Bakgrund och problem: Hållbarhetsarbetet har blivit allt viktigare för företag idag. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre viktiga aspekter: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den sociala hållbarheten är idag inte lika långt utvecklad som den ekologiska hållbarheten och det saknas strategier för hur det sociala hållbarhetsarbetet ska etableras i små och medelstora företag. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen kring hur små och medelstora företag i Sverige arbetar med social hållbarhet. Vidare ämnar studien att föreslå strategier, arbetssätt och aktiviteter som passar små och medelstora företag och bidra till utvecklingen av social hållbarhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med en del kvantitativ data och grundar sig i 101 företag som har deltagit i intervjuer angående hur de arbetar med social hållbarhet. Det empiriska materialet har samlats in genom strukturerade intervjuer och tillsammans med tidigare forskning ligger det till grund för vår analys. Slutsats: För att öka det sociala hållbarhetsarbetet inom små och medelstora företag i Sverige krävs en mer tydlig definition av social hållbarhet vilket leder till en ökad kunskap. Vidare krävs det strategier som är utvecklade och anpassade utefter små och medelstora företags behov och resurser. / This study is written in Swedish. Background and problems: Sustainability has become increasingly important for enterprises today. The concept of sustainable development includes three important aspects: social, ecological and economic sustainability. However, it appears to us that the aspect of social sustainability is not as advanced today as the ecological sustainability and there are no strategies for how social sustainability should be established within small and medium-sized enterprises. Purpose: This study aims to increase the understanding of how small and medium-sized enterprises in Sweden work with social sustainability. Furthermore, the study intends to propose strategies, models and activities that fit small and medium-sized enterprises and contribute to the development of social sustainability in these companies. Method: The study uses a qualitative method while also including some quantative data and is based on interviews with 101 companies that have participated in the study sharing information on how they work with social sustainability. The empirical material has been collected through structured interviews and, together with previous research; it forms the basis of our analysis. Conclusion: In order to increase the work with social sustainability in small and medium-sized enterprises in Sweden, a more obvious definition of social sustainability is required, which leads to increased knowledge. Furthermore, we conclude that specific strategies are need to be developed and adapted to the needs and resources of small and medium-sized enterprises.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.

Vi har funnit fyra övergripande kategorier med förutsättningar för implementering av självstyrande team. Organisatoriska förutsättningar, ledarskapets påverkan på självstyrande team, förutsättningar gällande de anställda inom arbetsgrupperna samt motstånd till förändring och självstyre. Relevansen av förutsättningarna varierande i praktiken. Även om organisationer inte idag har alla de förutsättningar som nämns i studien, finns möjligheten för lyckad implementering, speciellt om organisationen har en öppenhet till utveckling och vill lägga resurser på att förbättra förutsättningarna. / We have found four overall categories surrounding prerequisites for implementation of self-managed teams. The organizational qualifications, leadership impact on self-managed teams, qualifications surrounding the employees within workgroups, as well as resistance against change and self-management. The relevance of the qualifications varied in practice. Even if organizations do not have the qualifications mentioned in the study at the moment, there is a possibility of a succesfull implementation. Especially if there is an openness for development and willingness to put resources into bettering the prerequisites.

Sustainability is an increasing subject of interest amongst customers, society and corporate leaders. As firms are adapting towards a more sustainable business, opportunities towards a leading position where both long-term corporate social responsibility and financial performance is of interest. The purpose of this thesis is to investigate firm’s Environmental, Social and Governance (ESG) rating and its effect on their financial performance. The study is conducted on firms located in the European region. A related purpose is to investigate individual sectors to understand whether this relationship is different depending on the sector characteristics in which the firms operate in. This thesis uses secondary data for several firms over a time-period ranging from 2008-2017. In order to investigate several entities over this time-period, the data was constructed as panel data. To investigate the objective, panel regressions was performed. The compounded dataset, including firms from all sectors, shows that the Environmental rating has statistical significance on financial performance. The individual sectors that shows significance with any of the ESG-rating, indicates an often-negative relationship between ESG and financial performance. This thesis contributes as an ongoing analysis in the field of ESG and financial performance. The understanding from this and future studies assist customers, investors and corporate leaders when choosing to adapt towards more socially responsible activities. Further research in the European region is of interest, continuing investigating positive or negative aspects of ESG and a firm’s financial performance. / Hållbarhet är ett ämne av växande intresse hos både kunder, samhället och företagsledare. När företag anpassar sig till en mer hållbar affärsverksamhet, öppnar sig möjligheter till en ledande position där både långsiktigt socialt ansvarstagande och finansiell prestanda är av intresse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka företags miljömässiga, sociala och bolags styrande betyg och deras inverkan på deras finansiella prestanda. Studien utförs på företag som är verksamma inom den Europeiska regionen. Ett relaterat syfte är att undersöka enskilda sektorer för att skapa en förståelse om detta samband är annorlunda beroende på karakteristiken av sektorn som företagen verkar inom. Detta examensarbete använder sig av sekundärdata från flera företag under en tidsperiod som sträcker sig från 2008–2017. För att kunna undersöka flera entiteter över denna tidsperiod, konstruerades datan som paneldata. För att undersöka syftet utfördes panelregressioner. I den sammansatta datan, som innehåller företag från alla sektorer, visas det att det miljömässiga betyget har statistisk signifikans för den finansiella prestandan. De enskilda sektorerna som visar signifikans för någon av ESG-betygen, indikerar ett ofta negativt samband mellan ESG och finansiell prestanda. Detta examensarbete bidrar till en pågående analys inom ESG och finansiell prestanda. Förståelsen ifrån denna och framtida studier hjälper kunder, investerare och företagsledare när dem väljer att anpassa sig till mer socialt ansvarstagande aktiviteter. Ytterligare forskning inom den Europeiska regionen av är intresse, fortsättningsvis att undersöka positiva eller negativa aspekter av ESG och företagens finansiella prestanda.

Bakgrund och syfte: Dagens ökande krav på företag gör att de måste ta samhällsansvar för att hantera utmaningen att behålla personal. Att företag tydliggör sin syn gällande socialt ansvarstagande är en del av employer branding och ett sätt att göra detta är genom kommunikation. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för hur den sociala dimensionen av CSR samspelar med kommunikation av socialt ansvarstagande och employer branding med fokus på bibehållande av befintlig personal. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes ur ett ledningsperspektiv med åtta respondenter på tillverkningsföretaget SNA Europe [Industries] AB, beläget i Lidköping och Edsbyn. Slutsats: Resultatet av studien visade att socialt ansvarstagande har betydelse för företagets interna employer brand oavsett om det kommuniceras eller inte. Dessutom fann studien att kommunikationen inte är avgörande för personalretentionen samt att det interna sociala ansvarstagandet har större betydelse än det externa för de anställda.

Background: In a larger picture, companies are hiring third party logistics operators who have the task to manage all or part of logistics operations such as storage, transport and packaging. The case company strives to constantly improve in order to get a better understanding of the requirements in connection with procurement. More and more demands are placed on the corporates responsibility along with the procurement. Corporate social responsibility describes a company’s responsibility judging by three dimensions: Ecologic, economic and social. Purpose: The purpose is to decide from a corporate social responsibility perspective which demands are meaningful while purchasing logistic services from a third party logistics operator. Method: This study is a case study at a third party logistics operator. The study is built upon an abductive research approach and the results are collected through semi- structured interviews with the company along with the three potential customers. This theoretical referencing is built from scientific article, books and websites. Conclusion: The amount of requirements put on a third party logistics operator from an economical responsibility perspective is twice as much with ecological responsibility perspective. The least demands is required by social responsibility. The operator’s price and quality on the service, correctly maintained goods, withholding of vehicles, ability to communicate electronically and localizing are the requirements that are made from the economical responsibilities perspective. Fuel usage and environmental class vehicles and that the operator has an environmental goal are required by ecological responsibilities perspective. The social responsibilities perspective requires long-term collaboration and fair working conditions. This study has contributed knowledge about the requirements by corporate social responsibilities three dimensions and how they affect third party logistics operator. / Bakgrund: I en allt större utsträckning anlitar företag tredjepartslogistik-aktörer som har till uppgift att sköta hela eller delar av logistikverksamheten som lagring, transportering och paketering. Fallföretaget, som är en tredjepartslogistik-aktör, strävar efter att ständigt förbättras för att få en ökad förståelse för de krav som ställs i samband med upphandling. Allt fler krav ställs på företags ansvarstagande i samband med upphandling. Corporate social responsibility beskriver ett företags ansvarstagande utifrån tre dimensioner: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Syfte: Syftet är att utifrån corporate social responsibility utforska vilka krav som är betydelsefulla vid inköp av logistiktjänster från en tredjepartslogistik-aktör. Metod: Denna studie är en fallstudie hos en tredjepartslogistik-aktör. Studien bygger på en abduktiv forskningsansats och resultatet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med fallföretaget samt tre potentiella kunderna. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån vetenskapliga artiklar, böcker och hemsidor. Slutsats: Antalet ställda krav på en tredjepartslogistik-aktör utifrån ekonomiskt ansvarstagande är dubbelt så många jämfört med ekologiskt ansvarstagande. Minst krav ställs utifrån socialt ansvarstagande. Aktörens pris och kvalitet på tjänsten, korrekt hantering av gods, underhåll av fordon, förmåga att kommunicera elektroniskt och lokalisering är krav som ställs utifrån ett ekonomiskt ansvarstagande. Bränsleval och miljöklass på fordon samt att aktören har ett miljömål är krav som ställs utifrån ett ekologiskt ansvarstagande. Långsiktigt samarbete och rättvisa arbetsvillkor är krav som ställs utifrån socialt ansvarstagande. Denna studie har bidragit med kunskap angående ställda krav utifrån corporate social responsibility:s tre dimensioner och hur de påverkar valet av tredjepartslogistik-aktör.

Bakgrund: OECD har tillsammans med G20-länderna beslutat att koncerner skall skatterapportera i enlighet med ett nytt underlag utifrån en ny lagstiftning, som heter Country-By-Country-rapportering (CbCr). Detta innebär att företagen skall börja rapportera bland annat betald skatt och sina anställda per jurisdiktion där företaget verkar och på så vis kommer en ökad transparens inom skatteredovisning att ske. Ur myndigheters synpunkt är detta en ändring mot det positiva, men frågan blir vad företagen och dess koncernskattechefer anser om denna ändring i skatteraportering. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva koncernskattechefers attityder till en ny lagstiftning som ändrar dagens skatterapportering genom CbCr som leder till en ökad transparens i skatteredovisningen, samt att se vad som påverkar identifierad attityd. Denna studie kommer att bidra genom att ge ett empiriskt underlag som öppnar för framtida forskning kring attityder hos koncernskattechefer vid den ökade transparensen i skatteredovisning. Studien ger också ett kunskapsunderlag för statliga myndigheter, i synnerhet skattemyndigheter, och för berörda koncerner samt svenskt näringsliv. Metod: Genom en kvalitativ metod med  intervjuer av koncernskattechefer hos 8 stora koncerner samt skatteverket har empiriskt material samlats in som leder till en vidare analys och slutsats. Slutsats: De mest framträdande resultaten i denna uppsats har varit att en del koncernskattechefer ser samband mellan skatt och socialt ansvar och är därmed positiva till implementeringen eftersom det kommer att stärka det sociala kontraktet. Andra koncernskattechefer ser risker med CbCr och ökade kostnader och därmed minskade incitamentsersättningar och har en negativ attityd till en ökad transparens i skatteredovisningen. / Background: A decision made by OECD, together with G20-countries says that Corporate Groups shall report report tax according to new guideline, called Country-By-Country-reporting. This means that corporate groups for example will report tax paid per jurisdiction and therefore will the tax transparency be increased. According to  authorities, the new implementation is positive but the question is whether the corporate groups and their corporate group tax managers will be positive or not. Purpose: The purpose of this study is to identify and explain attitudes of tax managers when a new legislation changes today´s tax reporting in the form of a CbC-report which will increase transparency in the tax reporting, and what elements are behind these identified attitudes.This study will contribute by giving an empirical material thats opens to further research about corporate group tax managers attitudes with increased tax transparency. The study also gives better knowledge for public authorities, particularly the tax authority and to concerned corporate groups. Method: Through a qualitative method with interviews with corporate group tax managers with 8 large corporate groups and tax authorities, empirical material has been gathered, which leads to further analysis and a conclusion. Conclusion: The most prominent results in this essay has been the fact that some corporate group tax managers sees the connection between tax and social responsibility and therefor are positive to the implementation because it will strengthen the social contract.Other corporate group tax managers sees the hazards with CbCr and appurtenant costs and therefor decreased incentive compensation. These corporate group tax managers have a negative attitudes towards an increased tax transparency.

The aim of the study is twofold. First, to provide a picture of what happens when groups of citizens cooperate with municipalities and administrations to produce services essential to the community, i.e., elderly care or road maintenance. Second, to compare this picture with the picture of citizens’ involvement that the civil society theories describe. This is done by comparing four different cooperation projects. The empirical material has been gathered through four qualitative case studies – two elderly care cases and two road maintenance cases – and the analytical frame has been drawn mostly from organization theory, especially the resource dependence and the institutional perspectives. In the dissertation it is shown that in the projects with less complications the processes developed in a way that balanced, to some extent, the asymmetry in the dependence relation, i.e., the resources controlled by the groups became more interesting for the administrations and municipalities. These processes did also develop in a way that made it possible for the actors to come to an agreement of what problem the project was supposed to solve. These findings covariates with how interested the municipalities and the Road Administration organizations were to participate in the cooperation projects. It also covariates with the use of institutionalized cooperation forms. The short cut of an already defined and legitimated cooperation form implied that less transaction resources had to be invested in the cooperation itself – but as a result the actors did not communicate sufficiently and therefore did not develop a mutual understanding and trust. Another finding is that both the groups and the municipalities and administrations had pragmatic motives for their involvement in the cooperation projects, which led to an organizational form that was effective for the purpose of solving the identified problem with the elderly care/road maintenance, but not for the unintended consequences described by the civil society theories. As the group of citizens really involved was small, the consequences – greater solidarity and responsibility, and a decentralized democratic process, only comprised a few, mostly resourceful, citizens. Finally, the study shows that the groups’ contributions to the democratic process were limited by their involvement in actually solving the problem in question, i.e., to build and run an elderly home or to work with the improvement of the roads. The findings suggests that the picture of citizens’ involvement often put forward in the political debate in Sweden – as both a complement to the service provided by the public sector and a way to improve the democratic process – ought to be the subject of further research.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina. Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina. / Nominerad till bästa uppsats

<p>Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.</p><p>Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.</p> / Nominerad till bästa uppsats