat uppfattningar uppvisade intervjuerna framförallt att det fanns bristande kunskaper angående matchfixning och ett ekonomiskt hot med anknytning till spelindustrins utveckling. I temat ansvarstagande framfördes att både idrottsrörelsen och de samhällsmässiga aktörerna bör integrera mer och ta större ansvar. Angående åtgärder var anblicken riktad emot spelutbudet, värdegrunden, samverkan mellan aktörer och en avskräckande bestraffning. I analysen framkom det att idrotten är i förändring med spelindustrin och synen på moraliska handlingar. Det är något som utgör ett hot mot idrottens kärna med god etik och moral, samt en försvårande omständighet i arbetet mot matchfixning. Slutsatsen är att det finns flera bekymmersamma aspekter inom samtliga tre teman och att det behövs ett gemensamt arbete gentemot matchfixningen. / The aim was to explore perceptions, responsibility and measures around matchfixing using an idiographic approach. The sample of consisted seven respondents with two players, two managers and three board members. The respondents belonged to associations in Gävleborg county sports federations linked to football and bandy. The study is based on semi-structured interviews and has the ideal of fair play, social structures and Kohlberg's moral development theory as the theoretical bases. The processing and analysis followed the three steps oftranscription, data reduction and creation of themes. The results from the interviews were divided into three themes that were formed after the purpose and issues. The respondent’s perceptions showed that there was a lack of knowledge regarding matchfixing and an economic threat related to the gaming industry. Regarding the measures they were directed against the betting line, values, interaction between performer and a deterrent punishment. The analysis revealed that sports is under change with the gaming industry and with a new different view of moral acts in sport. That’s something that poses a threat to the sport's good values with good ethics and morals, as well as an aggravating factor in working against matchfixning. The conclusion is that there are several worrying aspects in all three themes and a need for a common effort against matchfixing.

Författare: Anton Asplund och Jon Id Handledare: Ulf Larsson Olaison Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Samhällsansvar eller vinstorientering? - En innehållsanalys av CSR-diskurs i årsredovisningar för svenska börsnoterade bolag från två branscher Bakgrund: Vinster i välfärden är ett ämne som tagit stort utrymme på 2010-talet inom den svenska politiska- och samhälleliga debatten. Med tanke på att CSR-rapportering skiljer sig åt mellan branscher, samt att legitimitetsteorin är en av de mest framträdande teorierna på området, undrar vi hur bolag inom välfärdssektorn rapporterar om socialt ansvarstagande. Eftersom välfärdsbolagen är flitigt omdiskuterade och ständigt i rampljuset är det av största vikt att dessa företag uppfattas som legitima av samhället. Ett sätt att uppnå denna legitimitet är att strategiskt använda årsredovisningen. Vi är därför intresserade av att undersöka huruvida det går att urskilja en kvalitativ legitimeringsstrategi som omfattar samhällsvärden i välfärdsbolagens CSR-rapportering och jämföra denna med finanssektorn. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för CSR-diskursen i olika branscher. Genom en kvalitativ innehållsanalys av CSR- och frivillig redovisning i årsredovisningar för välfärdsbolag respektive storbanker ämnar vi undersöka huruvida det går att finna branschspecifika skillnader i rapporteringen av socialt ansvar. Vidare avser vi studera om dessa branschspecifika skillnader grundar sig i olika kvalitativa legitimeringsstrategier. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden, vilken förväntas förklara branschspecifika kvalitativa legitimeringsstrategier, utgår från legitimitetsteori, intressentteori, institutionell teori, aktieägarvärde samt signaleringsteori. Den kvalitativa forskningsansatsen bygger på svenska årsredovisningar från 6 börsnoterade välfärdsbolag och de 4 storbankerna från 2015/2016. Resultat och slutsats: Studien har funnit branschspecifika skillnader i rapporteringsdiskursen för CSR som grundar sig i olika kvalitativa legitimieringsstrategier. Resultaten antyder att vissa aktörer, relationer, drivkrafter och intressen är centrala för de olika branscherna. Detta resultat bidrar till litteraturen och förstärker insikten om att CSR påverkas av branschtillhörighet / Authors: Anton Asplund & Jon Id Advisor: Ulf Larsson Olaison Co-examiner: Andreas Jansson Examiner: Karin Jonnergård Title: Social responsibility or profit orientation? - A content analysis of CSR discourse in annual reports for Swedish listed companies from two industries Background: Profits in welfare sector are a topic that has taken a lot of space in the 2010s in the Swedish political and social debate. Given that CSR disclosures differs between industries, and that legitimacy theory is one of the most prominent theories in the field, we wonder how companies in the welfare sector report about social responsibility. Since welfare companies are diligently discussed and constantly in the spotlight, it is crucial that these companies are perceived as legitimate by society. One way to achieve this legitimacy is to strategically use the annual report. We are, therefore, interested in investigating whether it is possible to distinguish a qualitative legitimacy strategy that includes social values in social welfare companies CSR disclosure and comparing it with the financial sector. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the CSR discourse in different industries. Through a qualitative content analysis of the CSR and voluntary reporting in the annual reports for welfare companies and major banks, we intend to investigate whether industry-specific differences can be found in the reporting of social responsibility. Through comparisons between welfare companies and major banks, we intend to study whether these industry-specific differences are based on different qualitative legitimization strategies. Method: The study has an abductive research approach in which the theoretical basis, which is expected to explain industry-specific qualitative legitimization strategies, is based on legitimacy theory, interest theory, institutional theory, shareholder value and signaling theory. The qualitative research approach is based on Swedish annual reports from six listed welfare companies and the four major banks from 2015/2016. Result and conclusion: The study has found industry-specific differences in CSR reporting discourse based on different qualitative legitimization strategies. The results indicate that certain actors, relationships, driving forces and interests are central to the various industries. This result contributes to the literature and reinforces the insight that CSR is influenced by industry affiliation.

Den digitala utvecklingen har ända sedan 1950-talet som gett upphov till utanförskap, däremot var det först kring 1990-2000-talet som detta blev ett mer samhälleligt problem. Digitaliseringen ökade snabbt och organisationer ville och vill fortfarande ta del av de fördelar som digitala tekniker kan skapa för dess organisationer, i så väl tid som pengar. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant på digitaliseringsresan, men det finns också en baksida. Den snabba digitaliseringen har skapat en grupp i samhället som blivit exkluderade.  I Sverige består den av över en miljon människor. Denna grupp representeras av människor som även socialt kan stöta på hinder i samhället på utifrån faktorer så som ålder, utbildning, funktionsvariation, arbetslöshet och ensamhet. Syftet med studien var att belysa denna digitala exkludering som blir en baksida av digitaliseringen. Jag ville även skapa en bild över var ansvar för digitaliseringen finns och bör finnas samt undersöka hur man i dagsläge arbetar för att motarbeta digital exkludering. Studiens resultat visar att ansvaret är delat mellan organisationer, privatpersoner och politiker. Åtgärder tas idag, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Det krävs en ökad förståelse och medvetenhet om vilka konsekvenser digital exkludering kan medföra vilket även exemplifieras i en intervju med en respondent som utsatts för digitalt bedrägeri. / The digital development has since the 1950s given rise to exclusion, but it was not until 1990-2000 that it became a more of a social problem. Digitization grew rapidly and organizations wanted, and still want to take advantage of the benefits that digital funds could create for their organizations, both in recourses as time and money. Sweden is one of the countries that are at the forefront of the digital transformation journey, but there is also a back side. The rapid digitization has created a group in the society that has been excluded, which is over a one million people large. This group is represented by people who can also be considered having socially barriers in society based on factors such as age, education, functional variation, unemployment and loneliness. The purpose of the study was to shed light on this digital exclusion as a backside of digitalization, get a picture of responsibility, but also to see what work that is in progress today to counter this. The study results in responsibility being shared between organizations, private individuals and politicians. Measures are taken today, but not to a sufficient extent. Increased understanding and awareness of what consequences this may entail, which is also exemplified in an interview with a respondent who has been subjected to digital fraud, is required.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.